Erkänner – startade skogsbrand på Hawaii

2023 08 29

Minst 115 människor har dött i de brutala skogsbränderna på Maui.

Det är den dödligaste branden som slagit mot USA under de senaste 100 åren.

Hundratals personer saknas fortfarande.

En del har bekräftats vara vid liv efter att myndigheterna på ön offentliggjort namnen på de 388 människor som man inte visste var döda eller levande.

Erkänner första branden

Det torra klimatet gav förutsättningarna för bränderna att starta.

Elden rasade därefter fram och spred sig flera kilometer inom loppet av ett par minuter på grund av den storm som parallellt blåste över ön.

Det fanns dock ytterligare en faktor som utgjorde startskottet för de inledande bränderna.

Erkännandet kommer nu från Hawaiis elbolag, Hawaiian Electric Company, rapporterar AP.

– Hawaiis elbolag erkänner att dess kraftledningar startade en skogsbrand på Maui, framhåller nyhetsbyråns reportrar.

Skyller också ifrån sig

Samtidigt som Hawaiian Electric Company erkänner ett ansvar slår man samtidigt ifrån sig.

Enligt elbolaget är det öns brandkår som bär stor skuld – eftersom räddningstjänsten gick ut med att elden var under kontroll och därmed lämnade platsen.

Strax därefter bröt en andra brand ut i närheten, som alltså skulle komma att bli den dödligaste i USA på mycket lång tid.

"Juridiskt oansvarigt"

I slutet av förra veckan hade elbolaget på Hawaii gått ut med ett ansvarsförnekande.

Det kom som ett svar på anklagelserna från Mauis myndigheter om att företaget misslyckats med att stänga av strömmen trots de kraftiga vindarna och det torra förutsättningarna på ön.

– Faktamässigt och juridiskt oansvarigt, kallade Hawaii Electric den anklagelsen.

Istället hävdade man att kraftledningarna i västra Maui, där bland annat öns största stad Lahaina är belägen, hade varit strömlösa i mer än sex timmar när den andra branden startade.

Larmet aktiverades inte

När bränderna tog fart aktiverades inte öns larmsystem.

Det gav upphov till massiv kritik mot Hawaiis myndigheter.

Men enligt tjänstemän på Maui finns det en förklaring. Nödsirenerna används vid tsunamivarningar och kunde, om de hade slagits på, orsakat ännu värre konsekvenser då folk instinktivt hade sökt sig upp i bergen – och in i de brinnande skogarna.

– Invånarna är vana vid att söka sig till högre markområden om sirenerna ljuder, förklarade Herman Andaya, ledare för hawaiianska räddningstjänsten, på en pressträff tidigare under månaden.

Herman Andaya avgick från sin post den 18 augusti.

LÄS MER: Chockbilder från Hawaii efter bränderna – se bilderna här

Arkivfoto: M. Palmer

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen