Eurovision ändrar regler – har orsakat storbråk

2025 04 25

Eurovision ändrar på regler som har varit väldigt omdiskuterade.

Eurovision väcker ofta starka känslor, inte minst när deltagare eller publik visar upp flaggor eller symboler som andra har synpunkter på.

Under fjolårets Eurovision i Malmö tillämpades mycket strikta regler när det gäller vilka flaggor som fick förekomma på arenan.

Men inför årets tävlingen, som hålls i Basel i Schweiz mellan den 13 till 17 maj, blir reglerna betydligt mindre stränga – åtminstone för publiken.

Har varit hårt reglerat

Förra året fick bara de tävlande ländernas flaggor förekomma på arenan. Dessa regler gällde alltså för såväl deltagare som publik.

Det ledde bland annat till Prideflaggor, EU-flaggor och Palestinaflaggor inte tilläts.

Många i publiken blev upprörda då exempelvis deras Prideflaggor konfiskerades vid entrén.

Men nu ändrar EBU reglerna för publiken, rapporterar DR.

Publiken kommer att tillåtas att ha vilka flaggor som helst som inte bryter mot schweizisk lag, enligt radiokanalen.

Men för deltagarna i tävlingen gäller fortfarande strikta regler.

Regler för deltagare

De mer tillåtande reglerna kommer bara att gälla för publiken.

För deltagarna gäller att de inte får visa upp några andra flaggor än sin egen nationsflagga.

Denna regel gäller inte bara på scenen, utan även i green room och i alla arrangemang som är kopplade till tävlingen.

Frågan har väckt starka känslor och reaktioner, enligt radiokanalen.

Förra årets vinnare, schweiziska Nemo, uppges ha smugglat in en så kallad icke-binär flagga förbi säkerhetspersonalen för att kunna visa upp den på scenen.

Frågan väcker ständiga diskussioner.

– Politiska budskap måste undvikas, skriver arrangören som en förklaring till att man vill begränsa deltagarnas möjlighet att använda olika typer av flaggor.

Samtidigt understryks det att värdlandet Schweiz ”sätter ett högt värde på yttrandefrihet”, enligt radiokanalen.

Därför tillåter man nu alltså att publiken har andra flaggor än deltagarländernas.

Foto: EBU

Text: Redaktionen

JUST NU: Norge inleder ryssjakt – Putins fartyg är varnade

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

– Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen