JUST NU: Fasansfulla utspelet – hävdar att massgravarna är fejk

2022 04 04

Efter att bilder kablats ut på en 14 meter lång massgrav i Butja kommer en talesperson från ryska utrikesdepartementet med ett minst sagt makabert påstående.

– Vem är provokatörernas mästare? Naturligtvis USA och Nato, säger talespersonen för ryska utrikesdepartementet Maria Zakharova i en intervju med rysk statlig television, uppger Sky News.

Hundratals kroppar begravda

Intervjun har genomförts i samband med att världen har fått se fruktansvärda och hjärtskärande bilder på en massgrav i ukrainska staden Butja. Enligt lokal polis kan så många som 150 personer ha begravts på platsen. 

Andra myndigheter i Ukraina tror att det rör sig om närmare 300 kroppar.

“Beställt” av USA

Ukrainas president Volodymyr Zelensky anklagade Ryssland för folkmord. När landet själv svarar på anklagelserna kommer Putinregimen med ett makabert uttalande.

Enligt Zakharova har bilderna på döda civila ha blivit “beställda” av USA. Allting som en del av västlig konspiration för att lägga skulden på Ryssland.

Påstående om konspiration

Zakharova fortsatte med påståenden om att de västliga reaktionerna över bilderna på döda civila styrker hennes övertygelse om att Ryssland är utsatt för en komplott.

– I det här fallet verkar det för mig som att dessa uttalanden [om Ryssland] har gjorts de första minuterna efter att de upptäcktes. Det lämnar inget tvivel om vem som har “beställt” den här historien, säger hon.

Noll bevis

Inga bevis finns för Zakharovas anklagelse, framhäver The Guardian. Omvärlden tror inte heller på de ryska lögnerna utan har reagerat med fullständig bestörtning på avslöjandet om den stora massgraven med hundratals döda civila.

Macron ryter till

För Frankrikes president Emmanuel Macron var upptäckten om krigsbrotten i Butja droppen. Presidenten har efter avslöjandet om massgraven gått ut och krävt ett totalt stopp för import av rysk kol och olja – i hela EU.

– Vi kan inte tillåta det. Vi måste ha sanktioner som avskräcker från vad som hände där [i Butja] och vad som händer i Mariupol, säger Macron enligt CNN.

“Ingen fred utan rättvisa”

Macron tillade:

– Vi måste skicka en tydlig signal om att det är vår kollektiva värdighet och våra värderingar vi försvarar. Det finns ingen fred utan rättvisa.

Utreder morden

Frankrike lät även meddela att man kommer att hjälpa Ukraina utreda morden i Butja.

Macron vägrade däremot svara på frågor om ryska presidenten Vladimir Putin borde ställas inför rätta för händelserna, uppger CNN.

Foto: Russian Embassasy UK Twitter

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen