Enormt larm – tusentals butiker berörs

2023 03 14

Det visar en ny rapport från Svensk Handel.

Rapporten indikerar att existensen för så mycket som två tredjedelar av kläd- och skohandeln kan stå på spel.

Den bidragande faktorn är höjda hyror.

Bara i januari höjdes hyrorna för kommersiella lokaler med nära 11 procent. 

– Det är alarmerande siffror som framkommer. Hyrornas andel av omsättningen fortsätter att öka. Enbart inom kläd- och skohandeln ligger 3 100 butiker i riskzonen för att gå i konkurs eller försättas i rekonstruktion, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel och fortsätter: 

– Ett avgörande skäl till att många ändå klarar sig är dagens system med hyresrabatter. Det är en företeelse som ökar enligt de siffror vi presenterar i dag.

Så gjordes analysen

Svensk Handels analys byggs på  insamlad hyresdata för 2021 samt tidigare hyresundersökning för kläd- och skohandeln.

Majoriteten av hyresgästerna har sedan 2021 fått uppleva ytterligare två hyreshöjningar.

Den första med 2,8 procent i januari 2022.

I januari 2023 kom den stora smällen. Då höjdes hyran i genomsnitt med 10,9 procent.

Dyster utveckling

Sammanställningen av hyresdatabasen är en dyster läsning för butikerna.

Relationen mellan hyra och omsättning fortsätter att försämras. Hyran äter upp en allt större del av marginalen.

– Detta är förstås särskilt allvarligt i en tid när handeln redan pressas av en kraftigt minskad efterfrågan, en svag valuta och andra stora kostnadsökningar, säger Elisabet Elmsäter Vegsö,  näringspolitisk expert med fokus på hyresfrågor. 

– Vi ser även en överhängande risk för att årets KPI-indexering kommer att leda till stora hyresökningar då inflationen är fortsatt hög. Om regeringens och Riksbankens prognoser för KPI slår in kommer hyresökningen på tre år, 2022–2024, kunna uppgå till omkring 20 procentenheter, fortsätter hon.

Fakta Svensk handels rapport

- 2021 års genomsnittliga hyreskostnad uppgick till 11 procent av omsättningen.

- Värst är det i beklädnadshandeln där butikerna betalar 19 procent av sin omsättning i hyra. Motsvarande siffra i hem- och fritidshandeln är 10 procent. 

- Stockholms, Göteborgs och Malmös stadskärnor och köpcentrum är åtråvärda lägen på grund av höga besöksflöden, men ur OCR-perspektivet (relationen mellan hyra och omsättning) är de värst drabbade med en genomsnittlig OCR-nivå på 17 procent i köpcentrumen och 16 procent i andra lägen i stadskärnan. 

Källa: Svensk Handel

Foto: Nick de Partee

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen