Eurovision ändrar regler – har orsakat storbråk

2025 04 25

Eurovision ändrar på regler som har varit väldigt omdiskuterade.

Eurovision väcker ofta starka känslor, inte minst när deltagare eller publik visar upp flaggor eller symboler som andra har synpunkter på.

Under fjolårets Eurovision i Malmö tillämpades mycket strikta regler när det gäller vilka flaggor som fick förekomma på arenan.

Men inför årets tävlingen, som hålls i Basel i Schweiz mellan den 13 till 17 maj, blir reglerna betydligt mindre stränga – åtminstone för publiken.

Har varit hårt reglerat

Förra året fick bara de tävlande ländernas flaggor förekomma på arenan. Dessa regler gällde alltså för såväl deltagare som publik.

Det ledde bland annat till Prideflaggor, EU-flaggor och Palestinaflaggor inte tilläts.

Många i publiken blev upprörda då exempelvis deras Prideflaggor konfiskerades vid entrén.

Men nu ändrar EBU reglerna för publiken, rapporterar DR.

Publiken kommer att tillåtas att ha vilka flaggor som helst som inte bryter mot schweizisk lag, enligt radiokanalen.

Men för deltagarna i tävlingen gäller fortfarande strikta regler.

Regler för deltagare

De mer tillåtande reglerna kommer bara att gälla för publiken.

För deltagarna gäller att de inte får visa upp några andra flaggor än sin egen nationsflagga.

Denna regel gäller inte bara på scenen, utan även i green room och i alla arrangemang som är kopplade till tävlingen.

Frågan har väckt starka känslor och reaktioner, enligt radiokanalen.

Förra årets vinnare, schweiziska Nemo, uppges ha smugglat in en så kallad icke-binär flagga förbi säkerhetspersonalen för att kunna visa upp den på scenen.

Frågan väcker ständiga diskussioner.

– Politiska budskap måste undvikas, skriver arrangören som en förklaring till att man vill begränsa deltagarnas möjlighet att använda olika typer av flaggor.

Samtidigt understryks det att värdlandet Schweiz ”sätter ett högt värde på yttrandefrihet”, enligt radiokanalen.

Därför tillåter man nu alltså att publiken har andra flaggor än deltagarländernas.

Foto: EBU

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och video på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande, vilket gör varje incident som drönarattacken i Grozny till en potentiellt känslig säkerhetsfråga.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen