Enorm flyktingkatastrof i Europa – Över 1 miljon flyktingar

2022 03 03

Och ytterligare flera miljoner personer kan komma att lämna landet befarar FN:s flyktingkommissionär.

Hög hastighet

Den enorma flyktingströmmen har uppstått på endast en vecka vilket är rekord sett till hastigheten för detta århundrade rapporterar AP. Flyktingantalet motsvarar mer än 2 procent av Ukrainas befolkning på 44 miljoner invånare.

Passerades vid midnatt

– Vår data visar att vi har passerat en miljon, meddelar FN:s talesperson Joung-ah Ghedini-Williams som konstaterar att miljonstrecket passerades vid vid midnatt centraleuropeisk tid.

Ryssland bombar Ukraina på ett brutalt sätt och attackerar även civila byggnader.

Nästan 200 000 på en dag

Bara på krigets första dag, i torsdags förra veckan, lämnade 82 000 människor landet. Därefter har minst 117 000 personer flytt från Ukraina varje dag och i tisdags flydde nästan 200 000 personer på en och samma dag enligt Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR som är FN:s organ för flyktingar. 

Kraftigare än Syrien

Flyktingströmmens hastighet är mycket kraftigare än Syriens där det tog minst tre månader för en miljon flyktingar att lämna landet uppger UNHCR.

Syrienkriget uppstod 2011 och Syrien är idag det land som har flest flyktingar i världen, 5,7 miljoner.

Land för land

Polen är det land som tagit emot allra flest flyktingar från Ukraina i nuläget.

Fördelningen ser ut så här enligt FN:s senaste uppdatering:

505 000 Polen

116 000 Ungern

  79 000 Moldavien

  71 000 Slovakien

230 000 Har ännu inte hunnit registreras i FN:s dagliga uppdatering

Kan bli värst detta århundrade

Ukrainas västliga grannländer har gjort stora insatser för att ta emot flyktingarna.

– De har öppnat upp hem idrottshallar och andra anläggningar för att ta emot flyktingar, rapporterar AP.
FN:s talesperson Shabia Mantoo bedömer att om flyktingtempot består kan det blir den största flyktingkrisen hittills under detta århundrade.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen