Fd partiledare har avlidit

2021 11 22

Miljöpartiets första ledare tillika språkrör har avlidit.

Detta uppger partiets nuvarande ledare Märta Stenevi ikväll.

Klok, varm och orädd

– Vi har nåtts av det ledsamma beskedet att Miljöpartiets första språkrör Ragnhild Pohanka har somnat in, 89 år gammal. Ragnhilds medmänsklighet och engagemang för miljö och mänskliga rättigheter har betytt mycket för vårt parti och många kommer att minnas hennes klokhet, värme och oräddhet. Våra tankar är med hennes nära och kära, meddelar Märta Stenevi ikväll.

Var med och bildade partiet

Ragnhild Pohanka ledde partiet under åren 1984 – 1986 och vid hennes sida som manligt språkrör fanns först MP-profilen Per Gahrton och därefter MP-veteranen Birger Schlaug.

– Ragnhild Pohanka är död. Hon var med att bilda och bygga Miljöpartiet 1981 och företrädde partiet i dess första val året därefter. Inför nästa val, 1985, valdes hon till språkrör, tillsammans med Per Gahrton. Hon var en varm, hjärtlig och ömsint partimamma i dess bästa betydelse. Vilket inte minst jag fick uppleva under tiden då vi var språkrör tillsammans, minns Birger Schlaug ikväll.

Älskad i partiet

– Ragnhild var omtyckt, rent av älskad, i partiet. Hon var jordnära utan varje uns av politikerattityd eller personlig strävan efter makt för maktens egen skull. Hon var djupt socialt engagerad och vävde ihop detta med ett stort engagemang för miljön, inte minst skogen. Till min och Lenas glädje var Ragnhild bröllopsvittne då vi gifte oss 1987. Hennes bröllopspresent, en kopparkittel, är ett kärt minne. Den är idag fylld med blommor, framför Birger Schlaug ikväll.

FAKTA: Miljöpartiets Språkrör

🟢 1981–1984 Alternerande sammankallande i politiska utskottet.

🟢 1984–1985 Ragnhild Pohanka & Per Gahrton

🟢 1985–1986 Ragnhild Pohanka & Birger Schlaug

🟢 1986–1988 Eva Goës & Birger Schlaug

🟢 1988–1990 Fiona Björling & Anders Nordin

🟢 1990–1991 Margareta Gisselberg & Jan Axelsson

🟢 1991–1992 Vakant & Jan Axelsson

🟢 1992–1999 Marianne Samuelsson & Birger Schlaug

🟢 1999–2000 Lotta Nilsson Hedström & Birger Schlaug

🟢 2000–2002 Lotta Nilsson Hedström & Matz Hammarström

🟢 2002–2011 Maria Wetterstrand Peter Eriksson

🟢 2011–2016 Åsa Romson & Gustav Fridolin

🟢 2016–2019 Isabella Lövin & Gustav Fridolin

🟢 2019–2021 Isabella Lövin & Per Bolund

🟢 2021–…… Märta Stenevi  & Per Bolund

Tiden med Ragnhild Pohanka

Birger Schlaug minns Ragnhild Pohanka ikväll och här följer hela hans meddelande i sociala medier i kväll.

– Ragnhilds första valrörelse var således 1982. Den var allt annat än lätt. Vi hade ännu inte språkrör utan valde en "sammankallande i politiska utskottet". I SVT fick Ragnhild den omöjliga uppgiften att företräda partiet i en så kallad "småpartidebatt" där hon fick samsas med företrädare - i vissa fall rena rama knäppskallarna - för små, sektliknande partier. SVT valde dessutom att ha en domare som redovisade om företrädarna svarade rätt eller fel...  Det var en häpnadsväckande uppvisning av Sveriges Television. Uppdraget tycks snarast ha varit att mota bort miljöpartiet från riksdagen.

– Partiet missade riksdagen, men etablerade sig i många kommuner. Inte minst eftersom sexbarnsmamman Ragnhild åkt runt i landet och startat lokalavdelningar. Allt skedde ideellt. Ragnhild beskrev i antologin "Nu kommer Miljöpartiet" denna tid som att den "griper in i personligheterna och påverkar våra privatliv".

Hon fortsatte: "Inte bara på det sättet att vi offrar vår fritid. Våra familjer får ställa upp för att vi aktiva ska kunna ägna oss åt det inre uppbyggnadsarbetet, det formella arbetet, framställande av material, telefonerande... Dessutom måste vi hela tiden tänka över innehållet i våra idéer, testa dem, pröva dem och vår egen livsinställning för att sedan som i mitt eget fall med tillfredsställelse och glädje konstatera: det stämmer."

När partiet skulle välja något så - enligt medierna - konstigt som språkrör inför valet 1985 blev hon och Per Gahrton partiets första språkrörspar.

Också denna valrörelse var skoningslös hård. Någon riksdagsplats blev det inte. Den allmänna uppfattningen bland politikjournalister var att det redan fanns partier i riksdagen som täckte in allt, inte minst framfördes detta av SVT:s kommentator Olle Söderlund.

Efter valdagen 1985 avgick Per Gahrton omedelbart. På ett förtroenderådsmöte - som hölls i Vingåker - valdes jag till Pers efterträdare. Det var då jag verkligen fick uppleva hennes varma hjärta. Ragnhild berättade att hon var så trött och egentligen ville avgå men valde att som språkrörskollega slussa in mig i uppdraget. Vi var språkrör tillsammans ett halvår.

Ragnhild lärde mig att tala om rättfärdighet istället för rättvisa. Rättvisa kan ju vara lite vad som helst - att få behålla allt som tjänats in eller att via skatt dela med sig till andra - medan rättfärdighet pekar på en tydlig riktning. På nästkommande kongress tog Eva Goes över stafettpinnen från Ragnhild.

Eva och jag var var språkrör när Miljöpartiet, som första nya parti på 70 år, äntrade riksdagen 1988. En av ledamöterna som kom in var Ragnhild Pohanka. Hennes engagemang och ideologiska kompass var som vanligt exakt inställd. Ideologiskt alltid solklar. Ekologiskt hållbart samhälle måste gå hand i hand med social rättfärdighet och strävan efter fred.

Ragnhilds djupt berättigade raseri när socialdemokraterna tog det så kallade Luciabeslutet 1989 - beslutet innebar att gränserna stängdes för turkbulgarer på flykt genom att asylrätten togs bort - kom från både hjärta och hjärna.

Dessvärre åkte partiet ut efter en mandatperiod. Men återkom 1994. Jag var språkrör (tillsammans med Marianne Samuelsson ) och minns särskilt ett besök i Ragnhilds valkrets. Vi talade på torg och hade valmöten på kvällarna. Mellan varven talade vi om livet, om barnen. Ragnhild vill göra världen bättre, men var totalt ointresserad av prestige och att bygga upp personligt cv.

Efter valet skulle vi utse partiets representanter till de olika riksdagsutskotten. Vi hade vi lite svårt att få någon som med glädje tog sig an riksdagens socialförsäkringsutskott - ett joxigt utskott. Ragnhild tog det. För där låg flyktingfrågor. Också där brann hennes sociala engagemang och rättfärdighet.

Politik är ju ett brett fält. När jag ser tillbaka kan jag inte minnas en enda sakfråga där jag och Ragnhild hade olika uppfattningar. Svaren på frågorna var alltid självklara. Då är det en ynnest att få vara politiker.

I en nyutgiven antologi, som tidigare språkröret Lotta Hedström varit redaktör för, berättar Ragnhild för sin son Anders Öckerman som nedtecknar: "När jag nu på ålderns höst ser tillbaka på mitt innehållsrika liv känner jag glädje och optimism! Jag kan också se att jag hela mitt vuxna liv försökt arbeta för att hjälpa utsatta människor och för att förändra samhället så det blir mer humant och miljövänligt. (-) Och jag tror att de flesta av oss vill det. Det går faktiskt! Låt oss göra det tillsammans."

– Ragnhild var på så många sätt ett föredöme. Vi är många som har anledning att tacka henne för så mycket. Jag inte minst, skriver Birger Schlaug på sin Facebooksida ikväll.

Foto: Märta Stenevi Instagram


1 jan 2026

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 02

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter  där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


1 jan 2026

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen