Familjeägd klädkedja i konkurs

2025 02 10

Den Stockholmsbaserade modekedjan Stockholm Boulevard går i graven.

På måndagen kommer nästa konkursbesked i modebranschen.

Den här gången är det den Stockholmsbaserade familjeägda klädkedjan Stockholm Boulevard - förkortat som Sthlm Blvd.

Det rapporterar sajten E-handel.

Går i konkurs

Kedjan har butiker i Nacka Forum, Sollentuna Centrum, Mood Stockholm, Bromma Blocks och Täby Centrum och bedriver även e-handel.

En konkursansökan inkom på söndagen och under måndagen har Stockholms tingsrätt fattat beslut.

Kedjan har arbetat med försäljning av skandinaviska varumärken och fokuserat på hållbarhet.

Är på obestånd

Bolaget är på obestånd och därför har beslut om konkurs fattats.

Det är i nuläget oklart vad som blir av Stockholm Boulevards tillgångar.

Haft flera butiker

Sthlm Blvd är ett familjeföretag och ägarna Eva och Bengt Jaller har lång erfarenhet i modebranschen och har under trettio år drivit flera olika typer av modebutiker i Stockholm.

Sthlm Blvd har funnits sedan 2015 då de startade fyra butiker i Nacka Forum, Sollentuna Centrum, Bromma Blocks och i Mood Stockholm.

Hösten 2022 öppnade en femte butik i Täby Centrum.

Stor osäkerhet

Stockholm Boulevard är en av flera aktörer i modebranschen som har konkursat de senaste åren.

De svåra ekonomiska förutsättningar, som har kännetecknats av höga hyror, svag köpkraft hos konsumenten och svåra räntekostnader, har lett till att många butiker har tvingats slå igen.

Inom detaljhandeln, en bransch som under 2024 haft höga konkurssiffror, minskade dock antalet konkurser med 8 procent i januari.

Trots detta kvarstår osäkerheten, då flera stora företag inom detaljhandeln, exempelvis Buttericks, Nathalie Schuterman och Sneakersnstuff har gått i konkurs under januari månad.

Även inom partihandeln noteras en minskning om 32 procent.

– 2024 har varit ett år präglat av stora svängningar för företagskonkurserna i Sverige, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

– Det är glädjande att vi nu ser tecken på ljusning, men det är för tidigt att säga om vi har nått en brytpunkt. Konkursnivåerna är fortsatt höga, och många företag står inför stora utmaningar, inte minst inom detaljhandeln och hotell- och restaurangsektorn.

Foto: L. Bresler

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen