Fem länder uttalar stöd till Putins agerande mot Ukraina

2022 02 23

Länder världen över riktar mycket skarp kritik mot den ryska diktaturens agerande men det finns fem undantag.

Av världens 195 länder är det ytterst få som uttalar någon form av stöd till Rysslands diktators agerande mot Ukraina men det finns några få länder som uttalat sig i positiv riktning.

Självständigförklarar delar av Ukraina

Ett av de mest effektiva sätten att bedöma om ett land, och då i första hand dess regering och statsledning, ger tummen upp till Rysslands fientliga agerande mot Ukraina kopplas till Putins besked att Ryssland erkänner delar av Ukraina som två självständiga stater.

Rebellregimer

Frågan är om något land i världen – förutom diktaturen Ryssland – meddelat att man följer det ryska exemplet och också erkänner rebellregimerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Och ja, det finns två länder som gjort det, rapporterar BBC News.

Syrien

Syrien – Diktatorn Bashar al-Assads regering har redan meddelat att man erkänner Luhansk och Donetsk och de vill inleda samarbete med de två utbrytarrepublikerna. Syrien har tidigare även erkänt de två utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien som med stöd av Ryssland bröt sig ur Georgien när Ryssland anföll landet 2008.

Nicaragua

Nicaragua – Diktatorn Daniel Ortega som kastade en rad av sina motkandidater i fängelse inför valet 2021 har meddelat att Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk skapar förutsättningar för ömsesidig förståelse i regionen. Beskedet har tolkats som att Nicaragua kommer att erkänna republikerna.

Det är dock ännu inte klart när de två diktaturerna rent formellt ska erkänna delar av Ukraina som egna länder.

Kuba

Inga andra länder har indikerat att man tänker stödja Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk men tre andra länder har gjort uttalanden där de framhållit sitt stöd på ett eller annat sätt till Putins agerande mot Ukraina.

Kubas kommunistregim har riktat kritik mot Väst och anklagat omvärlden för att utsätta Ryssland för ett propagandakrig.

Nordkorea

Nordkoreas sekteristiska regim har också framhållit att omvärlden behandlar Ryssland dåligt. Diktatorn Kim Jong-uns styre har krävt att USA upphör med sina ”fientliga policies av isolering och försvagning av Ryssland”.

Iran

Slutligen kan man även finna sympati för Ryssland agerande mot Ukraina i statskontrollerad media i diktaturen Iran konstaterar BBC News.

Bara diktaturer

Sammantaget finns det därmed fem länder som uttalat olika former av stöd till Putinregimens agerande mot Ukraina – och alla fem är diktaturer.

Europas har 45 länder inklusive Kosovo och endast två av Europas länder är diktaturer, Ryssland och dess lydstat Belarus.

Lydstaten Belarus

Belarus hyser omkring 30 000 ryska trupper och bidrar på så vis till Rysslands aggressivitet mot Ukraina. BBC News listar dock inte Belarus bland de länder som stödjer Rysslands agerande mot Belarus södra granne. Diktatorn Alexander Lukashenko sade i veckoslutet att det aldrig varit tal om att attackera Ukraina.

Fullt av ryska soldater

Även om Belarus kan antas pressas av Ryssland att i ett senare skede erkänna Luhansk och Donetsk som fria stater så är landet under kontroll av Putin och kan antas frukta för att drabbas av samma sak som Ukraina. I praktiken har det delvis redan skett då landet för närvarande är fullt av ryska soldater.

Foto: G. Rosenke

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen