Enorm flyktingkatastrof i Europa – Över 1 miljon flyktingar

2022 03 03

Över en miljon invånare har redan flytt från Ukraina på grund av Rysslands bombningar. Flyktingkatastrofen är ett faktum.

Och ytterligare flera miljoner personer kan komma att lämna landet befarar FN:s flyktingkommissionär.

Hög hastighet

Den enorma flyktingströmmen har uppstått på endast en vecka vilket är rekord sett till hastigheten för detta århundrade rapporterar AP. Flyktingantalet motsvarar mer än 2 procent av Ukrainas befolkning på 44 miljoner invånare.

Passerades vid midnatt

– Vår data visar att vi har passerat en miljon, meddelar FN:s talesperson Joung-ah Ghedini-Williams som konstaterar att miljonstrecket passerades vid vid midnatt centraleuropeisk tid.

Ryssland bombar Ukraina på ett brutalt sätt och attackerar även civila byggnader.

Nästan 200 000 på en dag

Bara på krigets första dag, i torsdags förra veckan, lämnade 82 000 människor landet. Därefter har minst 117 000 personer flytt från Ukraina varje dag och i tisdags flydde nästan 200 000 personer på en och samma dag enligt Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR som är FN:s organ för flyktingar.

Kraftigare än Syrien

Flyktingströmmens hastighet är mycket kraftigare än Syriens där det tog minst tre månader för en miljon flyktingar att lämna landet uppger UNHCR.

Syrienkriget uppstod 2011 och Syrien är idag det land som har flest flyktingar i världen, 5,7 miljoner.

Land för land

Polen är det land som tagit emot allra flest flyktingar från Ukraina i nuläget.

Fördelningen ser ut så här enligt FN:s senaste uppdatering:

505 000 Polen

116 000 Ungern

79 000 Moldavien

71 000 Slovakien

230 000 Har ännu inte hunnit registreras i FN:s dagliga uppdatering

Kan bli värst detta århundrade

Ukrainas västliga grannländer har gjort stora insatser för att ta emot flyktingarna.

– De har öppnat upp hem idrottshallar och andra anläggningar för att ta emot flyktingar, rapporterar AP.
FN:s talesperson Shabia Mantoo bedömer att om flyktingtempot består kan det blir den största flyktingkrisen hittills under detta århundrade.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen