F-16-plan har skjutits ned – piloten död

2025 04 12

Ett F-16-plan har skjutits ned i strid i Ukraina och piloten har dött.

Ett ukrainskt F-16-plan har skjutits ned, enligt uppgifter från Kyiv.

Piloten har bekräftats död, rapporterar AFP.

Omständigheter utreds

Det är andra gången som ett stridsflygplan av den typen, som alltså är USA-tillverkat, skjuts ned i kriget i Ukraina.

– Den 12 april 2025 dog 26-årige Pavlo Ivanov när han flög ett F-16 i stridsuppdrag, uppger den ukrainska armén i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån.

En kommission arbetar nu för att fastställa omständigheterna kring nedskjutningen av F-16-planet, enligt armén.

Exakt vad som hände är alltså inte fastställt, men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att piloten dog i strid.

– Vi utreder alla omständigheter, uppger Zelenskyj.

Piloten hyllas

Piloten hyllas nu av den ukrainska armén.

– Ukrainska piloter arbetar maximalt med sin mänskliga och tekniska förmåga och riskerar sina liv varje gång de utför stridsuppdrag. Pavlo var en av dem!, heter det i ett uttalande från armén.

Leveranserna av F-16-plan från Nato var länge efterlängtade av Ukraina, eftersom dessa stridsflygplan ansågs kunna göra stor skillnad i landets försvarskrig mot Ryssland.

De första leveranserna av F-16-plan kom förra sommaren, efter att Ukraina under en längre tid hade efterfrågat dem.

Ett F-16-plan kraschade i augusti förra året i samband med att en rysk attack avvärjdes.

Och nu har alltså ytterligare ett F-16-plan skjutits ned på lördagen.

Nya plan på väg

Förra månaden uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att en ny leverans av F-16-plan är på väg, enligt nyhetsbyrån.

Exakt hur många plan det rör sig om är dock inte klart.

Efter lördagens tragiska händelse har Zelenskyj, precis som den ukrainska armén, uttryckt sina kondoleanser till den avlidna pilotens familj.

Arkivfoto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


12 jan 2026

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar. 

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen


13 jan 2026

Kreml: Då tar vi över Grönland – “kan rösta om några dagar”

2026 01 13

Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, påstår att Grönland kan ansluta sig till Ryssland.

Det mystiska utspelet kommer sent på tisdagskvällen svensk tid.

Kremlhöken varnar USA:s president Donald Trump att om han inte agerar snabbt för att säkra världens största ö kan republikanen snuvas på territoriet.

– Trump måste skynda sig. Enligt obekräftade uppgifter kan det bli en plötslig folkomröstning om några dagar, där hela Grönlands befolkning på 55 000 kan rösta för att bli en del av Ryssland, säger Dmitirj Medvedev till ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Och sedan är det över. Inga nya små stjärnor på den amerikanska flaggan.

Inga sådana planer

Var den ryska toppolitikern har fått sin information från är högst oklart. Det finns inga planer på att en folkomröstning skulle äga rum på Grönland inom det närmaste. Inte heller att öns befolkning skulle vilja ansluta sig till Ryssland.

Dmitrij Medvedev är känd, eller ökänd, för att sprida hatisk retorik mot västvärlden, inte sällan med en sarkastisk ton. Det är ofta just Medvedev som skickas fram för att utfärda grova hot mot Europa, Nato och USA. 

Nyligen stod han för ett utspel om att den ryska militären borde kidnappa Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.

– Kidnappningen av nynazisten Merz skulle kunna vara en storartad vändning i denna karneval, sade han till ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass förra veckan.

LÄS MER: Kinas ekonomi toksågas – jämförs med Mao Zedong

Trump: Tar över om inte vi gör det

Donald Trump har under de senaste veckorna upprepat sin ambition om att ta över Grönland. Om inte USA gör det står Kina eller Ryssland redo att ta över territoriet, enligt presidenten. 

Grönland har vid flera tillfällen förklarat att det är upp till ön och dess invånare att avgöra sin egen framtid.

På onsdagen kommer Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att träffa USA:s motsvarighet Marco Rubio om saken, enligt TV2.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt väntas också delta.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Foto: K. Mathiasen resp President of Russia Office

Text: Redaktionen