Expert förutspår mycket positivt besked för hushållen

2023 11 30

Under torsdagen har nya europeiska inflationssiffror kommit in lägre än vad man hade väntat sig.

Det bedöms vara ett besked som lyfter pressen från den europeiska centralbanken ECB.

Nu prisar marknaden in att ECB kommer att börja sänka räntan tidigare än vad man trott, någonting som kan ske redan i april.

Det rapporterar Bloomberg.

Är en indikator

Ekonomer menar nu att marknaden förutspår tidigare och snabbare räntesänkningar än vad man gjort förut.

Det förklarar Compricers sparekonom Christina Sahlberg, som Aftonbladet har pratat med.

– När man ser att tioårsräntan börjar svänga nedåt så vet man att det är på väg mot lägre räntenivåer, säger hon till tidningen.

Viktig faktor

Sparekonomen Shoka Åhrman förklarar att det inte är omöjligt att tre räntesänkningar när det gäller Riksbanken kan vara att vänta redan nästa år.

– Det är inte orimligt att det blir så, säger hon.

På många håll, bland annat i Europa och USA, har inflationstakten fallit snabbare än väntat vilket lett till att flera länder pausat räntehöjningarna.

Den svenska centralbanken följer ECB och den amerikanska centralbankens rörelser, och mycket pekar nu på allt fler räntesänkningar inom räckhåll.

Går åt rätt håll

Vid det senaste beskedet från Riksbanken beslutade man för att lämna styrräntan oförändrad på fyra procent.

Riksbankschef Erik Thedéen medger att inflationssiffrorna går åt rätt håll, men att ingenting ännu är säkert.

– Inflationstrycket har dämpats men för att den ska fortsätta sjuka och vara låg och stabil så behöver vi fortsatt ha en stram penningpolitik, säger Riksbankens chef Erik Thedéen enligt SVT.

Även i USA

Även i USA fortsätter inflationstakten att trenda nedåt och allt fler bedömare pekar på att räntesänkningar kan vara inom räckhåll.

Under dagen har inflationssiffror kommit in även från andra sidan Atlanten som pekar på en positiv utveckling.

Foto: P. Wellgraf

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen