EU ställer skarpt ultimatum till USA och Ryssland

2025 02 13

Fredsförhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att inledas snart.

Det meddelar USA:s president Donald Trump efter att ha samtalat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Rysslands diktator Vladimir Putin under onsdagen.

– Fantastiska samtal med Ryssland och Ukraina i går. Ett ypperligt tillfälle att få ett slut på det fruktansvärda och mycket blodiga kriget, skriver Trump på sin sociala medie-plattform Truth Social.

Samtidigt uppger Kreml att den ryska ledningen har börjat utse representanter som ska sköta förhandlingarna med USA.

– Ryssland betraktar USA som sin viktigaste motpart i förhandlingarna om Ukraina, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Peskov tillägger att ”Ukraina även kommer delta i förhandlingarna”.

EU ställer ultimatum

Varken Ryssland eller USA nämner EU som en potentiell förhandlingspartner. 

Nu reagerar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

Hon kräver att EU och Ukraina ska delta i förhandlingarna. Varje fredsavtal utan Ukraina och Europa är dömt att misslyckats, understryker Kallas.

– Alla överenskommelser som görs bakom våra ryggar kommer inte att fungera. Det kommer krävas att Ukraina och Europa är en del av alla avtal, säger hon enligt AFP.

Zelenskyj: EU måste delta

Volodymyr Zelenskyj går ut med samma budskap under torsdagen.

Den ukrainske presidenten framhåller att EU måste sitta med vid förhandlingsbordet.

– Det är viktigt att allt inte görs enligt Putins plan. Han försöker göra allt för att göra sina förhandlingar bilaterala (endast förhandla med USA, reds.anm.), säger Zelenskyj enligt Reuters.

Ukrainas president samtalade med Trump under onsdagskvällen.

– Ingen vill ha fred mer än Ukraina. Tillsammans med USA kartlägger vi våra nästa steg för att stoppa den ryska aggressionen och säkerställa en varaktig och pålitlig fred, sade Zelenskyj efter samtalet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


30 november 2025

Tandhygienist varnar: ”Tandköttet lossnar”

2025 11 30

En tandhygienist varnar för skador på tandköttet.

En skadlig vana har lett till att allt fler svenskar drabbas av allvarliga problem med tandköttet.

I många fall kan tandköttet till och med lossna, enligt en tandhygienist.

”Kan inte äta eller borsta tänderna”

Vitt snus har blivit allt mer populärt bland svenska folket.

Men många som använder produkten drabbas av allvarliga besvär och får väldigt ont, varnar tandhygienisten Birgitta Enmark, som är ansvarig för Folktandvården i Gävleborgs tobaksförebyggande arbete.

– Många som kommer till oss kommer för att de har så ont i tandköttet så att de inte kan äta, de kan inte borsta tänderna – när man skrapar lite, då lossnar lite tandkött, säger Birgitta Enmark till SR.

Oavsett var man lägger prillan så blir det en kraftig inflammation, varnar hon.

Inflammationen drabbar dessutom både över- och underkäken.

Det finns också en risk att problemen består – även om man slutar använda det vita snuset, enligt tandhygienisten.

– Vi har alltså de som har hållit uppe med det vita snuset i ett år, de är fortfarande inte besvärsfria, säger Birgitta Enmark till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Stor ökning – populärt bland unga

Men trots de många varningarna är det vita snuset fortsatt populärt bland svenska folket, visar en kartläggning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Konsumtionen av vitt snus uppges ha ökat med 20 procent mellan 2023 och 2024, enligt rapporten.

Det vita snuset är framför allt populärt bland yngre konsumenter.

Inom åldersgruppen 17-29 år uppger 1 av 4 att de har snusat vitt snus den senaste månaden.

Under 2024 var det totalt 21 procent av befolkningen som snusade minst en gång i månaden, vitt eller brunt snus. Dagligt användande av snus (18 procent) var betydligt vanligare än sporadiskt användande (3 procent).

Totalt har 30 procent av befolkningen använt någon nikotinprodukt den senaste månaden. Bland 17-29-åringar är 40 procent nikotinanvändare, enligt kartläggningen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Diana Polekhina

Text: Redaktionen