SVERIGE: Enorm ilska efter skjutna schimpanserna

2022 12 14

Tragiska scener och stor dramatik utspelade sig när flera schimpanser rymde från Furuviksparken i eftermiddags.

Inledningsvis kom uppgifter om att tre apor hade rymt från djurparken. Två sköts ihjäl, medan jakten fortsatte på den tredje.

Även schimpans nummer tre sköts till döds, sedan kom nya uppgifter om att också en fjärde var lös. Och därefter en femte.

Nuvarande rapportering gör gällande att totalt fyra schimpanser har skjutits, medan tre befinner sig i hägnet, skriver Expressen.

"Inte tillräckligt sövningsmedel"

Många har undrat varför schimpanserna avlivades och inte sköts med bedövningsampuller.

– Tyvärr har vi inte tillräckligt med sövningsmedel för alla de här individerna. Där behövde vi fatta ett beslut om hur vi skulle få kontroll på situationen, och den enda utvägen är tyvärr att ta in skyttar för att avliva schimpanserna, säger Natalie Magnusson, operativ djurchef på Furuvik, till tidningen.

Jättearg: "Inga jävla lejon"

Den förklaringen köps inte Ing-Marie Persson, som arbetade nära aporna i samma djurpark i 30 år och beskrivs som schimpansernas “mamma”.

Hon håller inte igen på orden när hon beskriver djurparkens agerande efter att djuren tagit sig ut.

– Det är bedrövligt. Så jäkla dåligt gjort säger hon till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är djur som är nära oss (Ing Marie och hennes man Johnny Persson, tidigare djurparkschef, red. anm). Det är inga jävla lejon som är ute.

"Sista man ska göra"

Enligt Ing-Marie Persson agerade Furuviksparken helt fel från start till mål. Att de rymmer kan förklaras av den mänskliga faktorn, men enligt den tidigare schimpansskötaren måste det finnas en konkret plan för hur det ska gå till när olyckan är framme.

– I första hand bedöva dem, ta dit någon som i lugn och ro kan bedöva djuren. Det sista man ska göra är att ta dit en massa folk och polisen. De blir nervösa och stressade. Och är det 16 grader kallt som är det nu, då vill de in i tryggheten. Man måste ha dit folk med kompetens. Varför ringde de inte oss? Vi bor ju bara några kilometer bort, beklagar sig Ing-Marie enligt Aftonbladet.

Behöver lugn

Hon betonar att den stora insatsen med polis, räddningstjänst och jagande skyttar pressade schimpanserna – och då kan de bli farliga.

Är de väl ute måste de få lugn och ro, vilket hände vid ett par tillfällen när Ing-Marie jobbade i parken. Då kunde situationen lösas utan problem genom att utrymma djurparken och ta folk därifrån utan dramatik.

Att det inte fanns bedövningsmedel duger inte som förklaring, säger hon.

Varnade allmänheten

Allmänheten uppmanades att hålla sig inomhus under jakten, då schimpanser är ett djur med “hög riskklass”, enligt Annika Troselius, informationschef på bolaget Parks and Resorts som som äger parken.

– Det är märkligt och helt otroligt att de har kunnat rymma, de bor ju inte utomhus vid den här tiden på året. Jag förstår inte hur de kan ha tagit sig ut, säger en boende i området till Expressen.

– Jag minns i slutet av 40-talet att det satt två babianer utanför vår sommarstuga här i Furuvik. Brandkåren och polisen var här och fångade in dem. De hade rymt från en stor apgrop i parken.

Arkivfoto: HL (schimpansen på bilden har ingenting med schimpanserna i Furuviksparken att göra)

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen