Ett av barnen har omkommit – Två har gripits

2021 11 22

Ett av de två barn som enligt uppgifter tros ha kastats ut från en balkong i Stockholm har nu förlorat livet.

De båda barnen hittades svårt skadade utanför ett flerfamiljshus på söndagskvällen och nu har ett av barnen dött, rapporterar TV4.

Två vuxna personer har gripits som misstänkta för dådet och de båda har en relation med barnen enligt polisen. De två gripna misstänks nu för mordförsök respektive mord.

Enligt flera tidningar har barnen blivit knivhuggna och därefter utkastade från balkongen.

"Pappan trevlig"

En person som bor i samma trappuppgång hörde att något inträffade i lägenheten omkring klockan 21.30.

– Det lät som ett stök, mer att något föll till marken än skrik. Jag hörde inga barnskrik. Men det var mycket kort så jag tänkte inte så mycket på det. Familjen var ovanligt tyst. Jag trodde först att det var något som hänt högre upp, säger grannen till Expressen.

Han beskriver pappan som en trevlig person.

– Jag träffade honom i hissen ibland. Pappan var mycket trevlig och tillmötesgående, säger mannen till tidningen.

Fruktansvärda scener

Stor oro uppstod i grannskapet då ett mycket stort polispådrag, räddningstjänst och två ambulanshelikoptrar larmades till platsen i västra Stockholm i går kväll vilket fick många att undra vad som hade inträffat. En förbipasserande skall ha upptäckt två svårt skadade barn som låg utomhus nedanför flerfamiljshuset. Barnen rapporterades vara under tio år och enligt uppgifter till Expressen var det fruktansvärda scener på platsen.

Fallit från hög höjd

– Det är två barn som har hittats allvarligt skadade. Vi misstänker att de har fallit från hög höjd, sade Helena Boström Thomas vid Stockholmspolisen till tidningen.

– Vi kan inte utesluta att det ligger ett brott bakom händelsen, säger hon.

Tidigare ostraffad

I samband med händelsen ska en man i 45-årsåldern har påträffats i bostaden och enligt Expressens uppgifter är mannen misstänkt för inblandning. Han skall vara påträffad i ett skadat tillstånd och ska enligt uppgift vara ostraffad sedan tidigare.

Sånt här får inte hända

Grannarna blev förskräckta och oroliga.

– Jag såg massa polisbilar och ambulanser, och sedan kom en ambulanshelikopter och landade i närheten. Sånt här får inte hända, säger en kvinna i grannskapet till Aftonbladet.

Polisen knackade dörr

Ett stort område spärrades av och polisen inledde dörrknackning för att få undersöka om grannarna hade någon värdefull information.

– Det är fullt pådrag här. Jag har sett två helikoptrar landa här. Och 13 polisbilar är på plats. Det är på gården mittemot. Först landade en helikopter och sedan gav den sig i väg. Därefter kom en helikopter till. Båda är ambulanshelikoptrar, berättade grannen för tidningen.

Arkivfoto: Polisen, FB

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen