Ett av barnen har omkommit – Två har gripits

2021 11 22

Ett av de två barn som enligt uppgifter tros ha kastats ut från en balkong i Stockholm har nu förlorat livet.

De båda barnen hittades svårt skadade utanför ett flerfamiljshus på söndagskvällen och nu har ett av barnen dött, rapporterar TV4.

Två vuxna personer har gripits som misstänkta för dådet och de båda har en relation med barnen enligt polisen. De två gripna misstänks nu för mordförsök respektive mord.

Enligt flera tidningar har barnen blivit knivhuggna och därefter utkastade från balkongen.

"Pappan trevlig"

En person som bor i samma trappuppgång hörde att något inträffade i lägenheten omkring klockan 21.30.

– Det lät som ett stök, mer att något föll till marken än skrik. Jag hörde inga barnskrik. Men det var mycket kort så jag tänkte inte så mycket på det. Familjen var ovanligt tyst. Jag trodde först att det var något som hänt högre upp, säger grannen till Expressen.

Han beskriver pappan som en trevlig person.

– Jag träffade honom i hissen ibland. Pappan var mycket trevlig och tillmötesgående, säger mannen till tidningen.

Fruktansvärda scener

Stor oro uppstod i grannskapet då ett mycket stort polispådrag, räddningstjänst och två ambulanshelikoptrar larmades till platsen i västra Stockholm i går kväll vilket fick många att undra vad som hade inträffat. En förbipasserande skall ha upptäckt två svårt skadade barn som låg utomhus nedanför flerfamiljshuset. Barnen rapporterades vara under tio år och enligt uppgifter till Expressen var det fruktansvärda scener på platsen.

Fallit från hög höjd

– Det är två barn som har hittats allvarligt skadade. Vi misstänker att de har fallit från hög höjd, sade Helena Boström Thomas vid Stockholmspolisen till tidningen.

– Vi kan inte utesluta att det ligger ett brott bakom händelsen, säger hon.

Tidigare ostraffad

I samband med händelsen ska en man i 45-årsåldern har påträffats i bostaden och enligt Expressens uppgifter är mannen misstänkt för inblandning. Han skall vara påträffad i ett skadat tillstånd och ska enligt uppgift vara ostraffad sedan tidigare.

Sånt här får inte hända

Grannarna blev förskräckta och oroliga.

– Jag såg massa polisbilar och ambulanser, och sedan kom en ambulanshelikopter och landade i närheten. Sånt här får inte hända, säger en kvinna i grannskapet till Aftonbladet.

Polisen knackade dörr

Ett stort område spärrades av och polisen inledde dörrknackning för att få undersöka om grannarna hade någon värdefull information.

– Det är fullt pådrag här. Jag har sett två helikoptrar landa här. Och 13 polisbilar är på plats. Det är på gården mittemot. Först landade en helikopter och sedan gav den sig i väg. Därefter kom en helikopter till. Båda är ambulanshelikoptrar, berättade grannen för tidningen.

Arkivfoto: Polisen, FB

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen