Erdogan namnger person i Sverige

2022 11 08

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kräver att exiljournalisten Bülent Kenes utlämnas av Sverige.

Det säger den turkiske ledaren på en gemensam pressträff med statsminister Ulf Kristersson (M).

– En person befinner sig i Sverige, och jag kommer nämna honom vid namn: Bülent Kenes. Det är av största vikt att han utlämnas till oss. Och vi vill att Sverige agerar med mer känsla, säger Erdogan enligt Expressen.

Kenes uppges vara en av de trettiotal personer som Turkiet vill att Sverige utlämnar. Exiljournalisten är en av flera som anklagas för att ha varit med och planerat det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan 2016.

Bülent Kenes nekar till anklagelserna. Han framhåller att han endast skrivit negativa artiklar om den turkiska regimen och president Erdogan.

– Om jag verkligen vore inblandad i kuppen, skulle jag inte vara så dum att jag exponerar det. Jag är inte dum. Jag är inte en del av kuppen, sa han till SVT Nyheter i slutet av oktober.

Blev förvånad

Journalisten uppger att han blev förvånad när han hörde att Erdogan nämnde hans namn.

Han följde pressträffen på tv tillsammans med sin familj.

– Jag såg att min fru blev chockad. Hon sa inget. Min son undrade då om jag hade förväntat mig att bli nämnd av Erdogan, säger Bülent Kenes till Expressen.

Inte prövat hans fall

Högsta domstolen i Sverige har ännu inte prövat Bülent Kenes fall, erfar SVT.

Exiljournalisten har konstaterat att känner en oro inför vad som kommer att hända i framtiden.

– Jag är orolig för att förhandlingarna mellan den nybildade svenska regeringen och den islamofascistiska och despotiska Erdoganregimen ska påverka beslutet om utlämningen, säger han i intervjun med SVT.

Framgångsrikt möte enligt statsministern

Statsminister Ulf Kristersson kommenterar inte händelsen på dagens pressträff. Däremot beskriver han mötet med Erdogan som framgångsrikt.

– Vi har haft ett produktivt möte om hur vi kan stärka relationen mellan Turkiet och Sverige, säger Kristersson på den efterföljande pressträffen.

Han betonar återigen att Sverige har förståelse för Turkiets oro.

– Jag vill vara tydlig: Sverige förstår att Turkiet varit i en blodig kamp mot terrororganisationer. Jag vill lova alla turkar att Sverige kommer leva upp till alla åtaganden innan vi blir en medlem av Nato och som framtida allierad, säger statsministern enligt SvD.

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen