Ett brunt och rasistiskt parti – Miljöpartiet pekar ut SD i kväll

2021 10 18

– Ett rasistiskt parti, som gör väldigt stor skillnad på människor och människor. De har sin näring i att sprida rädsla.

Det säger MP-ledaren Per Bolund ikväll.

Hetsig stämning

Diskussionen om färgen brun skapade hetsig stämning i TV-debatten mellan partiledarna i söndags när Per Bolund (MP) och Jimmie Åkesson (MP) brakade samman. Och ikväll går MP-ledaren ut i SVT med en mer detaljerad syn på saken.

Ett rasistiskt parti

– Jag skulle inte säga att det är ett nazistiskt parti. Men däremot har man sina rötter där och det är ändå viktigt att komma ihåg, säger Per Bolund till SVT.

Han går sedan in mer preciserat på vad han anser om Sverigedemokraterna.
– Ett rasistiskt parti som gör väldigt stor skillnad på människor och människor. De har sin näring i att sprida rädsla, i mina ögon, och i att skapa motsättningar mellan människor, säger MP:s ledare.

Främlingsfientliga

SVT ställer en rad frågor till Per Bolund om just användandet av färgen brun i det nya avsnittet av TV-programmet 30 minuter.

– Den rörelse som Sverigedemokraterna är en del av är en brun rörelse. Det är många olika främlingsfientliga och högerpopulistiska partier som finns i Sverige men också i många andra delar av världen. Eftersom de är en del av den rörelsen så är de ett brunt parti, anser Per Bolund.

Rötter i svenska nazismen

SVT undrar vad Bolund lägger i begreppet brunt.

– Jag lägger i det begreppet att man är ett parti som är tydligt främlingsfientligt och som i SDs fall har sina rötter i den svenska nazismen. Och som är ett parti som inte är som andra partier. Och det tycker jag vi måste vara ärliga med. Det är tydligt att de som startade partiet kom från den svenska naziströrelsen, säger Per Bolund till SVT.

[yop_poll id="766"]

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)