Ett av Sveriges äldsta mikrobryggerier i konkurs

2025 02 13

Ett anrikt svenskt mikrobryggeri går i konkurs efter 33 år.

På torsdagen kommer nästa konkursbesked.

Den här gången är det ett av Sveriges äldsta mikrobryggerier som går i graven.

Anrika Grebbestad Bryggeri går i konkurs efter 33 år, rapporterar flera medier.

Går i konkurs

Grebbestad Bryggeri - som drog igång på 90-talet - lägger alltså ner.

Bolaget har ansökt om konkurs, och så här säger konkursförvaltaren Erik M Gabrielsson om saken.

– Precis som många andra företag upplevt, har även detta bolag ställts inför återbetalningskrav som det inte funnits någon lösning på, förklarar han för Bohusläningen.

Ett av Sveriges äldsta

Enligt Foodnet och Food Supply är Grebbestad Bryggeri ett av Sveriges äldsta mikrobryggerier.

Grebbestad Bryggeri bildades 1992 och omsatte år 2016 15,9 miljoner kronor.

Omsättningen har sedermera sjunkit och landade år 2023 på dryga tio miljoner.

– Skälet är förfallande skatteanstånd som inte funnits möjlighet att hantera, säger konkursförvaltaren Erik M Gabrielsson till Food Supply.

Enligt Gabrielsson finns det just nu ingen som är intresserad av att ta över.

Påverkar företagen

Skatteanstånd är någonting som påverkar många företag runt om i Sverige.

Det förklarar Vlasta Valan, Data scientist på UC.

– En viktig faktor framåt är hur skatteanstånden påverkar företagens likviditet, och hur det kommer att återspegla sig i konkursstatistiken framöver, säger Valan.

– I och med att möjligheten att förlänga anstånden upphörde för de allra flesta företag i september 2024 blir mars 2025 den första sjätte månaden för många, vilket kan komma att påverka konkursutvecklingen de kommande månaderna.

Kan få vänta

Avgörande för den ekonomiska framtiden för många företag är förstås också räntenivån.

Riksbanken har aviserat att det kan dröja innan nästa räntesänkning kommer - liknande tonläge kommer även från Fedchefen Jerome Powell på andra sidan Atlanten.

Detta på grund av fortsatta inflationsproblem och geopolitisk osäkerhet.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen