Ett brunt och rasistiskt parti – Miljöpartiet pekar ut SD i kväll

2021 10 18

– Ett rasistiskt parti, som gör väldigt stor skillnad på människor och människor. De har sin näring i att sprida rädsla.

Det säger MP-ledaren Per Bolund ikväll.

Hetsig stämning

Diskussionen om färgen brun skapade hetsig stämning i TV-debatten mellan partiledarna i söndags när Per Bolund (MP) och Jimmie Åkesson (MP) brakade samman. Och ikväll går MP-ledaren ut i SVT med en mer detaljerad syn på saken.

Ett rasistiskt parti

– Jag skulle inte säga att det är ett nazistiskt parti. Men däremot har man sina rötter där och det är ändå viktigt att komma ihåg, säger Per Bolund till SVT.

Han går sedan in mer preciserat på vad han anser om Sverigedemokraterna.
– Ett rasistiskt parti som gör väldigt stor skillnad på människor och människor. De har sin näring i att sprida rädsla, i mina ögon, och i att skapa motsättningar mellan människor, säger MP:s ledare.

Främlingsfientliga

SVT ställer en rad frågor till Per Bolund om just användandet av färgen brun i det nya avsnittet av TV-programmet 30 minuter.

– Den rörelse som Sverigedemokraterna är en del av är en brun rörelse. Det är många olika främlingsfientliga och högerpopulistiska partier som finns i Sverige men också i många andra delar av världen. Eftersom de är en del av den rörelsen så är de ett brunt parti, anser Per Bolund.

Rötter i svenska nazismen

SVT undrar vad Bolund lägger i begreppet brunt.

– Jag lägger i det begreppet att man är ett parti som är tydligt främlingsfientligt och som i SDs fall har sina rötter i den svenska nazismen. Och som är ett parti som inte är som andra partier. Och det tycker jag vi måste vara ärliga med.  Det är tydligt att de som startade partiet kom från den svenska naziströrelsen, säger Per Bolund till SVT.

[yop_poll id="766"]

07mars26

Varnar för kraftigt snöoväder – kalldusch för svenska folket

2026 03 07

Ett dramatiskt väderomslag väntar.

SMHI har nyligen meddelat att det nu är vår i en stor del av Sverige.

Men snart kan vädret skifta rejält.

Meteorologer varnar för ett dramatiskt bakslag i form av snöoväder.

”Dramatik i vädret”

Idag lördag är det lite kallare på sina håll jämfört med hur det har varit de senaste dagarna.

Men det är bara en försmak på vad som ska komma, rapporterar TV4. Den som har trott att våren har kommit för att stanna riskerar att bli rejält besviken.

Framåt slutet av nästa vecka slår vädret om ordentligt.

– Det blir en allmän omläggning i väderläget för då kommer kalluften ner och de här lågtrycken in. Så det är upplagt för att det kan bli lite mer dramatik i vädret, säger meteorologen Ulrika Elvgren till kanalen.

Nästa helg ser det ut att bli ett riktigt snöoväder.

– Djupa lågtryck, kanske större nederbördsområden och snöoväder. Det är för långt fram för att ge detaljer men vi ser bakslagen i kikaren, säger meteorologen.

Vårväder senaste dagarna

Att den tidiga våren råkar ut för bakslag är egentligen allt annat än oväntat, men många lär nog ändå bli besvikna efter den senaste tidens vårliknande väder.

Det är vår när medeltemperaturen har varit över noll grader i en vecka.

I dagarna har SMHI alltså meddelat att det är vår i södra och delar av mellersta Sverige, från Sveriges sydligaste del upp till Stockholm, rapporterar SR.

Men nästa helg ser alltså vintervädret ut att göra comeback.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt"

Soligt imorgon söndag

Redan idag lördag är vädret lite mindre vårlikt jämfört med de senaste dagarna.

– Idag får Götaland mycket moln och i främst de norra landskapen något lätt regn. I Svealand regn eller blötsnö som passerar åt sydost och följs möjligen av något uppluckrat molntäcke, rapporterar SMHI:s meteorolog Christopher Greenland.

– I Norrland varvas på dagen sol med moln, men längst i söder kan regn dröja kvar till mitt på dagen, tillägger han.

Imorgon söndag kan det dock bli mycket milt och gott om sol i en stor del av landet.

I början av nästa vecka väntas fortsatt mest högtrycksbetonat väder.

Men i slutet av veckan kommer alltså bakslaget med ett möjligt snöoväder nästa helg.

LÄS OCKSÅ: "USA kommer attackera oss" - Putins "hjärna" övertygad

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen