09 jun 26

Expert uppmanar Sverige – svara med ”kaos” i Moskva

2025 04 22

Rysslands hybridkrigföring skadar Sverige.

I takt med att säkerhetsläget försämrats har ryska hybridoperationer mot Sverige intensifierats.

Enligt Försvarsmakten handlar om en kombination av militära, ekonomiska, och informationsrelaterade åtgärder med syfte att undergräva ett lands motståndskraft.

– Hybridkrigföring är inte en snällare form av krig. Syftet är att skada eller försvaga oss och vårt samhälle - och Nato - genom ett agerande som är förnekbart och svårare att härleda och besvara. Det kan ske genom åtgärder som saboterar och förstör viktiga samhällsfunktioner, försvårar beslutsfattande eller skadar förtroende för rikets myndigheter och ledning, säger överbefälhavare Michael Claesson.

Expert uppmanar Sverige: Slå tillbaka

De nordiska länderna har vidtagit åtgärder mot rysk hybridkrigföring. I första hand rör det sig om reaktiva åtgärder. Exempelvis har Finland förbjudit ryska fastighetsköp och Sverige deltar i insatser för att stärka säkerheten i Östersjön.

Men åtgärderna är otillräckliga vid extrema händelser.

Det framhåller journalisten och försvarsexperten Patrik Oksanen, som är aktuell med boken ”Rysslands hemliga krig mot Sverige – Hybridkriget inifrån: Sabotage, desinformation och nyttiga idioter”.

Oksanen anser att Sverige bör ta fram en ny strategi med offensiva åtgärder mot Ryssland. Enligt försvarsexperten kan den nya strategin tillämpas vid extrema händelser – exempelvis vid en rysk cyberattack mot Sverige som hotar liv och hälsa genom att lamslå ett sjukhus.

– Då måste vi hitta medel som är förenliga med vår lagstiftning, vår etik och moral. Så det funkar inte för oss att släcka ner ett ryskt sjukhus. För det är inte okej för oss att oskyldiga drabbas, säger Oksanen till Yle.

– Men då kan man ge sig på operatörerna som har gjort hackningen och genera dem genom att skicka pinsamma bilder från deras mobiltelefoner till deras mammor. Eller hacka alla taxibilar i Moskva och skicka dem till samma adress för att skapa kaos.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen