Enorm flyktingkatastrof i Europa – Över 1 miljon flyktingar

2022 03 03

Över en miljon invånare har redan flytt från Ukraina på grund av Rysslands bombningar. Flyktingkatastrofen är ett faktum.

Och ytterligare flera miljoner personer kan komma att lämna landet befarar FN:s flyktingkommissionär.

Hög hastighet

Den enorma flyktingströmmen har uppstått på endast en vecka vilket är rekord sett till hastigheten för detta århundrade rapporterar AP. Flyktingantalet motsvarar mer än 2 procent av Ukrainas befolkning på 44 miljoner invånare.

Passerades vid midnatt

– Vår data visar att vi har passerat en miljon, meddelar FN:s talesperson Joung-ah Ghedini-Williams som konstaterar att miljonstrecket passerades vid vid midnatt centraleuropeisk tid.

Ryssland bombar Ukraina på ett brutalt sätt och attackerar även civila byggnader.

Nästan 200 000 på en dag

Bara på krigets första dag, i torsdags förra veckan, lämnade 82 000 människor landet. Därefter har minst 117 000 personer flytt från Ukraina varje dag och i tisdags flydde nästan 200 000 personer på en och samma dag enligt Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR som är FN:s organ för flyktingar.

Kraftigare än Syrien

Flyktingströmmens hastighet är mycket kraftigare än Syriens där det tog minst tre månader för en miljon flyktingar att lämna landet uppger UNHCR.

Syrienkriget uppstod 2011 och Syrien är idag det land som har flest flyktingar i världen, 5,7 miljoner.

Land för land

Polen är det land som tagit emot allra flest flyktingar från Ukraina i nuläget.

Fördelningen ser ut så här enligt FN:s senaste uppdatering:

505 000 Polen

116 000 Ungern

79 000 Moldavien

71 000 Slovakien

230 000 Har ännu inte hunnit registreras i FN:s dagliga uppdatering

Kan bli värst detta århundrade

Ukrainas västliga grannländer har gjort stora insatser för att ta emot flyktingarna.

– De har öppnat upp hem idrottshallar och andra anläggningar för att ta emot flyktingar, rapporterar AP.
FN:s talesperson Shabia Mantoo bedömer att om flyktingtempot består kan det blir den största flyktingkrisen hittills under detta århundrade.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Smocka för alla med bostadsrätt

2026 11 14

Ett tungt besked går ut till alla med bostadsrätt i landet.

Trots sjunkande räntor väntar nya avgiftshöjningar för många bostadsrättsägare inför nästa år.

För en vanlig trerumslägenhet kan kostnaden öka med upp till 7 200 kronor om året.

Så mycket dyrare kan det bli

Många bostadsrättsägare har hoppats på billigare boende när räntorna sjunkit. Men enligt fastighetsförvaltaren Nabo finns det fortfarande flera faktorer som pressar bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

– Inflationen är på väg tillbaka. Kronan har försvagats, höga energipriser sprider sig till transporter och tjänster, och om skattelättnaderna på mat och drivmedel tas bort stiger priserna ytterligare, uppger Nabo.

Enligt en sammanställning från Egrannar väntas den genomsnittliga månadsavgiften i Sverige landa på 798 kronor per kvadratmeter och år vid årsskiftet.

För en lägenhet på 75 kvadratmeter innebär det en månadsavgift på knappt 5 000 kronor.

Om avgiften höjs med 8–12 procent kan det innebära ytterligare 400–600 kronor i månaden. På ett år blir det upp till 7 200 kronor extra.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Driver upp kostnaderna

En viktig förklaring är att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avfall fortsätter att stiga.

Under 2026 ökade dessa kostnader med i genomsnitt 6,9 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten.

Vatten och avlopp stod för den största ökningen. I 94 kommuner höjdes VA-taxan med minst tio procent.

Inför 2027 rekommenderar Nabo ytterligare kostnadsökningar på åtta procent för vatten och något lägre för el och fjärrvärme.

– Nabo räknar med cirka 5 procent för både el och fjärrvärme, främst på grund av högre elnätskostnader, meddelar bolaget.

Samtidigt behöver föreningarna ta höjd för framtida underhåll och renoveringar.

Kan höja på egen hand

Trots att många föreningar redan har höjt avgifterna finns det ett fortsatt behov av att stärka ekonomin. Föreningarna höjer därför lite för att kunna bygga upp sparandet till framtida underhåll.

– Sammantaget innebär årets låga ökningar att sparandet i många föreningar i praktiken står stilla. På längre sikt är det inte hållbart. Gapet mellan det faktiska sparandet och det som krävs för framtidens underhåll ligger kvar på omkring 150 kronor per kvadratmeter, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, till Fastighetstidningen.

Under 2026 bromsade den genomsnittliga avgiftshöjningen in till 1,5 procent.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: MKB

Text: Redaktionen