Eurovision ändrar regler – har orsakat storbråk

2025 04 25

Eurovision ändrar på regler som har varit väldigt omdiskuterade.

Eurovision väcker ofta starka känslor, inte minst när deltagare eller publik visar upp flaggor eller symboler som andra har synpunkter på.

Under fjolårets Eurovision i Malmö tillämpades mycket strikta regler när det gäller vilka flaggor som fick förekomma på arenan.

Men inför årets tävlingen, som hålls i Basel i Schweiz mellan den 13 till 17 maj, blir reglerna betydligt mindre stränga – åtminstone för publiken.

Har varit hårt reglerat

Förra året fick bara de tävlande ländernas flaggor förekomma på arenan. Dessa regler gällde alltså för såväl deltagare som publik.

Det ledde bland annat till Prideflaggor, EU-flaggor och Palestinaflaggor inte tilläts.

Många i publiken blev upprörda då exempelvis deras Prideflaggor konfiskerades vid entrén.

Men nu ändrar EBU reglerna för publiken, rapporterar DR.

Publiken kommer att tillåtas att ha vilka flaggor som helst som inte bryter mot schweizisk lag, enligt radiokanalen.

Men för deltagarna i tävlingen gäller fortfarande strikta regler.

Regler för deltagare

De mer tillåtande reglerna kommer bara att gälla för publiken.

För deltagarna gäller att de inte får visa upp några andra flaggor än sin egen nationsflagga.

Denna regel gäller inte bara på scenen, utan även i green room och i alla arrangemang som är kopplade till tävlingen.

Frågan har väckt starka känslor och reaktioner, enligt radiokanalen.

Förra årets vinnare, schweiziska Nemo, uppges ha smugglat in en så kallad icke-binär flagga förbi säkerhetspersonalen för att kunna visa upp den på scenen.

Frågan väcker ständiga diskussioner.

– Politiska budskap måste undvikas, skriver arrangören som en förklaring till att man vill begränsa deltagarnas möjlighet att använda olika typer av flaggor.

Samtidigt understryks det att värdlandet Schweiz ”sätter ett högt värde på yttrandefrihet”, enligt radiokanalen.

Därför tillåter man nu alltså att publiken har andra flaggor än deltagarländernas.

Foto: EBU

Text: Redaktionen

Polens premiärminister. “Vår värsta farhåga har bekräftats”

2025 11 17

På söndagen inträffade en större explosion på den polska järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Händelsen ägde rum omkring tio mil från huvudstaden.

Redan från början gick Polens premiärminister Donald Tusk ut med att det inte gick att utesluta att det handlade om sabotage.

Nu bekräftar Tusk att så är fallet.

– Tyvärr har de värsta farhågorna bekräftas. På sträckan Warszawa–Lublin (byn Mika) har en sabotagehandling ägt rum, meddelar premiärministern på X och fortsätter:

– Explosionen av en sprängladdning förstörde järnvägsspåret. Räddningstjänst och åklagarmyndigheten arbetar på platsen. På samma sträcka, närmare Lublin, har man också identifierat skador.

Utesluter inte Ryssland

Tågsträckan används bland annat för att transportera vapen till Ukraina.

Det finns hittills inga uppgifter eller uttalade misstankar om vem som kan ligga bakom sabotaget.

Biträdande inrikesminister Maciej Duszczyk har dock varnat för att omedelbart skylla på Ryssland, även om det inte går att utesluta.

– Ryssland är inte så mäktigt att varje brand eller varje incident är orsakade av dem. Men ingenting kan uteslutas eller ignoreras, säger ministern enligt Polskie Radio.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner

"Aldrig tidigare skådat"

Ingen person skadades i explosionen.

Enligt den polska regeringen har dock skador hittats även på andra ställen på samma tågsträcka.

Det senaste sabotaget följer en våg av incidenter i Polen med mordbränder, cyberattacker, drönarobservationer och luftrumskränkningar.

I vissa fall har kopplingen till Ryssland varit bevisad. Moskva har förnekat allt ansvar för sabotagehandlingarna.

– Sprängningen av järnvägsspåret på rutten Warszawa-Lublin är en aldrig tidigare skådad sabotagehandling riktad mot den polska statens och dess medborgare, framhåller Tusk på X.

Tidigare i oktober grep Polen och Rumänien åtta personer som misstänks ha planerat sabotage för Rysslands räkning.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP

Text: Redaktionen

17nov2025

Godisjätte storsatsar – vill konkurrera ut Hemmakväll

2025 11 17

En godisjätte storsatsar i Sverige.

Efter att tidigare ha öppnat godisbutiker i Malmö och Jönköping expanderar nu 30-årige Serhat Gunes till Stockholm.

I helgen öppnade den nya butiken Godishuset med 700 olika sorters godis, snacks och läsk i Vällingby centrum.

– Vi bodde i Småland först och öppnade vår första Godishuset i Jönköping, sedan flyttade vi till Malmö och öppnade en Godishuset där. För några år sedan ville vi flytta till Stockholm och nu är vi här, säger Serhat Gunes, till Stockholmstidningen Mitt i.

Konkurrerar med Hemmakväll

Serhat Gunes har flyttat till Sverige, tillsammans med sin familj, från Turkiet.

Han framhåller att han tidigt märkte att många svenskar har en speciell relation till lösgodis, vilket växte till en affärsidé för entreprenören.

Men de senaste åren har varit svåra ur ett ekonomiskt perspektiv, då många hushåll dragit ner på sin konsumtion.

– Folk höll igen på grund av det ekonomiska läget, men ett vanligt år ska det gå bra att driva godisbutik här, när folk känner att de vill unna sig. Hemmakväll har varit rätt ensamma och dominanta i Stockholm med konceptet, vi blir en konkurrent och hoppas det går bra i Vällingby, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Svenskarnas godisvanor

Sverige ligger i världstoppen när det gäller konsumtion av lösgodis.

Och konsumtionen har över tid mest gått uppåt, enligt statistik som Jordbruksverket släppte för några år sedan.

De senaste åren har den genomsnittliga konsumtionen legat runt 16 kilo godis per person och år.

Under 1970- och 1980-talet var den siffran runt tio kilo per person och år.

Mest äter svenskarna kring högtider som jul och påsk.

Lördagsgodis är en svensk idé

Konceptet lördagsgodis är populärt i Sverige, både för vuxna och barn.

Och det är ursprungligen en svensk idé.

– Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet då dålig tandhälsa var ett problem hos både barn och vuxna i Sverige, säger Nordiska museets intendent Ulrika Torell, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: V. Amano

Text: Redaktionen