Extremgrupp skickas in i Ukrainakriget

2024 09 01

En våldsam extremgruppering skickas nu in i Ukrainakriget, enligt uppgifter.

Ukrainas framgångsrika offensiv i den ryska regionen Kursk har chockat Ryssland.

Nu vidtar Vladimir Putin och hans regim motåtgärder.

En ökänd och mycket våldsam extremgruppering kommer att skickas till Kursk för att bekämpa de ukrainska styrkorna.

Gruppen, som på ryska kallas för Medvedi, uppstod i samma veva som den tidigare väldigt uppmärksammade Wagnergruppen.

”Trodde ukrainare ville få slut på kriget”

I väst kallas gruppen för ”Björnbrigaden”.

Den består av legosoldater och har de senaste månaderna befunnit sig på ”uppdrag” i Burkina Faso i Västafrika.

Men nu har de alltså kallats hem till Ryssland – för att hjälpa till att försvara landet mot den ukrainska offensiven.

– Vi trodde att ukrainare ville få slut på det här kriget och sitta ned vid förhandlingsbordet, säger Viktor Yermolaev, ledare för den paramilitära gruppen, till AFP.

– Men efter deras intåg i Kursk-regionen ser vi att de väljer krigets väg, och krig är vårt jobb, säger Yermolaev, som också går under namnet ”Jedi”.

”Ära att försvara sitt hemland”

Yermolaev menar att han och de andra legosoldaterna i ”Björnbrigaden” ser fram emot uppdraget hemma i Ryssland.

– Det finns ingen högre ära för en rysk krigare än att försvara sitt hemland, säger han, enligt nyhetsbyrån.

Stora delar av den paramilitära brigaden lämnar alltså Burkina Faso för Ryssland, även om en del kommer att bli kvar i det västafrikanska landet.

Yermolaev själv är redan i Ryssland, men vill inte uppge hur många av hans legosoldater som lämnar Burkina Faso.

Tros ha försvarat juntaledare

”Björnbrigaden” anses vara nära kopplad till ryska staten, och uppges ha likheter med den tidigare så kallade Wagnergruppen.

Vad gruppen har gjort i Burkina Faso är oklart.

Men enligt västerländska underrättelseuppgifter kan de ha haft till uppdrag att försvara landets juntaledare Ibrahim Traore, som tog makten i det västafrikanska landet 2022.

Foto: M Doré

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen