SVERIGE: Enorm ilska efter skjutna schimpanserna

2022 12 14

Tragiska scener och stor dramatik utspelade sig när flera schimpanser rymde från Furuviksparken i eftermiddags.

Inledningsvis kom uppgifter om att tre apor hade rymt från djurparken. Två sköts ihjäl, medan jakten fortsatte på den tredje.

Även schimpans nummer tre sköts till döds, sedan kom nya uppgifter om att också en fjärde var lös. Och därefter en femte.

Nuvarande rapportering gör gällande att totalt fyra schimpanser har skjutits, medan tre befinner sig i hägnet, skriver Expressen.

"Inte tillräckligt sövningsmedel"

Många har undrat varför schimpanserna avlivades och inte sköts med bedövningsampuller.

– Tyvärr har vi inte tillräckligt med sövningsmedel för alla de här individerna. Där behövde vi fatta ett beslut om hur vi skulle få kontroll på situationen, och den enda utvägen är tyvärr att ta in skyttar för att avliva schimpanserna, säger Natalie Magnusson, operativ djurchef på Furuvik, till tidningen.

Jättearg: "Inga jävla lejon"

Den förklaringen köps inte Ing-Marie Persson, som arbetade nära aporna i samma djurpark i 30 år och beskrivs som schimpansernas “mamma”.

Hon håller inte igen på orden när hon beskriver djurparkens agerande efter att djuren tagit sig ut.

– Det är bedrövligt. Så jäkla dåligt gjort säger hon till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är djur som är nära oss (Ing Marie och hennes man Johnny Persson, tidigare djurparkschef, red. anm). Det är inga jävla lejon som är ute.

"Sista man ska göra"

Enligt Ing-Marie Persson agerade Furuviksparken helt fel från start till mål. Att de rymmer kan förklaras av den mänskliga faktorn, men enligt den tidigare schimpansskötaren måste det finnas en konkret plan för hur det ska gå till när olyckan är framme.

– I första hand bedöva dem, ta dit någon som i lugn och ro kan bedöva djuren. Det sista man ska göra är att ta dit en massa folk och polisen. De blir nervösa och stressade. Och är det 16 grader kallt som är det nu, då vill de in i tryggheten. Man måste ha dit folk med kompetens. Varför ringde de inte oss? Vi bor ju bara några kilometer bort, beklagar sig Ing-Marie enligt Aftonbladet.

Behöver lugn

Hon betonar att den stora insatsen med polis, räddningstjänst och jagande skyttar pressade schimpanserna – och då kan de bli farliga.

Är de väl ute måste de få lugn och ro, vilket hände vid ett par tillfällen när Ing-Marie jobbade i parken. Då kunde situationen lösas utan problem genom att utrymma djurparken och ta folk därifrån utan dramatik.

Att det inte fanns bedövningsmedel duger inte som förklaring, säger hon.

Varnade allmänheten

Allmänheten uppmanades att hålla sig inomhus under jakten, då schimpanser är ett djur med “hög riskklass”, enligt Annika Troselius, informationschef på bolaget Parks and Resorts som som äger parken.

– Det är märkligt och helt otroligt att de har kunnat rymma, de bor ju inte utomhus vid den här tiden på året. Jag förstår inte hur de kan ha tagit sig ut, säger en boende i området till Expressen.

– Jag minns i slutet av 40-talet att det satt två babianer utanför vår sommarstuga här i Furuvik. Brandkåren och polisen var här och fångade in dem. De hade rymt från en stor apgrop i parken.

Arkivfoto: HL (schimpansen på bilden har ingenting med schimpanserna i Furuviksparken att göra)

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen