Fartyg med explosiv last har stoppats i Sverige

2025 01 14

Ett utländskt fartyg får inte lämna Uddevalla hamn.

Flera brister har upptäckts på fartyget ESL Europa, som är lastat med det explosiva ämnet ammoniumnitrat.

– Det är totalt 19 anmärkningar och har bland annat koppling till brandskyddet på fartyget, säger Transportstyrelsens presschef Mikael Andersson till Bohuslänningen.

Explosivt ämne

Ammoniumnitrat är ett potentiellt explosivt ämne som används i gödningsmedel och sprängämnen.

Det explosiva ämnet har tidigare orsakat en explosion i hamnstaden Beirut i Libanon 2020. Över 200 människor dödades i katastrofen.

”Inga problem”

Hamnchefen Ulf Stenberg uppger att situationen är under kontroll.

Han försäkrar att hamnarbetarna är vana att hantera laster med ammoniumnitrat.

– Det är inga problem. Vi har lastat det själva här och det gör vi varje vecka, säger han till Aftonbladet.

Vidare konstaterar Stenberg att det är säkrare att fartyget ligger i hamnen i stället för ute på havet.

Då lämnar det Sverige

ESL Europa seglar under cypriotisk flagg.

Enligt färdplanen skulle fartyget lämnat Sverige under onsdagen i riktning mot Mauretanien.

Nu har avfärden skjutits upp till fredagen, rapporterar Bohuslänningen.

– Jag kan bekräfta att vi lagt ett nyttjandeförbud och att fartyget inte får avlöpa innan de åtgärdat de brister som uppdagats, säger Mikael Andersson till tidningen.

Statsministern deltog på toppmöte

Sjösäkerheten har uppmärksammats i Sverige den senaste tiden.

Inte minst efter de senaste kabelbrotten i Östersjön.

Under måndagen deltog statsminister Ulf Kristersson (M) på ett möte i Helsingfors med Natoallierade stats- och regeringschefer i Östersjöområdet.

Finlands president Alexander Stubb stod värd för mötet tillsammans med Estlands premiärminister Kristen Michal.

På mötet deltog även Natos generalsekreterare Mark Rutte, Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Lettlands president Edgars Rinkēvičs, Litauens president Gitanas Nausėda, Polens premiärminister Donald Tusk och Europeiska kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen.

Tillsammans diskuterade ledarna säkerheten i Östersjöområdet, med särskilt fokus på åtgärder för skydd av kritisk undervattensinfrastruktur.

Foto: Pure Julia

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen