17 dec 2025

Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 17

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen