JUST NU: Fasansfulla utspelet – hävdar att massgravarna är fejk

2022 04 04

Efter att bilder kablats ut på en 14 meter lång massgrav i Butja kommer en talesperson från ryska utrikesdepartementet med ett minst sagt makabert påstående.

– Vem är provokatörernas mästare? Naturligtvis USA och Nato, säger talespersonen för ryska utrikesdepartementet Maria Zakharova i en intervju med rysk statlig television, uppger Sky News.

Hundratals kroppar begravda

Intervjun har genomförts i samband med att världen har fått se fruktansvärda och hjärtskärande bilder på en massgrav i ukrainska staden Butja. Enligt lokal polis kan så många som 150 personer ha begravts på platsen.

Andra myndigheter i Ukraina tror att det rör sig om närmare 300 kroppar.

“Beställt” av USA

Ukrainas president Volodymyr Zelensky anklagade Ryssland för folkmord. När landet själv svarar på anklagelserna kommer Putinregimen med ett makabert uttalande.

Enligt Zakharova har bilderna på döda civila ha blivit “beställda” av USA. Allting som en del av västlig konspiration för att lägga skulden på Ryssland.

Påstående om konspiration

Zakharova fortsatte med påståenden om att de västliga reaktionerna över bilderna på döda civila styrker hennes övertygelse om att Ryssland är utsatt för en komplott.

– I det här fallet verkar det för mig som att dessa uttalanden [om Ryssland] har gjorts de första minuterna efter att de upptäcktes. Det lämnar inget tvivel om vem som har “beställt” den här historien, säger hon.

Noll bevis

Inga bevis finns för Zakharovas anklagelse, framhäver The Guardian. Omvärlden tror inte heller på de ryska lögnerna utan har reagerat med fullständig bestörtning på avslöjandet om den stora massgraven med hundratals döda civila.

Macron ryter till

För Frankrikes president Emmanuel Macron var upptäckten om krigsbrotten i Butja droppen. Presidenten har efter avslöjandet om massgraven gått ut och krävt ett totalt stopp för import av rysk kol och olja – i hela EU.

– Vi kan inte tillåta det. Vi måste ha sanktioner som avskräcker från vad som hände där [i Butja] och vad som händer i Mariupol, säger Macron enligt CNN.

“Ingen fred utan rättvisa”

Macron tillade:

– Vi måste skicka en tydlig signal om att det är vår kollektiva värdighet och våra värderingar vi försvarar. Det finns ingen fred utan rättvisa.

Utreder morden

Frankrike lät även meddela att man kommer att hjälpa Ukraina utreda morden i Butja.

Macron vägrade däremot svara på frågor om ryska presidenten Vladimir Putin borde ställas inför rätta för händelserna, uppger CNN.

Foto: Russian Embassasy UK Twitter

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen