Få allvarliga biverkningar

2021 07 19

Mindre än 0,1 % av de drygt 5,8 miljoner svenskar som vaccinerats mot coronaviruset har resulterat i rapporter om misstänkta allvarliga biverkningar konstaterar Läkemedelverket.

Myndigheten har tagit emot drygt 4 000 rapporter om misstänkta allvarliga biverkningar efter vaccineringen mot covid-19 uppger Ekot. Då det ska jämföras med de över 5 800 000 personer som har vaccinerats med Pfizer, Moderna eller AstraZeneca så betecknar myndigheten att antalet allvarliga biverkningar är få.

Enligt förväntan

– Det som vi ser är i allra största utsträckning helt enligt förväntan, säger Veronica Arthurson, enhetschef på Läkemedelsverket, till Ekot.

Omkring 99,93 % av alla som fått vaccinet har inte resulterat i en rapport till Läkemedelsverket om allvarlig biverkning. Däremot finns fler rapporter om biverkningar som inte klassas som allvarliga enligt Läkemedelsverket och till och med 15 juli har det registrerats nästan 58 000 rapporter om misstänkta biverkningar för de vacciner som används mot covid‍-‍19 i Sverige.

Astra sticker ut

Så här ser statistiken ut avseende respektive vaccin, givna doser och inkomna rapporter om biverkningar:

                              Doser             Rapporter     %

◾Pfizer        7 303 582      26 243        0,35 %

◾Moderna   947 177          7 701         0,81 %

◾Astra         1 309 135      23 194         1,77 %

Huvudvärk och feber

En genomgång av de vanligaste misstänkta biverkningarna enligt Läkemedelsverkets statistik visar att AstraZeneca resulterat i betydligt fler biverkningar och det handlar inte minst om feber, huvudvärk och frossa.

Så här ser statistiken ut:

◾Pfizer: Huvudvärk (7 887), Feber (7 343), Trötthet (6 070), Frossa (3 875)

◾Moderna: Feber (2 936), Huvudvärk (2 347), Rodnad (1 873), Svullnad (1 830)

◾Astra: Feber (14 055), Huvudvärk (11 043), Frossa (8 535), Trötthet (4 262)

ANALYS

Sverige har drabbats av 14 646 dödsfall under pandemin och vaccinet har räddat livet på tusentals svenskar.  Statistiken ger ett mycket tydligt besked – själva viruset är mycket, mycket farligare än vaccinet.

[yop_poll id="369"]

Stort svenskt genombrott – revolutionerande läkemedel presenteras

2025 06 23

Forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet har tagit fram ett helt nytt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och obesitas (fetma).

Det nya läkemedlet kan tas i tablettform och har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic.

Ozempic och andra populära GLP-1-baserade läkemedel påverkar hungern genom signalöverföring mellan tarmen och hjärnan, men kan ofta ge biverkningar som minskad aptit, förlust av muskelmassa och problem med mage och tarm.

Den nya substansen ger inte samma biverkningar. Enligt forskarna aktiverar läkemedlet i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen.

Slipper vanliga biverkningar

I studier har den nya substansen visat sig ha positiva effekter på blodsockerkontroll och kroppssammansättning, utan att orsaka biverkningar som ofta förekommer vid användning av Ozempic och liknande läkemedel.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd.

Det säger Tore Bengtsson, som är professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

”Stor betydelse”

Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, är en annan av forskarna bakom studien.

Han beskriver det nya läkemedlet som ett stort genombrott i behandlingen av diabetes och obesitas.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor.

FAKTA: Nya läkemedlet

- Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium.

- Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

- Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. I den första studien deltog 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska institutet

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Trump rasar mot media – efter stora attacken

2025 06 23

Konflikten i Mellanöstern – med Israel och USA på den ena sidan och Iran på den andra – har eskalerat under de senaste dagarna.

I söndags attackerade USA tre iranska kärnkraftsanläggningar.

På måndagskvällen svarade Iran. Diktaturen har avfyrat flera robotar mot amerikanska militärbaser i Irak och Qatar.

Trump attackerar media 

Nu gör Donald Trump ett första uttalande efter Irans attack.

Presidenten väljer att attackera amerikanska medier som enligt honom spridit falska uppgifter om USA:s attack i söndags.

– Anläggningarna som vi slog till mot i Iran förstördes fullständigt – och det vet alla. Endast ljugande nyhetsmedier påstår något annat i ett försök att förringa insatsen så mycket som möjligt, dundrar Trump på Truth Social och pekar ut flera journalister och mediebolag.

– Allison Cooper från Fake News CNN, korkade Brian L. Roberts,  Jonny Karl från ABC Fake News samt, som alltid, förlorarna NBC Fake News har varit särskilt drivande i att sprida denna lögn.

Avslutningsvis kallar Trump aktörerna för ”ohederligvärda” och framhåller att de har ”noll trovärdighet”.

Oklara omständigheter

Trump hävdar att det amerikanska flygvapnet har ”utplånat” Irans kärnanläggningar Isfahan, Natanz och Fordow.

Satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies har visat skadorna på den största anläggningen Fordow. På bilderna syns flera kratrar ovanför den underjordiska anläggningen. Bilderna visar också att flera av tunnlarna in till anläggningen har förstörts.

Det är dock fortfarande oklart om den viktiga kärnanläggningen är helt utslagen.

– Satellitbilderna visar endast skador på ytan, rapporterar Business Insider som tagit del av bildmaterialet.

14 bunkerknäckare

Enligt den amerikanska försvarsstabschefer Dan Caine deltog 125 amerikanska flygplan i söndagens attack.

Totalt avfyrades 75 projektiler mot de iranska anläggningarna, varav 14 GBU-57, även känd som Massive Ordance Penetrator eller “bunkerförstöraren”.  Den massiva bomben är konstruerad för att kunna tränga djupt ner i jorden och förstöra underjordiska mål – exempelvis kärnvapenanläggningar.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen