Enorm flyktingkatastrof i Europa – Över 1 miljon flyktingar

2022 03 03

Över en miljon invånare har redan flytt från Ukraina på grund av Rysslands bombningar. Flyktingkatastrofen är ett faktum.

Och ytterligare flera miljoner personer kan komma att lämna landet befarar FN:s flyktingkommissionär.

Hög hastighet

Den enorma flyktingströmmen har uppstått på endast en vecka vilket är rekord sett till hastigheten för detta århundrade rapporterar AP. Flyktingantalet motsvarar mer än 2 procent av Ukrainas befolkning på 44 miljoner invånare.

Passerades vid midnatt

– Vår data visar att vi har passerat en miljon, meddelar FN:s talesperson Joung-ah Ghedini-Williams som konstaterar att miljonstrecket passerades vid vid midnatt centraleuropeisk tid.

Ryssland bombar Ukraina på ett brutalt sätt och attackerar även civila byggnader.

Nästan 200 000 på en dag

Bara på krigets första dag, i torsdags förra veckan, lämnade 82 000 människor landet. Därefter har minst 117 000 personer flytt från Ukraina varje dag och i tisdags flydde nästan 200 000 personer på en och samma dag enligt Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR som är FN:s organ för flyktingar.

Kraftigare än Syrien

Flyktingströmmens hastighet är mycket kraftigare än Syriens där det tog minst tre månader för en miljon flyktingar att lämna landet uppger UNHCR.

Syrienkriget uppstod 2011 och Syrien är idag det land som har flest flyktingar i världen, 5,7 miljoner.

Land för land

Polen är det land som tagit emot allra flest flyktingar från Ukraina i nuläget.

Fördelningen ser ut så här enligt FN:s senaste uppdatering:

505 000 Polen

116 000 Ungern

79 000 Moldavien

71 000 Slovakien

230 000 Har ännu inte hunnit registreras i FN:s dagliga uppdatering

Kan bli värst detta århundrade

Ukrainas västliga grannländer har gjort stora insatser för att ta emot flyktingarna.

– De har öppnat upp hem idrottshallar och andra anläggningar för att ta emot flyktingar, rapporterar AP.
FN:s talesperson Shabia Mantoo bedömer att om flyktingtempot består kan det blir den största flyktingkrisen hittills under detta århundrade.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen