Endast 14 % av skjutningarna klaras upp – Polisen: Skrämmande

2021 11 22

– En skrämmande låg siffra, säger polisens utredningsledare på Grova brott i Stockholm.

Christer Axling är mycket kritisk till att endast 53 av 385 skjutningar som polisanmäldes under 2020 har lett till fällande domar som vunnit laga kraft rapporterar SVT idag.

Utvecklar nya metoder

När det gäller dödsskjutningar under den granskade perioden har endast 10 av 47 fall lett till fällande domar som vunnit laga kraft och Christer Axling tycker att kartläggningens resultat är långt ifrån bra. Samtidigt framhåller han att polisen utvecklar nya metoder och han betonar att en sak som är mycket viktig i sammanhanget är att man har tempo när det gäller utredningarna.

Snabbhet centralt

Han förklarar att flera delar inom polisen inklusive erfarna brottsutredare, IT-forensiker och kriminaltekniker kopplas in snabbt efter en skjutning.

– När det har skjutits så har vi kanske noll till sex eller åtta timmar på oss. Efter det så är det en stafettpinne som lämnas över till en mottagande utredningsorganisation som tar jobbet vidare, säger han till SVT.

Problemet är att man inte hinner med

Utredningsmetoden kallas PUG, Polisens metodstöd för utredning av grova brott. Problemet är dock resursbrist.

– Vi hinner inte med. De lavinartade skjutningarna gör att det finns ingen mottagare när stafettpinnen väl kommer. Med den farten som vi har på mordförsök och skjutningar så skulle vår organisation behöva vara betydligt större för att kunna arbeta i den här modellen, säger han.

Foto: L Villasmil

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 21

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

S har bestämt sig – det blir SD

2026 01 21

Socialdemokraterna har bestämt sig.

Partiet pekar ut Sverigedemokraterna som sin huvudsakliga motståndare i valet 2026.

Det bekräftar Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, rapporterar Expressen.

– Ulf Kristersson och Moderaterna är andrafiolen i Tidösamarbetet, det är därför vi väljer bort Moderaterna, säger han till tidningen.

"Råder ingen tvekan"

Redan i oktober kom uppgifter om att det hade börjat diskuteras i Socialdemokraterna vilket parti som ska utnämnas som Magdalena Anderssons (S) huvudsakliga motståndare till valet.

Nu har man alltså bestämt sig.

Tobias Baudin kallar valet “naturligt” eftersom SD är det näst största partiet i riksdagen. Sverigedemokraterna är dessutom största parti i Tidösamarbetet.

– Det råder ingen tvekan om vem som egentligen kommer att bestämma om Tidöpartierna vinner det här valet. Oavsett om Jimmie Åkesson blir statsminister eller inte så är det han som kommer att styra regeringen inifrån, säger Tobias Baudin.

"Inte orimligt"

SD har kommenterat S-beskedet via partisekreterare Mattias Bäckström Johansson som säger att valet “inte är orimligt”, just med tanke på partiets storlek.

Även inför förra valet ville Socialdemokraterna i första hand mäta sig med Sverigedemokraterna. Inför några av de sista tv-sända debatterna tog S kontakt med SVT och TV4 i syfte att få Magdalena Andersson att debattera mot Jimmie Åkesson istället för Ulf Kristersson (M), uppgav Aftonbladet vid tillfället.

Då fick man inte gehör för önskemålet.

LÄS MER: Trump storhånar Nato

"Går bra i stora delar av landet"

I den senaste opinionsmätningen från Verian i mitten av januari uppgick Sverigedemokraternas väljarstöd till 21,3 procent.

– Partiet går bra i stora delar av landet, med undantag för några av storstäderna. Stödet på 21,3 procent är nu bara 2,3 procentenheter lägre än vad regeringspartiernas stöd summerar till, framhöll Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, i en kommentar då.

Moderaterna nådde 17,5 procent och Socialdemokraterna 33,8 procent.

LÄS MER: Över 18 000 svenska ägare – aktie sparkas ut från börsen

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen