SVERIGE: Enorm ilska efter skjutna schimpanserna

2022 12 14

Tragiska scener och stor dramatik utspelade sig när flera schimpanser rymde från Furuviksparken i eftermiddags.

Inledningsvis kom uppgifter om att tre apor hade rymt från djurparken. Två sköts ihjäl, medan jakten fortsatte på den tredje.

Även schimpans nummer tre sköts till döds, sedan kom nya uppgifter om att också en fjärde var lös. Och därefter en femte.

Nuvarande rapportering gör gällande att totalt fyra schimpanser har skjutits, medan tre befinner sig i hägnet, skriver Expressen.

"Inte tillräckligt sövningsmedel"

Många har undrat varför schimpanserna avlivades och inte sköts med bedövningsampuller.

Tyvärr har vi inte tillräckligt med sövningsmedel för alla de här individerna. Där behövde vi fatta ett beslut om hur vi skulle få kontroll på situationen, och den enda utvägen är tyvärr att ta in skyttar för att avliva schimpanserna, säger Natalie Magnusson, operativ djurchef på Furuvik, till tidningen.

Jättearg: "Inga jävla lejon"

Den förklaringen köps inte Ing-Marie Persson, som arbetade nära aporna i samma djurpark i 30 år och beskrivs som schimpansernas “mamma”.

Hon håller inte igen på orden när hon beskriver djurparkens agerande efter att djuren tagit sig ut.

– Det är bedrövligt. Så jäkla dåligt gjort säger hon till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är djur som är nära oss (Ing Marie och hennes man Johnny Persson, tidigare djurparkschef, red. anm). Det är inga jävla lejon som är ute.

"Sista man ska göra"

Enligt Ing-Marie Persson agerade Furuviksparken helt fel från start till mål. Att de rymmer kan förklaras av den mänskliga faktorn, men enligt den tidigare schimpansskötaren måste det finnas en konkret plan för hur det ska gå till när olyckan är framme.

– I första hand bedöva dem, ta dit någon som i lugn och ro kan bedöva djuren. Det sista man ska göra är att ta dit en massa folk och polisen. De blir nervösa och stressade. Och är det 16 grader kallt som är det nu, då vill de in i tryggheten. Man måste ha dit folk med kompetens. Varför ringde de inte oss? Vi bor ju bara några kilometer bort, beklagar sig Ing-Marie enligt Aftonbladet.

Behöver lugn

Hon betonar att den stora insatsen med polis, räddningstjänst och jagande skyttar pressade schimpanserna – och då kan de bli farliga.

Är de väl ute måste de få lugn och ro, vilket hände vid ett par tillfällen när Ing-Marie jobbade i parken. Då kunde situationen lösas utan problem genom att utrymma djurparken och ta folk därifrån utan dramatik.

Att det inte fanns bedövningsmedel duger inte som förklaring, säger hon.

Varnade allmänheten

Allmänheten uppmanades att hålla sig inomhus under jakten, då schimpanser är ett djur med “hög riskklass”, enligt Annika Troselius, informationschef på bolaget Parks and Resorts som som äger parken.

– Det är märkligt och helt otroligt att de har kunnat rymma, de bor ju inte utomhus vid den här tiden på året. Jag förstår inte hur de kan ha tagit sig ut, säger en boende i området till Expressen.

– Jag minns i slutet av 40-talet att det satt två babianer utanför vår sommarstuga här i Furuvik. Brandkåren och polisen var här och fångade in dem. De hade rymt från en stor apgrop i parken.

Arkivfoto: HL (schimpansen på bilden har ingenting med schimpanserna i Furuviksparken att göra)

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen