Ukrainas framgångsrika offensiv i den ryska regionen Kursk har chockat Ryssland.

Nu vidtar Vladimir Putin och hans regim motåtgärder.

En ökänd och mycket våldsam extremgruppering kommer att skickas till Kursk för att bekämpa de ukrainska styrkorna.

Gruppen, som på ryska kallas för Medvedi, uppstod i samma veva som den tidigare väldigt uppmärksammade Wagnergruppen.

”Trodde ukrainare ville få slut på kriget”

I väst kallas gruppen för ”Björnbrigaden”.

Den består av legosoldater och har de senaste månaderna befunnit sig på ”uppdrag” i Burkina Faso i Västafrika.

Men nu har de alltså kallats hem till Ryssland – för att hjälpa till att försvara landet mot den ukrainska offensiven.

– Vi trodde att ukrainare ville få slut på det här kriget och sitta ned vid förhandlingsbordet, säger Viktor Yermolaev, ledare för den paramilitära gruppen, till AFP.

– Men efter deras intåg i Kursk-regionen ser vi att de väljer krigets väg, och krig är vårt jobb, säger Yermolaev, som också går under namnet ”Jedi”.

”Ära att försvara sitt hemland”

Yermolaev menar att han och de andra legosoldaterna i ”Björnbrigaden” ser fram emot uppdraget hemma i Ryssland.

– Det finns ingen högre ära för en rysk krigare än att försvara sitt hemland, säger han, enligt nyhetsbyrån.

Stora delar av den paramilitära brigaden lämnar alltså Burkina Faso för Ryssland, även om en del kommer att bli kvar i det västafrikanska landet.

Yermolaev själv är redan i Ryssland, men vill inte uppge hur många av hans legosoldater som lämnar Burkina Faso.

Tros ha försvarat juntaledare

”Björnbrigaden” anses vara nära kopplad till ryska staten, och uppges ha likheter med den tidigare så kallade Wagnergruppen.

Vad gruppen har gjort i Burkina Faso är oklart.

Men enligt västerländska underrättelseuppgifter kan de ha haft till uppdrag att försvara landets juntaledare Ibrahim Traore, som tog makten i det västafrikanska landet 2022.

Foto: M Doré

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen