Extremgrupp skickas in i Ukrainakriget

2024 09 01

En våldsam extremgruppering skickas nu in i Ukrainakriget, enligt uppgifter.

Ukrainas framgångsrika offensiv i den ryska regionen Kursk har chockat Ryssland.

Nu vidtar Vladimir Putin och hans regim motåtgärder.

En ökänd och mycket våldsam extremgruppering kommer att skickas till Kursk för att bekämpa de ukrainska styrkorna.

Gruppen, som på ryska kallas för Medvedi, uppstod i samma veva som den tidigare väldigt uppmärksammade Wagnergruppen.

”Trodde ukrainare ville få slut på kriget”

I väst kallas gruppen för ”Björnbrigaden”.

Den består av legosoldater och har de senaste månaderna befunnit sig på ”uppdrag” i Burkina Faso i Västafrika.

Men nu har de alltså kallats hem till Ryssland – för att hjälpa till att försvara landet mot den ukrainska offensiven.

– Vi trodde att ukrainare ville få slut på det här kriget och sitta ned vid förhandlingsbordet, säger Viktor Yermolaev, ledare för den paramilitära gruppen, till AFP.

– Men efter deras intåg i Kursk-regionen ser vi att de väljer krigets väg, och krig är vårt jobb, säger Yermolaev, som också går under namnet ”Jedi”.

”Ära att försvara sitt hemland”

Yermolaev menar att han och de andra legosoldaterna i ”Björnbrigaden” ser fram emot uppdraget hemma i Ryssland.

– Det finns ingen högre ära för en rysk krigare än att försvara sitt hemland, säger han, enligt nyhetsbyrån.

Stora delar av den paramilitära brigaden lämnar alltså Burkina Faso för Ryssland, även om en del kommer att bli kvar i det västafrikanska landet.

Yermolaev själv är redan i Ryssland, men vill inte uppge hur många av hans legosoldater som lämnar Burkina Faso.

Tros ha försvarat juntaledare

”Björnbrigaden” anses vara nära kopplad till ryska staten, och uppges ha likheter med den tidigare så kallade Wagnergruppen.

Vad gruppen har gjort i Burkina Faso är oklart.

Men enligt västerländska underrättelseuppgifter kan de ha haft till uppdrag att försvara landets juntaledare Ibrahim Traore, som tog makten i det västafrikanska landet 2022.

Foto: M Doré

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen