Eurovision ändrar regler – har orsakat storbråk

2025 04 25

Eurovision ändrar på regler som har varit väldigt omdiskuterade.

Eurovision väcker ofta starka känslor, inte minst när deltagare eller publik visar upp flaggor eller symboler som andra har synpunkter på.

Under fjolårets Eurovision i Malmö tillämpades mycket strikta regler när det gäller vilka flaggor som fick förekomma på arenan.

Men inför årets tävlingen, som hålls i Basel i Schweiz mellan den 13 till 17 maj, blir reglerna betydligt mindre stränga – åtminstone för publiken.

Har varit hårt reglerat

Förra året fick bara de tävlande ländernas flaggor förekomma på arenan. Dessa regler gällde alltså för såväl deltagare som publik.

Det ledde bland annat till Prideflaggor, EU-flaggor och Palestinaflaggor inte tilläts.

Många i publiken blev upprörda då exempelvis deras Prideflaggor konfiskerades vid entrén.

Men nu ändrar EBU reglerna för publiken, rapporterar DR.

Publiken kommer att tillåtas att ha vilka flaggor som helst som inte bryter mot schweizisk lag, enligt radiokanalen.

Men för deltagarna i tävlingen gäller fortfarande strikta regler.

Regler för deltagare

De mer tillåtande reglerna kommer bara att gälla för publiken.

För deltagarna gäller att de inte får visa upp några andra flaggor än sin egen nationsflagga.

Denna regel gäller inte bara på scenen, utan även i green room och i alla arrangemang som är kopplade till tävlingen.

Frågan har väckt starka känslor och reaktioner, enligt radiokanalen.

Förra årets vinnare, schweiziska Nemo, uppges ha smugglat in en så kallad icke-binär flagga förbi säkerhetspersonalen för att kunna visa upp den på scenen.

Frågan väcker ständiga diskussioner.

– Politiska budskap måste undvikas, skriver arrangören som en förklaring till att man vill begränsa deltagarnas möjlighet att använda olika typer av flaggor.

Samtidigt understryks det att värdlandet Schweiz ”sätter ett högt värde på yttrandefrihet”, enligt radiokanalen.

Därför tillåter man nu alltså att publiken har andra flaggor än deltagarländernas.

Foto: EBU

Text: Redaktionen

Stor anstormning till Sverige väntas nästa vecka

2026 03 30

Nästa vecka väntas det bli rusning till Sverige.

Den kommande veckan förväntas ovanligt många norrmän resa över gränsen till Sverige.

Skälet är att de vill köpa billiga livsmedelsvaror.

Stort tryck på butikerna

Den 1 april, alltså på onsdag nästa vecka, sänks matmomsen.

Det gör att extra många norrmän väntas söka sig till gränshandeln i Sverige, rapporterar SR.

Intresset för att åka över gränsen till Sverige för att handla billigare mat är redan stort bland norrmän, och när matmomsen sänks väntas trycket på butikerna öka ytterligare.

– Vi är sällan i Sverige, men när vi är här så handlar vi det vi behöver för längre perioder. Kaffe, te, ost, en del sådana basvaror och varor som håller sig länge, berättar Tom, en av många norrmän som har åkt till Strömstad för att handla, för radiokanalen.

”Har laddat länge”

Butikerna förbereder sig nu för en väntad rusning nästa vecka.

– Vi har ju laddat inför det länge och förstått att det är en stor sak för oss, så vi har jobbat stenhårt här nu några nätter för att ändra alla prisskyltar och system och allt vad det är, säger Patrik Zäll, butikschef i Strömstad, till radiokanalen.

Norrmännen åker sällan till Sverige för små vardagsinköp, det är vanligare att de åker över några gånger om året och då fyller upp sina korgar rejält.

Intresset är stort: Norrmän handlade för över 11 miljarder kronor vid gränshandeln förra året, visar norsk statistik, enligt radiokanalen.

Både priserna och utbudet lockar, och sänkningen av matmomsen gör att prisskillnaden mellan Sverige och Norge blir ännu större.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Butiker ”tjuvstartar” med prissänkningar

Vissa butiker vid gränsen har redan ”tjuvstartat” med lägre priser, trots att momssänkningen inte infaller förrän den 1 april.

Redan i onsdags, en vecka före momssänkningen, valde exempelvis Coop-ägda Grensemats butiker i Strömstad och Svinesund att sänka priserna, rapporterar Dagligvarunytt.

Trycket väntas bli extra högt också för att påsken närmar sig.

– Vi gör en rejäl investering i pris inför årets största försäljningsvecka. Man ska inte behöva vänta till 1 april, utan vi valde att gå ut en vecka innan, säger Göran Lundgren, driftchef på Grensemat, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen

Mardröm för Trump – halkar efter Europa

2026 03 29

Siffror visar att USA halkar efter Europa.

Vanligt folks ekonomi är en av Donald Trumps viktigaste politiska frågor.

Vid en första anblick har USA en betydligt starkare ekonomi än Europa.

Men ett nytt sätt att mäta ger en helt annan bild, uppger forskare.

Använder ny mätmetod

Att jämföra olika ekonomier och befolkningars ekonomiska situation är komplicerat.

När man till exempel jämför BNP per capita står det klart att USA utklassar Europa.

Men ett nytt sätt att mäta visar snarare att USA halkar efter Europa i ett mycket viktigt avseende, uppger Olivier Sterck, docent i ekonomi vid University of Oxford, rapporterar Euronews.

Hans forskning visar att tiden som krävs för att tjäna 1 dollar i internationella dollar (en teoretisk valuta som tar hänsyn till prisnivå i olika länder) är 63 minuter i USA.

Det är ungefär dubbelt så länge som genomsnittet i länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien, uppger forskaren.

Detta är ett mått på genomsnittlig fattigdom, enligt Sterck. Den genomsnittliga tiden syftar på en dag i livet för vem som helst, i vilken ålder som helst och under alla omständigheter.

– Måttet är inkluderande, fördelningskänsligt, nedbrytbart och stämmer överens med hur både experter och allmänheten uppfattar fattigdom, säger han, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

”Avsevärt högre i USA”

I USA tar det i genomsnitt 63 minuter att tjäna 1 dollar, medan det i exempelvis Tyskland tar 26 minuter, i Frankrike 31 minuter och i Storbritannien 34 minuter.

Det visar att USA har större problem med fattigdom än vad Europa har.

– Den genomsnittlig fattigdom är avsevärt högre i USA, även om genomsnittsinkomsterna är högre än i de flesta västeuropeiska länder, säger Olivier Sterck.

Studien visar också att den genomsnittliga fattigdomen i USA har ökat kontinuerligt sedan 1990, medan den har minskat i de flesta andra länder i västvärlden.

Resultaten är ingen rolig läsning för president Donald Trump, som har gjort vanliga människors ekonomiska situation till en av sina viktigaste politiska frågor.

Andra mått visar dock att USA har en betydligt starkare ekonomi än Europa. Hur man väljer att mäta och vilka mått man tycker är viktigast är avgörande för vilket resultat man kommer fram till.

LÄS OCKSÅ: Iphone-användare varnas - måste installera direkt

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen