Eurovision ändrar regler – har orsakat storbråk

2025 04 25

Eurovision ändrar på regler som har varit väldigt omdiskuterade.

Eurovision väcker ofta starka känslor, inte minst när deltagare eller publik visar upp flaggor eller symboler som andra har synpunkter på.

Under fjolårets Eurovision i Malmö tillämpades mycket strikta regler när det gäller vilka flaggor som fick förekomma på arenan.

Men inför årets tävlingen, som hålls i Basel i Schweiz mellan den 13 till 17 maj, blir reglerna betydligt mindre stränga – åtminstone för publiken.

Har varit hårt reglerat

Förra året fick bara de tävlande ländernas flaggor förekomma på arenan. Dessa regler gällde alltså för såväl deltagare som publik.

Det ledde bland annat till Prideflaggor, EU-flaggor och Palestinaflaggor inte tilläts.

Många i publiken blev upprörda då exempelvis deras Prideflaggor konfiskerades vid entrén.

Men nu ändrar EBU reglerna för publiken, rapporterar DR.

Publiken kommer att tillåtas att ha vilka flaggor som helst som inte bryter mot schweizisk lag, enligt radiokanalen.

Men för deltagarna i tävlingen gäller fortfarande strikta regler.

Regler för deltagare

De mer tillåtande reglerna kommer bara att gälla för publiken.

För deltagarna gäller att de inte får visa upp några andra flaggor än sin egen nationsflagga.

Denna regel gäller inte bara på scenen, utan även i green room och i alla arrangemang som är kopplade till tävlingen.

Frågan har väckt starka känslor och reaktioner, enligt radiokanalen.

Förra årets vinnare, schweiziska Nemo, uppges ha smugglat in en så kallad icke-binär flagga förbi säkerhetspersonalen för att kunna visa upp den på scenen.

Frågan väcker ständiga diskussioner.

– Politiska budskap måste undvikas, skriver arrangören som en förklaring till att man vill begränsa deltagarnas möjlighet att använda olika typer av flaggor.

Samtidigt understryks det att värdlandet Schweiz ”sätter ett högt värde på yttrandefrihet”, enligt radiokanalen.

Därför tillåter man nu alltså att publiken har andra flaggor än deltagarländernas.

Foto: EBU

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen