Expert uppmanar Sverige – svara med ”kaos” i Moskva

2025 04 22

Rysslands hybridkrigföring skadar Sverige.

I takt med att säkerhetsläget försämrats har ryska hybridoperationer mot Sverige intensifierats.

Enligt Försvarsmakten handlar om en kombination av militära, ekonomiska, och informationsrelaterade åtgärder med syfte att undergräva ett lands motståndskraft.

– Hybridkrigföring är inte en snällare form av krig. Syftet är att skada eller försvaga oss och vårt samhälle - och Nato - genom ett agerande som är förnekbart och svårare att härleda och besvara. Det kan ske genom åtgärder som saboterar och förstör viktiga samhällsfunktioner, försvårar beslutsfattande eller skadar förtroende för rikets myndigheter och ledning, säger överbefälhavare Michael Claesson.

Expert uppmanar Sverige: Slå tillbaka

De nordiska länderna har vidtagit åtgärder mot rysk hybridkrigföring. I första hand rör det sig om reaktiva åtgärder. Exempelvis har Finland förbjudit ryska fastighetsköp och Sverige deltar i insatser för att stärka säkerheten i Östersjön.

Men åtgärderna är otillräckliga vid extrema händelser.

Det framhåller journalisten och försvarsexperten Patrik Oksanen, som är aktuell med boken ”Rysslands hemliga krig mot Sverige – Hybridkriget inifrån: Sabotage, desinformation och nyttiga idioter”.

Oksanen anser att Sverige bör ta fram en ny strategi med offensiva åtgärder mot Ryssland. Enligt försvarsexperten kan den nya strategin tillämpas vid extrema händelser – exempelvis vid en rysk cyberattack mot Sverige som hotar liv och hälsa genom att lamslå ett sjukhus.

– Då måste vi hitta medel som är förenliga med vår lagstiftning, vår etik och moral. Så det funkar inte för oss att släcka ner ett ryskt sjukhus. För det är inte okej för oss att oskyldiga drabbas, säger Oksanen till Yle.

– Men då kan man ge sig på operatörerna som har gjort hackningen och genera dem genom att skicka pinsamma bilder från deras mobiltelefoner till deras mammor. Eller hacka alla taxibilar i Moskva och skicka dem till samma adress för att skapa kaos.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen