Familjeägd klädkedja i konkurs

2025 02 10

Den Stockholmsbaserade modekedjan Stockholm Boulevard går i graven.

På måndagen kommer nästa konkursbesked i modebranschen.

Den här gången är det den Stockholmsbaserade familjeägda klädkedjan Stockholm Boulevard - förkortat som Sthlm Blvd.

Det rapporterar sajten E-handel.

Går i konkurs

Kedjan har butiker i Nacka Forum, Sollentuna Centrum, Mood Stockholm, Bromma Blocks och Täby Centrum och bedriver även e-handel.

En konkursansökan inkom på söndagen och under måndagen har Stockholms tingsrätt fattat beslut.

Kedjan har arbetat med försäljning av skandinaviska varumärken och fokuserat på hållbarhet.

Är på obestånd

Bolaget är på obestånd och därför har beslut om konkurs fattats.

Det är i nuläget oklart vad som blir av Stockholm Boulevards tillgångar.

Haft flera butiker

Sthlm Blvd är ett familjeföretag och ägarna Eva och Bengt Jaller har lång erfarenhet i modebranschen och har under trettio år drivit flera olika typer av modebutiker i Stockholm.

Sthlm Blvd har funnits sedan 2015 då de startade fyra butiker i Nacka Forum, Sollentuna Centrum, Bromma Blocks och i Mood Stockholm. 

Hösten 2022 öppnade en femte butik i Täby Centrum.

Stor osäkerhet

Stockholm Boulevard är en av flera aktörer i modebranschen som har konkursat de senaste åren.

De svåra ekonomiska förutsättningar, som har kännetecknats av höga hyror, svag köpkraft hos konsumenten och svåra räntekostnader, har lett till att många butiker har tvingats slå igen.

Inom detaljhandeln, en bransch som under 2024 haft höga konkurssiffror, minskade dock antalet konkurser med 8 procent i januari. 

Trots detta kvarstår osäkerheten, då flera stora företag inom detaljhandeln, exempelvis Buttericks, Nathalie Schuterman och Sneakersnstuff har gått i konkurs under januari månad.

Även inom partihandeln noteras en minskning om 32 procent.

– 2024 har varit ett år präglat av stora svängningar för företagskonkurserna i Sverige, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

– Det är glädjande att vi nu ser tecken på ljusning, men det är för tidigt att säga om vi har nått en brytpunkt. Konkursnivåerna är fortsatt höga, och många företag står inför stora utmaningar, inte minst inom detaljhandeln och hotell- och restaurangsektorn.

Foto: L. Bresler

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen