Erdogan namnger person i Sverige

2022 11 08

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kräver att exiljournalisten Bülent Kenes utlämnas av Sverige.

Det säger den turkiske ledaren på en gemensam pressträff med statsminister Ulf Kristersson (M).

– En person befinner sig i Sverige, och jag kommer nämna honom vid namn: Bülent Kenes. Det är av största vikt att han utlämnas till oss. Och vi vill att Sverige agerar med mer känsla, säger Erdogan enligt Expressen.

Kenes uppges vara en av de trettiotal personer som Turkiet vill att Sverige utlämnar. Exiljournalisten är en av flera som anklagas för att ha varit med och planerat det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan 2016.

Bülent Kenes nekar till anklagelserna. Han framhåller att han endast skrivit negativa artiklar om den turkiska regimen och president Erdogan.

– Om jag verkligen vore inblandad i kuppen, skulle jag inte vara så dum att jag exponerar det. Jag är inte dum. Jag är inte en del av kuppen, sa han till SVT Nyheter i slutet av oktober.

Blev förvånad

Journalisten uppger att han blev förvånad när han hörde att Erdogan nämnde hans namn.

Han följde pressträffen på tv tillsammans med sin familj.

– Jag såg att min fru blev chockad. Hon sa inget. Min son undrade då om jag hade förväntat mig att bli nämnd av Erdogan, säger Bülent Kenes till Expressen.

Inte prövat hans fall

Högsta domstolen i Sverige har ännu inte prövat Bülent Kenes fall, erfar SVT.

Exiljournalisten har konstaterat att känner en oro inför vad som kommer att hända i framtiden.

– Jag är orolig för att förhandlingarna mellan den nybildade svenska regeringen och den islamofascistiska och despotiska Erdoganregimen ska påverka beslutet om utlämningen, säger han i intervjun med SVT.

Framgångsrikt möte enligt statsministern

Statsminister Ulf Kristersson kommenterar inte händelsen på dagens pressträff. Däremot beskriver han mötet med Erdogan som framgångsrikt.

– Vi har haft ett produktivt möte om hur vi kan stärka relationen mellan Turkiet och Sverige, säger Kristersson på den efterföljande pressträffen.

Han betonar återigen att Sverige har förståelse för Turkiets oro.

– Jag vill vara tydlig: Sverige förstår att Turkiet varit i en blodig kamp mot terrororganisationer. Jag vill lova alla turkar att Sverige kommer leva upp till alla åtaganden innan vi blir en medlem av Nato och som framtida allierad, säger statsministern enligt SvD.

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen