JUST NU: Enorm ilska efter hälsning till kungen

2022 06 09

Ett meddelande till den norska kungen har fått landets myndigheter att gå i taket av ilska.

– Tack till vår president Sauli Niinistö för att vi fick fiska lax på berömda Tana. Hälsningar till den norska kungen.

Så skrev laxfiskaren Valde Ranttila på Facebook efter att ha dragit upp en femkiloslax ur den norsk-finska älven Tana älv.

Myndigheterna rasar

En hälsning som får de norska myndigheterna att fullständigt gå i taket av vrede.

– Från norsk sida är vi upprörda över utvecklingen, och tar starkt avstånd från fiske på finsk sida. Just nu är det en liten grupp fiskare som tar ut lax som är fridlyst, säger statssekreteraren Aleksander Øren Heen till NRK.

Infekterad fråga

Bakgrunden är en infekterad fråga om förbjudet fiske i den aktuella älven, som ligger precis norr om Finland på norsk mark.

Norge har förbjudit fiske i älven – men i Finland har beslutet dragit ut på tiden. Det har fått laxfiskare från Finland att provocera de norska myndigheterna genom att bedriva fiske i älven under två veckors tid, rapporterar den norska kanalen.

Blandade in kungen: “Oetiskt”

När fiskarna nu dessutom blandar in den norska kungen Harald V av Norge är måttet rågat för landets myndigheter.

– Det här är ett oetiskt fiske, där en liten grupp fiskare tar ut lax som är fridlyst för att säkerställa laxfisket för kommande generationer.

“Polisen kan bara komma”

Hälsningarna från de finska fiskarna kastar nu bensin på elden i en mycket känslig fråga länderna emellan.

– President Sauli Niinistö har mycket viktigare saker än lax att tänka på nu, Nato-medlemskap och kriget i Ukraina, säger meddelandets upphovsman Valde Ranttila till NRK.

En annan fiskare uppmanar “polisen att bara komma” för att försöka stoppa dem.

Ska rädda laxen

Överenskommelsen mellan Norge och Finland slöts redan förra året, men pappersarbetet har alltså inte fallit på plats på den finska sidan.

– Det är ett tufft beslut särskilt för de lokala invånarna i Tana älvdal, men målet är att trygga fiskemöjligheterna och livskraftiga laxbestånd i Tana älv också i framtiden. För Finland är det avgörande att Norge är berett att begränsa fisket i havs- och fjordområdet. Förhandlingsresultatet innebär en exceptionell möjlighet att trygga laxen under hela dess livscykel, kommenterade Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Leppä överenskommelsen i ett pressmeddelande.

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen