Fartyg attackerat – Greta Thunberg skulle gå ombord

2025 05 02

Ett fartyg från frivilligorganisationen Freedom Flotilla har attackerats med drönare utanför Malta.

Det uppger organisationen i ett nödrop.

Klockan 00:23 maltesisk tid attackerades Conscience, ett fartyg från Freedom Flotilla Coalition, direkt i internationellt vatten.

Fartyget var på väg till Gaza. Omkring 30 personer uppges befinna sig ombord.

– Bestyckade drönare attackerade fronten på ett obeväpnat civilt fartyg två gånger, vilket orsakade en brand och en betydande bristning i skrovet. Den senaste kommunikationen tidigt på morgonen den 2 maj indikerade att drönarna fortfarande cirklar runt fartyget, framhåller Freedom Flotilla.

"Avsiktlig drönarattack"

Enligt organisationen har en nödsignal omedelbart utfärdats efter attacken.

Ett fartyg från södra Cypern ska ha skickats ut.

– Men tillhandahåller inte det kritiska stöd som behövs, menar Freedom Flotilla.

– Drönarattacken verkar ha avsiktligt riktat in sig på fartygets generator, vilket lämnade besättningen utan ström och försatte fartyget i stor risk att sjunka.

– Det finns ett hål i fartyget just nu och fartyget håller på att sjunka, säger Yasemin Acar, presschef på Freedom Flotilla, till CNN.

Står i lågor

Freedom Flotilla har släppt videoklipp som visar hur en brand rasar ombord. CNN har granskat klippen men kan inte verifiera innehållet.

– Enligt internationell sjörätt och internationella konventioner är Malta skyldig att agera och säkerställa säkerheten för ett civilt fartyg i nöd i dess närhet. Bristen på respons och information om räddningsinsatserna bryter mot internationell sedvanerätt, hävdar organisationen,

Greta Thunberg skulle gå ombord

Enligt TV4 ska den svenska aktivisten Greta Thunberg befinna sig på Malta. Hon skulle ha gått ombord på fartyget, som befunnit sig drygt 17 kilometer utanför den maltesiska kusten.

– Detta, som just nu händer på internationellt vatten mot fredsaktivister, är ett krigsbrott, säger Yasemin Acar till kanalen.

Det är inte känt vem som ligger bakom attacken.

Foto: Stefan Müller resp Freedom Flotilla

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen