Fd partiledare har avlidit

2021 11 22

Miljöpartiets första ledare tillika språkrör har avlidit.

Detta uppger partiets nuvarande ledare Märta Stenevi ikväll.

Klok, varm och orädd

– Vi har nåtts av det ledsamma beskedet att Miljöpartiets första språkrör Ragnhild Pohanka har somnat in, 89 år gammal. Ragnhilds medmänsklighet och engagemang för miljö och mänskliga rättigheter har betytt mycket för vårt parti och många kommer att minnas hennes klokhet, värme och oräddhet. Våra tankar är med hennes nära och kära, meddelar Märta Stenevi ikväll.

Var med och bildade partiet

Ragnhild Pohanka ledde partiet under åren 1984 – 1986 och vid hennes sida som manligt språkrör fanns först MP-profilen Per Gahrton och därefter MP-veteranen Birger Schlaug.

– Ragnhild Pohanka är död. Hon var med att bilda och bygga Miljöpartiet 1981 och företrädde partiet i dess första val året därefter. Inför nästa val, 1985, valdes hon till språkrör, tillsammans med Per Gahrton. Hon var en varm, hjärtlig och ömsint partimamma i dess bästa betydelse. Vilket inte minst jag fick uppleva under tiden då vi var språkrör tillsammans, minns Birger Schlaug ikväll.

Älskad i partiet

– Ragnhild var omtyckt, rent av älskad, i partiet. Hon var jordnära utan varje uns av politikerattityd eller personlig strävan efter makt för maktens egen skull. Hon var djupt socialt engagerad och vävde ihop detta med ett stort engagemang för miljön, inte minst skogen. Till min och Lenas glädje var Ragnhild bröllopsvittne då vi gifte oss 1987. Hennes bröllopspresent, en kopparkittel, är ett kärt minne. Den är idag fylld med blommor, framför Birger Schlaug ikväll.

FAKTA: Miljöpartiets Språkrör

🟢 1981–1984 Alternerande sammankallande i politiska utskottet.

🟢 1984–1985 Ragnhild Pohanka & Per Gahrton

🟢 1985–1986 Ragnhild Pohanka & Birger Schlaug

🟢 1986–1988 Eva Goës & Birger Schlaug

🟢 1988–1990 Fiona Björling & Anders Nordin

🟢 1990–1991 Margareta Gisselberg & Jan Axelsson

🟢 1991–1992 Vakant & Jan Axelsson

🟢 1992–1999 Marianne Samuelsson & Birger Schlaug

🟢 1999–2000 Lotta Nilsson Hedström & Birger Schlaug

🟢 2000–2002 Lotta Nilsson Hedström & Matz Hammarström

🟢 2002–2011 Maria Wetterstrand Peter Eriksson

🟢 2011–2016 Åsa Romson & Gustav Fridolin

🟢 2016–2019 Isabella Lövin & Gustav Fridolin

🟢 2019–2021 Isabella Lövin & Per Bolund

🟢 2021–…… Märta Stenevi  & Per Bolund

Tiden med Ragnhild Pohanka

Birger Schlaug minns Ragnhild Pohanka ikväll och här följer hela hans meddelande i sociala medier i kväll.

– Ragnhilds första valrörelse var således 1982. Den var allt annat än lätt. Vi hade ännu inte språkrör utan valde en "sammankallande i politiska utskottet". I SVT fick Ragnhild den omöjliga uppgiften att företräda partiet i en så kallad "småpartidebatt" där hon fick samsas med företrädare - i vissa fall rena rama knäppskallarna - för små, sektliknande partier. SVT valde dessutom att ha en domare som redovisade om företrädarna svarade rätt eller fel...  Det var en häpnadsväckande uppvisning av Sveriges Television. Uppdraget tycks snarast ha varit att mota bort miljöpartiet från riksdagen.

– Partiet missade riksdagen, men etablerade sig i många kommuner. Inte minst eftersom sexbarnsmamman Ragnhild åkt runt i landet och startat lokalavdelningar. Allt skedde ideellt. Ragnhild beskrev i antologin "Nu kommer Miljöpartiet" denna tid som att den "griper in i personligheterna och påverkar våra privatliv".

Hon fortsatte: "Inte bara på det sättet att vi offrar vår fritid. Våra familjer får ställa upp för att vi aktiva ska kunna ägna oss åt det inre uppbyggnadsarbetet, det formella arbetet, framställande av material, telefonerande... Dessutom måste vi hela tiden tänka över innehållet i våra idéer, testa dem, pröva dem och vår egen livsinställning för att sedan som i mitt eget fall med tillfredsställelse och glädje konstatera: det stämmer."

När partiet skulle välja något så - enligt medierna - konstigt som språkrör inför valet 1985 blev hon och Per Gahrton partiets första språkrörspar.

Också denna valrörelse var skoningslös hård. Någon riksdagsplats blev det inte. Den allmänna uppfattningen bland politikjournalister var att det redan fanns partier i riksdagen som täckte in allt, inte minst framfördes detta av SVT:s kommentator Olle Söderlund.

Efter valdagen 1985 avgick Per Gahrton omedelbart. På ett förtroenderådsmöte - som hölls i Vingåker - valdes jag till Pers efterträdare. Det var då jag verkligen fick uppleva hennes varma hjärta. Ragnhild berättade att hon var så trött och egentligen ville avgå men valde att som språkrörskollega slussa in mig i uppdraget. Vi var språkrör tillsammans ett halvår.

Ragnhild lärde mig att tala om rättfärdighet istället för rättvisa. Rättvisa kan ju vara lite vad som helst - att få behålla allt som tjänats in eller att via skatt dela med sig till andra - medan rättfärdighet pekar på en tydlig riktning. På nästkommande kongress tog Eva Goes över stafettpinnen från Ragnhild.

Eva och jag var var språkrör när Miljöpartiet, som första nya parti på 70 år, äntrade riksdagen 1988. En av ledamöterna som kom in var Ragnhild Pohanka. Hennes engagemang och ideologiska kompass var som vanligt exakt inställd. Ideologiskt alltid solklar. Ekologiskt hållbart samhälle måste gå hand i hand med social rättfärdighet och strävan efter fred.

Ragnhilds djupt berättigade raseri när socialdemokraterna tog det så kallade Luciabeslutet 1989 - beslutet innebar att gränserna stängdes för turkbulgarer på flykt genom att asylrätten togs bort - kom från både hjärta och hjärna.

Dessvärre åkte partiet ut efter en mandatperiod. Men återkom 1994. Jag var språkrör (tillsammans med Marianne Samuelsson ) och minns särskilt ett besök i Ragnhilds valkrets. Vi talade på torg och hade valmöten på kvällarna. Mellan varven talade vi om livet, om barnen. Ragnhild vill göra världen bättre, men var totalt ointresserad av prestige och att bygga upp personligt cv.

Efter valet skulle vi utse partiets representanter till de olika riksdagsutskotten. Vi hade vi lite svårt att få någon som med glädje tog sig an riksdagens socialförsäkringsutskott - ett joxigt utskott. Ragnhild tog det. För där låg flyktingfrågor. Också där brann hennes sociala engagemang och rättfärdighet.

Politik är ju ett brett fält. När jag ser tillbaka kan jag inte minnas en enda sakfråga där jag och Ragnhild hade olika uppfattningar. Svaren på frågorna var alltid självklara. Då är det en ynnest att få vara politiker.

I en nyutgiven antologi, som tidigare språkröret Lotta Hedström varit redaktör för, berättar Ragnhild för sin son Anders Öckerman som nedtecknar: "När jag nu på ålderns höst ser tillbaka på mitt innehållsrika liv känner jag glädje och optimism! Jag kan också se att jag hela mitt vuxna liv försökt arbeta för att hjälpa utsatta människor och för att förändra samhället så det blir mer humant och miljövänligt. (-) Och jag tror att de flesta av oss vill det. Det går faktiskt! Låt oss göra det tillsammans."

– Ragnhild var på så många sätt ett föredöme. Vi är många som har anledning att tacka henne för så mycket. Jag inte minst, skriver Birger Schlaug på sin Facebooksida ikväll.

Foto: Märta Stenevi Instagram


JUST NU: 6 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2025 12 03

Miljoner svenskar får i veckan dela på 56 miljarder kronor.

Nu på fredag rasslar det till.

Då kommer nämligen intjänade pensionsrätter att sättas in på svenska pensionsspararnas konton, låter Pensionsmyndigheten meddela på onsdagen.

– Nu fördelas närmare 56 miljarder kronor i premiepensionsfonder enligt var och ens personliga fondval. Den som vill veta mer om sina fondval inom premiepensionen kan logga in på pensionsmyndigheten.se. Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, säger Anna Gasslander, som är fondhandelschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Totalt 729 miljarder

Under 2025 har knappt sex miljoner sparare och jobbonärer tjänat in premiepensionsrätter, enligt nya siffror från myndigheten.

Årets insättning på 56 miljarder är dock bara en del av kakan för de totala pensionsinsättningarna. Tidigare har 353 miljarder kronor även delats ut för inkomstpensionen.

– Arbetsgivarna betalar dessutom cirka 320 miljarder kronor i tjänstepensionspremier till sina anställda. Årets totala insättning av pensionsrätter och tjänstepensionspremier blir därmed cirka 729 miljarder kronor, meddelar Pensionsmyndigheten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Förvald fond

Premiepensionen placeras i fonder som antingen är förvalt att hamna i AP7 Såfa, om inte spararen själv har gjort ett eget val. Har man som pensionär valt traditionell försäkring är det AP7 Såfa som gäller.

Ungefär 90 procent av alla anställda har en tjänstepension från sin arbetsgivare utöver den allmänna pensionen.

– Avsättningen till premiepensionen har fram till december förvaltats hos Pensionsmyndigheten i en tillfällig förvaltning. Ränteförvaltningen har genererat en positiv avkastning som ökar tilldelningen till spararna med 1 481 miljoner kronor eller ytterligare 249 kronor i pensionsrätter i genomsnitt per sparare, förklarar Pensionsmyndigheten.

När det gäller insättning av inkomstpensionsrätter bokförs i år en insättning på 353 miljarder kronor, i snitt 58 042 kronor per person. Det fördelas på konton för inkomstpension för strax över sex miljoner pensionssprare. Summan har ökat med 13 miljarder jämfört med förra året.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen


3 dec 2025

JUST NU: Har vunnit 220 miljoner kronor – vinnaren söks

2025 12 03

En lycklig privatperson har kammat hem en makalös summa i Eurojackpot.

Eurojackpot är det stora och klassiska spelet där deltagare från 17 länder, däribland Sverige, har chans att vinna stora pengar.

Vid några få tillfällen har det handlat om nästan ofattbara vinster. Särskilt uppmärksammat blev den svensk som i våras vann 1,25 miljarder på Eurojackpot – efter att ha fått sju rätt.

Det var då och är fortfarande den högsta vinsten i Sverige någonsin.

"Helt otroligt"

Varje tisdag och fredag är det dragning i Eurojackpot.

Och efter att gårdagens vinnande nummer drogs kan en lycklig vinnare nu få sitt liv förändrat i grunden.

Den här gången är det en dansk som kammat hem storvinsten på knappt 150 miljoner danska kronor, motsvarande 220 miljoner svenska kronor, rapporterar Ekstra Bladet.

Danske Spil kallar utfallet för “helt otroligt”.

Det är ett belopp som verkligen kan förändra människors liv, och det är därför vi alltid erbjuder våra kostnadsfria miljonärråd till de stora vinnarna, så att de får en bra start på livet som mångmiljonärer, säger Malene Mølgaard, direktör för Danske Lotteri Spil.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Vinnaren söks

Vinsten, som exakt ligger på 149 420 552 danska kronor, är den sjätte största någonsin i Danmark. Det skulle även ha varit sjätte största genom tiderna i Sverige, om lotten sålts i en svensk kiosk. Just den här lotten såldes dock i Rudersdal på Själland.

Enligt Danske Spil har man än så länge inte fått tag på vinnaren för att meddela den stora nyheten.

Eurojackpot har funnits sedan 2012.

Topp 10 största svenska vinsterna i Eurojackpot

1

1 254 052 648 kr

25 mars 2025, Västra Götaland 

2

561 942 260 kr

15 mars 2019, Örebro 

3

409 505 916 kr

8 augusti 2025, Stockholm

4

257 985 846 kr

20 juli 2018, Göteborg

5

250 951 363 kr

26 juli 2024, Kristianstad

6

173 234 853 kr

23 februari 2024, Gislaved 

7

141 236 222 kr

8 maj 2020, Ludvika 

8

139 294 502 kr

22 januari 2021, Jönköping 

9

114 452 257 kr

27 november 2020, Kalmar 

10

107 668 057 kr

22 oktober 2021, Huskvarna 

Källa: Svenska spel

LÄS OCKSÅ: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Svenska spel

Text: Redaktionen