Fartkameror kan aktiveras – med helt ny funktion

2023 12 06

Strax över 40 000 hastighetsöverskridande bilister fångades på bild förra året.

Samtliga blev fotograferade av flertalet av landets cirka 2 400 fartkameror som finns uppsatta längs med vägarna i Sverige.

Men det finns en brist i dagens system. Bilderna går enbart att begära ut i efterhand.

Det vill nu regeringen och Sverigedemokraterna ändra på, rapporterar Göteborgs-Posten.

Koppla upp sig i realtid

Förändringen är en del i ett större förslag om att ge polisen nya verktyg att bekämpa den organiserade brottsligheten.

I det ingår utökade befogenheter för kameraövervakning och ansiktsigenkänning – bland annat genom livebevakning av vägar med hjälp av fartkameror.

– Det vi nu ska titta på är möjligheten att i realtid kunna få koppla upp sig och exempelvis följa en misstänkt kriminell som för fram ett fordon, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till GP.

Inga tillstånd

En så kallad “snabbspårsutredning” ska nu utreda möjligheterna inom sex månader.

Då ska det även kommas fram till om polisen i större utsträckning ska kunna använda sig av drönare – samt om kommuner själva ska kunna sätta upp kameror i offentligheten utan att söka tillstånd.

– Många kommuner vill investera i kamerabevakning i högre grad än idag. Och då finns det en ganska byråkratisk ordning där man måste kräva tillstånd och det är långa tider i den processen, säger Gunnar Strömmer.

Räddar 20 liv per år

Fartkamerorna, eller trafiksäkerhetskameror som är det formella begreppet, är ett komplement till polisens övriga trafiksäkerhetsarbete.

Enligt Trafikverket räddas omkring 20 liv per år och över 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken tack vare kamerorna.

– Kamerorna är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor, framhåller myndigheten på sin hemsida.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror.

Bearbetas manuellt

När en fartkamera fångat ett fordon på bild bearbetas fotot alltid manuellt.

Det inleds en utredning där möjliga förare kontrolleras i olika register, exempelvis jämförs bilderna med pass- eller körkortsfoto.

Stämmer bilden skickas ett “underrättelsedokument” till föraren i fråga.

– Går det inte att identifiera föraren så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet vid den aktuella tidpunkten, informerar polisen på sin webbplats.

Foto: Holger Ellgaard

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen