Fartyg attackerat – Greta Thunberg skulle gå ombord

2025 05 02

Ett fartyg från frivilligorganisationen Freedom Flotilla har attackerats med drönare utanför Malta.

Det uppger organisationen i ett nödrop.

Klockan 00:23 maltesisk tid attackerades Conscience, ett fartyg från Freedom Flotilla Coalition, direkt i internationellt vatten.

Fartyget var på väg till Gaza. Omkring 30 personer uppges befinna sig ombord.

– Bestyckade drönare attackerade fronten på ett obeväpnat civilt fartyg två gånger, vilket orsakade en brand och en betydande bristning i skrovet. Den senaste kommunikationen tidigt på morgonen den 2 maj indikerade att drönarna fortfarande cirklar runt fartyget, framhåller Freedom Flotilla.

"Avsiktlig drönarattack"

Enligt organisationen har en nödsignal omedelbart utfärdats efter attacken.

Ett fartyg från södra Cypern ska ha skickats ut.

– Men tillhandahåller inte det kritiska stöd som behövs, menar Freedom Flotilla.

– Drönarattacken verkar ha avsiktligt riktat in sig på fartygets generator, vilket lämnade besättningen utan ström och försatte fartyget i stor risk att sjunka.

– Det finns ett hål i fartyget just nu och fartyget håller på att sjunka, säger Yasemin Acar, presschef på Freedom Flotilla, till CNN.

Står i lågor

Freedom Flotilla har släppt videoklipp som visar hur en brand rasar ombord. CNN har granskat klippen men kan inte verifiera innehållet.

– Enligt internationell sjörätt och internationella konventioner är Malta skyldig att agera och säkerställa säkerheten för ett civilt fartyg i nöd i dess närhet. Bristen på respons och information om räddningsinsatserna bryter mot internationell sedvanerätt, hävdar organisationen,

Greta Thunberg skulle gå ombord

Enligt TV4 ska den svenska aktivisten Greta Thunberg befinna sig på Malta. Hon skulle ha gått ombord på fartyget, som befunnit sig drygt 17 kilometer utanför den maltesiska kusten.

– Detta, som just nu händer på internationellt vatten mot fredsaktivister, är ett krigsbrott, säger Yasemin Acar till kanalen.

Det är inte känt vem som ligger bakom attacken.

Foto: Stefan Müller resp Freedom Flotilla

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen