JUST NU: Enorm ilska efter hälsning till kungen

2022 06 09

Ett meddelande till den norska kungen har fått landets myndigheter att gå i taket av ilska.

– Tack till vår president Sauli Niinistö för att vi fick fiska lax på berömda Tana. Hälsningar till den norska kungen.

Så skrev laxfiskaren Valde Ranttila på Facebook efter att ha dragit upp en femkiloslax ur den norsk-finska älven Tana älv. 

Myndigheterna rasar

En hälsning som får de norska myndigheterna att fullständigt gå i taket av vrede.

– Från norsk sida är vi upprörda över utvecklingen, och tar starkt avstånd från fiske på finsk sida. Just nu är det en liten grupp fiskare som tar ut lax som är fridlyst, säger statssekreteraren Aleksander Øren Heen till NRK.

Infekterad fråga

Bakgrunden är en infekterad fråga om förbjudet fiske i den aktuella älven, som ligger precis norr om Finland på norsk mark. 

Norge har förbjudit fiske i älven – men i Finland har beslutet dragit ut på tiden. Det har fått laxfiskare från Finland att provocera de norska myndigheterna genom att bedriva fiske i älven under två veckors tid, rapporterar den norska kanalen.

Blandade in kungen: “Oetiskt”

När fiskarna nu dessutom blandar in den norska kungen Harald V av Norge är måttet rågat för landets myndigheter.

– Det här är ett oetiskt fiske, där en liten grupp fiskare tar ut lax som är fridlyst för att säkerställa laxfisket för kommande generationer.

“Polisen kan bara komma”

Hälsningarna från de finska fiskarna kastar nu bensin på elden i en mycket känslig fråga länderna emellan. 

– President Sauli Niinistö har mycket viktigare saker än lax att tänka på nu, Nato-medlemskap och kriget i Ukraina, säger meddelandets upphovsman Valde Ranttila till NRK.

En annan fiskare uppmanar “polisen att bara komma” för att försöka stoppa dem.

Ska rädda laxen

Överenskommelsen mellan Norge och Finland slöts redan förra året, men pappersarbetet har alltså inte fallit på plats på den finska sidan. 

Det är ett tufft beslut särskilt för de lokala invånarna i Tana älvdal, men målet är att trygga fiskemöjligheterna och livskraftiga laxbestånd i Tana älv också i framtiden. För Finland är det avgörande att Norge är berett att begränsa fisket i havs- och fjordområdet. Förhandlingsresultatet innebär en exceptionell möjlighet att trygga laxen under hela dess livscykel, kommenterade Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Leppä överenskommelsen i ett pressmeddelande.

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen