Enorm flyktingkatastrof i Europa – Över 1 miljon flyktingar

2022 03 03

Över en miljon invånare har redan flytt från Ukraina på grund av Rysslands bombningar. Flyktingkatastrofen är ett faktum.

Och ytterligare flera miljoner personer kan komma att lämna landet befarar FN:s flyktingkommissionär.

Hög hastighet

Den enorma flyktingströmmen har uppstått på endast en vecka vilket är rekord sett till hastigheten för detta århundrade rapporterar AP. Flyktingantalet motsvarar mer än 2 procent av Ukrainas befolkning på 44 miljoner invånare.

Passerades vid midnatt

– Vår data visar att vi har passerat en miljon, meddelar FN:s talesperson Joung-ah Ghedini-Williams som konstaterar att miljonstrecket passerades vid vid midnatt centraleuropeisk tid.

Ryssland bombar Ukraina på ett brutalt sätt och attackerar även civila byggnader.

Nästan 200 000 på en dag

Bara på krigets första dag, i torsdags förra veckan, lämnade 82 000 människor landet. Därefter har minst 117 000 personer flytt från Ukraina varje dag och i tisdags flydde nästan 200 000 personer på en och samma dag enligt Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR som är FN:s organ för flyktingar. 

Kraftigare än Syrien

Flyktingströmmens hastighet är mycket kraftigare än Syriens där det tog minst tre månader för en miljon flyktingar att lämna landet uppger UNHCR.

Syrienkriget uppstod 2011 och Syrien är idag det land som har flest flyktingar i världen, 5,7 miljoner.

Land för land

Polen är det land som tagit emot allra flest flyktingar från Ukraina i nuläget.

Fördelningen ser ut så här enligt FN:s senaste uppdatering:

◾505 000 Polen

◾116 000 Ungern

◾  79 000 Moldavien

◾  71 000 Slovakien

◾230 000 Har ännu inte hunnit registreras i FN:s dagliga uppdatering

Kan bli värst detta århundrade

Ukrainas västliga grannländer har gjort stora insatser för att ta emot flyktingarna.

– De har öppnat upp hem idrottshallar och andra anläggningar för att ta emot flyktingar, rapporterar AP.
FN:s talesperson Shabia Mantoo bedömer att om flyktingtempot består kan det blir den största flyktingkrisen hittills under detta århundrade.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen

03dec25

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland 

Foto: Windows

Text: Redaktionen

3dec2025

Positivt besked från Alecta – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

 - Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

–  Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.  

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.  

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.  

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst. 

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst. 

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen