Europa kan få ett helt nytt land

2026 06 01

Europa kan inom en relativt snar framtid komma att välkomna ett nytt land till kontinenten.

Två länder kan slås samman till ett land.

Den möjligheten tycks nu allt mer sannolik efter att Moldaviens utrikesminister Mihai Popșoi tydligt öppnat dörren för att återförenas med Rumänien.

– Vi måste vara ärliga och offentligt diskutera denna möjlighet, i den utsträckning den kan bli realistisk. Under 30 år av självständighet har detta aldrig hänt, säger han enligt den rumänska radiokanalen Vocea Basaabiei.

Skulle själv rösta för

Enligt utrikesministern har frågan blivit för stor för att ignoreras.

Och Mihai Popșoi skulle själv rösta för en återförening i en eventuell folkomröstning om att slås ihop med Rumänien.

– Som rumänsk medborgare kan jag inte rösta emot, säger ministern.

Han understryker dock att det krävs betydande stöd i båda länderna innan frågan kan bli aktuell på riktigt.

– När det finns sådan öppenhet och stöd från båda sidor – kanske någon gång, i en snar eller mer avlägsen framtid, kommer vi att kunna prata om detta mer konkret.

Vill gå med i EU

Uttalandet kommer mitt i Moldaviens uttryckta ambitioner om att gå med i EU, en möjlighet som EU:s utrikeschef Kaja Kallas nyligen meddelade är utan hinder.

Den moldaviska presidenten Maia Sandu har återkommande varnat för att hennes land blivit ett tydligare mål för intensiv rysk hybridföring.

– Vi står inför ett obegränsat hybridkrig i en skala som aldrig tidigare har skådats. Det är därför vår väg till EU inte bara är en fråga om värderingar, det är en fråga om överlevnad, sade hon inför det moldaviska valet förra hösten.

Annekterades av Sovjet

Frågan om att återförena Moldavien med Rumänien är emellertid inte ny. Av både historiska och politiska skäl dyker den upp jämna mellanrum.

Landet var en del av Rumänien mellan 1918-1940 innan det annekterades av Sovjetunionen. Efter 1991 och Sovjets fall blev Moldavien självständigt.

Rumänien är medlem i försvarsalliansen Nato, medan Moldavien inte är det.

Foto: © European Union, Christophe Licoppe, 2024, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen