JUST NU: Fem branscher skriker efter personal

2023 05 20

Samtidigt som 400 000 går arbetslösa i Sverige så kämpar många företag med personalbrist.

Nu går ytterligare en bransch ut och skriker efter personal och det innebär att minst fem olika branscher bara de senaste veckorna har signalerat att de är i stort behov av mer personal.

Redan svårt att rekrytera

Hela 92 procent av Sveriges livsmedelsproducenter vill öka produktionen framöver.

– Och för det krävs 20 000 nya medarbetare de kommande fem åren, uppger branschorganisationen Livsmedelsföretagen som representerar 800 svenska livsmedelsproducenter.

En stor majoritet av livsmedelsföretagen har redan idag svårt att rekrytera personal enligt en ny rapport.

Bagare och bryggare

Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen, gläds över företagens ljusa framtidsplaner. Men han ser även ett stort orosmoln.

– Tyvärr så riskerar den stora och växande kompetensbristen att omkullkasta företagens planer, säger han till Livsmedelsföretagens webbsida.

Här är exempel på yrken som branschen nu skriker efter:

- Bagare, styckare, slaktare och bryggare

- Livsmedelsoperatörer och lagerpersonal

- Underhållstekniker och mekaniker.

- Produktutvecklare

Scenpersonal

Ytterligare minst fyra olika branscher har under våren meddelat att de drabbats av akut personalbrist i Sverige.

En av branscherna är scenbranschen och där behövs bland annat följande kompetens:

- Ljustekniker och ljudtekniker

– Dessutom hade nyutbildade personer svårt att ta sig in på arbetsmarknaden under pandemin, vilket bidragit till att det nu råder kompetensbrist, säger Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst till SR.

Meteorologer

Även vid SMHI går man ut och skriker efter personal.

Det råder helt enkelt brist på meteorologer.

– Det är ett samhällsviktigt jobb, som är både spännande och roligt, säger Max Schildt på SMHI till SR.

Trots den rådande bristen har ingen ökning av ansökningar till utbildningar inom meteorologi noterats.

Man kan utbilda sig till meteorolog vid exempelvis Stockholms universitet och arbetsplatser som är i behov av fler meteorologer är bland annat Försvaret och SMHI.

Bilmekaniker och dataspel

En annan bransch som just nu lider av personalbrist avser bilreparatörer.

Tusentals mekaniker som lagar och servar bilar i Sverige kommer att behövas de kommande åren.

Det råder även stor brist på spelutvecklare till dataspelsbranschen.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen