JUST NU: Enorm ilska efter hälsning till kungen

2022 06 09

Ett meddelande till den norska kungen har fått landets myndigheter att gå i taket av ilska.

– Tack till vår president Sauli Niinistö för att vi fick fiska lax på berömda Tana. Hälsningar till den norska kungen.

Så skrev laxfiskaren Valde Ranttila på Facebook efter att ha dragit upp en femkiloslax ur den norsk-finska älven Tana älv.

Myndigheterna rasar

En hälsning som får de norska myndigheterna att fullständigt gå i taket av vrede.

– Från norsk sida är vi upprörda över utvecklingen, och tar starkt avstånd från fiske på finsk sida. Just nu är det en liten grupp fiskare som tar ut lax som är fridlyst, säger statssekreteraren Aleksander Øren Heen till NRK.

Infekterad fråga

Bakgrunden är en infekterad fråga om förbjudet fiske i den aktuella älven, som ligger precis norr om Finland på norsk mark.

Norge har förbjudit fiske i älven – men i Finland har beslutet dragit ut på tiden. Det har fått laxfiskare från Finland att provocera de norska myndigheterna genom att bedriva fiske i älven under två veckors tid, rapporterar den norska kanalen.

Blandade in kungen: “Oetiskt”

När fiskarna nu dessutom blandar in den norska kungen Harald V av Norge är måttet rågat för landets myndigheter.

– Det här är ett oetiskt fiske, där en liten grupp fiskare tar ut lax som är fridlyst för att säkerställa laxfisket för kommande generationer.

“Polisen kan bara komma”

Hälsningarna från de finska fiskarna kastar nu bensin på elden i en mycket känslig fråga länderna emellan.

– President Sauli Niinistö har mycket viktigare saker än lax att tänka på nu, Nato-medlemskap och kriget i Ukraina, säger meddelandets upphovsman Valde Ranttila till NRK.

En annan fiskare uppmanar “polisen att bara komma” för att försöka stoppa dem.

Ska rädda laxen

Överenskommelsen mellan Norge och Finland slöts redan förra året, men pappersarbetet har alltså inte fallit på plats på den finska sidan.

– Det är ett tufft beslut särskilt för de lokala invånarna i Tana älvdal, men målet är att trygga fiskemöjligheterna och livskraftiga laxbestånd i Tana älv också i framtiden. För Finland är det avgörande att Norge är berett att begränsa fisket i havs- och fjordområdet. Förhandlingsresultatet innebär en exceptionell möjlighet att trygga laxen under hela dess livscykel, kommenterade Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Leppä överenskommelsen i ett pressmeddelande.

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen