Erdogan namnger person i Sverige

2022 11 08

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kräver att exiljournalisten Bülent Kenes utlämnas av Sverige.

Det säger den turkiske ledaren på en gemensam pressträff med statsminister Ulf Kristersson (M).

– En person befinner sig i Sverige, och jag kommer nämna honom vid namn: Bülent Kenes. Det är av största vikt att han utlämnas till oss. Och vi vill att Sverige agerar med mer känsla, säger Erdogan enligt Expressen.

Kenes uppges vara en av de trettiotal personer som Turkiet vill att Sverige utlämnar. Exiljournalisten är en av flera som anklagas för att ha varit med och planerat det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan 2016.

Bülent Kenes nekar till anklagelserna. Han framhåller att han endast skrivit negativa artiklar om den turkiska regimen och president Erdogan.

– Om jag verkligen vore inblandad i kuppen, skulle jag inte vara så dum att jag exponerar det. Jag är inte dum. Jag är inte en del av kuppen, sa han till SVT Nyheter i slutet av oktober.

Blev förvånad

Journalisten uppger att han blev förvånad när han hörde att Erdogan nämnde hans namn.

Han följde pressträffen på tv tillsammans med sin familj.

– Jag såg att min fru blev chockad. Hon sa inget. Min son undrade då om jag hade förväntat mig att bli nämnd av Erdogan, säger Bülent Kenes till Expressen.

Inte prövat hans fall

Högsta domstolen i Sverige har ännu inte prövat Bülent Kenes fall, erfar SVT.

Exiljournalisten har konstaterat att känner en oro inför vad som kommer att hända i framtiden.

– Jag är orolig för att förhandlingarna mellan den nybildade svenska regeringen och den islamofascistiska och despotiska Erdoganregimen ska påverka beslutet om utlämningen, säger han i intervjun med SVT.

Framgångsrikt möte enligt statsministern

Statsminister Ulf Kristersson kommenterar inte händelsen på dagens pressträff. Däremot beskriver han mötet med Erdogan som framgångsrikt.

– Vi har haft ett produktivt möte om hur vi kan stärka relationen mellan Turkiet och Sverige, säger Kristersson på den efterföljande pressträffen.

Han betonar återigen att Sverige har förståelse för Turkiets oro.

– Jag vill vara tydlig: Sverige förstår att Turkiet varit i en blodig kamp mot terrororganisationer. Jag vill lova alla turkar att Sverige kommer leva upp till alla åtaganden innan vi blir en medlem av Nato och som framtida allierad, säger statsministern enligt SvD.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen