JUST NU: En person har smittats av apkoppor

2022 05 19

Ett första fall av apkoppor har rapporterats i Sverige.

En person i Stockholmsområdet har smittats, skriver Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Det är det första fallet någonsin i Sverige.

– Personen i Sverige som har bekräftats vara infekterad med viruset är inte allvarligt sjuk, men har fått vård. Vi vet ännu inte var personen har blivit smittad. Utredning pågår just nu, säger infektionsläkare och utredare Klara Sondén på Folkhälsomyndigheten.

Ovanlig sjukdom

Klara Sondén framhäver att det är mycket ovanligt att personer smittats av apkoppor.

– Det här är en mycket ovanlig sjukdom. Folkhälsomyndigheten utreder nu tillsammans med de regionala smittskyddsenheterna om det finns fler fall i Sverige.

Det rapporterade fallet av sjukdomen i Sverige har rapporterats in till Världshälsoorganisationen WHO och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, uppger FHM.

Sprids i Europa

Under våren har ovanligt många fall av apkoppor konstaterats i Europa. Spanien har gått ut med ett nationellt larm efter att 23 misstänkta fall av apkoppor upptäckts i landet.

– Enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC verkar överföring av virus ha skett via sexuella kontakter mellan män som har sex med män när det gäller fall i Storbritannien. Smittan bedöms inte som högsmittsam, utan nära kontakt krävs för att den ska överföras. Sexuella kontakter utgör en risk, uppger Folkhälsomyndigheten.

Fakta apkoppor

  • Apkoppor, monkeypox, är en mycket ovanlig sjukdom som orsakas av infektion med apkoppsvirus. 
  • Den vanligaste smittvägen är från djur till människa, men apkoppor kan i ovanliga fall överföras vid nära kontakt mellan människor. 
  • Sjukdomen förekommer i västra och centrala Afrika.
  • De vanligaste sjukdomssymtomen vid apkoppor är feber, svullna lymfkörtlar, allmän sjukdomskänsla samt hudutslag med blåsor. Hos de europeiska fallen har hudproblemen ofta rapporterats vara lokaliserade till könsorgan, ljumskar och huden runt analöppningen.
  • Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: Visuals

Text: Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen