Fem länder uttalar stöd till Putins agerande mot Ukraina

2022 02 23

Länder världen över riktar mycket skarp kritik mot den ryska diktaturens agerande men det finns fem undantag.

Av världens 195 länder är det ytterst få som uttalar någon form av stöd till Rysslands diktators agerande mot Ukraina men det finns några få länder som uttalat sig i positiv riktning.

Självständigförklarar delar av Ukraina

Ett av de mest effektiva sätten att bedöma om ett land, och då i första hand dess regering och statsledning, ger tummen upp till Rysslands fientliga agerande mot Ukraina kopplas till Putins besked att Ryssland erkänner delar av Ukraina som två självständiga stater.

Rebellregimer

Frågan är om något land i världen – förutom diktaturen Ryssland – meddelat att man följer det ryska exemplet och också erkänner rebellregimerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Och ja, det finns två länder som gjort det, rapporterar BBC News.

Syrien

Syrien – Diktatorn Bashar al-Assads regering har redan meddelat att man erkänner Luhansk och Donetsk och de vill inleda samarbete med de två utbrytarrepublikerna. Syrien har tidigare även erkänt de två utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien som med stöd av Ryssland bröt sig ur Georgien när Ryssland anföll landet 2008.

Nicaragua

Nicaragua – Diktatorn Daniel Ortega som kastade en rad av sina motkandidater i fängelse inför valet 2021 har meddelat att Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk skapar förutsättningar för ömsesidig förståelse i regionen. Beskedet har tolkats som att Nicaragua kommer att erkänna republikerna.

Det är dock ännu inte klart när de två diktaturerna rent formellt ska erkänna delar av Ukraina som egna länder.

Kuba

Inga andra länder har indikerat att man tänker stödja Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk men tre andra länder har gjort uttalanden där de framhållit sitt stöd på ett eller annat sätt till Putins agerande mot Ukraina.

Kubas kommunistregim har riktat kritik mot Väst och anklagat omvärlden för att utsätta Ryssland för ett propagandakrig.

Nordkorea

Nordkoreas sekteristiska regim har också framhållit att omvärlden behandlar Ryssland dåligt. Diktatorn Kim Jong-uns styre har krävt att USA upphör med sina ”fientliga policies av isolering och försvagning av Ryssland”.

Iran

Slutligen kan man även finna sympati för Ryssland agerande mot Ukraina i statskontrollerad media i diktaturen Iran konstaterar BBC News.

Bara diktaturer

Sammantaget finns det därmed fem länder som uttalat olika former av stöd till Putinregimens agerande mot Ukraina – och alla fem är diktaturer.

Europas har 45 länder inklusive Kosovo och endast två av Europas länder är diktaturer, Ryssland och dess lydstat Belarus.

Lydstaten Belarus

Belarus hyser omkring 30 000 ryska trupper och bidrar på så vis till Rysslands aggressivitet mot Ukraina. BBC News listar dock inte Belarus bland de länder som stödjer Rysslands agerande mot Belarus södra granne. Diktatorn Alexander Lukashenko sade i veckoslutet att det aldrig varit tal om att attackera Ukraina.

Fullt av ryska soldater

Även om Belarus kan antas pressas av Ryssland att i ett senare skede erkänna Luhansk och Donetsk som fria stater så är landet under kontroll av Putin och kan antas frukta för att drabbas av samma sak som Ukraina. I praktiken har det delvis redan skett då landet för närvarande är fullt av ryska soldater.

Foto: G. Rosenke

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30dec25

Ryskt blodbad – värre än någonsin

2025 12 30

De ryska förlusterna i Ukraina är högre än någonsin.

Det visar en färsk sammanställning från BBC News Russian, som baseras på underrättelseuppgifter från det oberoende mediebolaget Mediazona och en grupp volontärer.

– Under de senaste tio månaderna har de ryska förlusterna i kriget med Ukraina ökat snabbare än någonsin sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, rapporterar kanalen.

”Mellan 243 000 och 352 000”

Totalt har BBC kunnat bekräfta 160 000 ryska dödsfall, men mörkertalet tros vara stort. Enligt analysen beräknas de 160 000 stupade soldaterna representera omkring 45–65 procent av den totala dödssiffran.

– Det innebär att antalet ryska dödsfall uppgår till mellan 243 000 och 352 000, uppger BBC.

Ökar inför fredssamtal

Kartläggningen av de ryska dödsfallen under 2025 visar en tydlig trend: antalet stupade ryska soldater ökar kraftigt i samband med viktiga diplomatiska händelser. När USA presenterade ett fredsförslag med 28 punkter, publicerades i genomsnitt 322 dödsannonser per dag i Ryssland – dubbelt så många som genomsnittet under 2024.

Samma mönster kunde noteras inför Vladimir Putins och Donalds Trumps toppmöte i Alaska i augusti. De ryska förlusterna ökade markant under perioden.

Uppgångarna förklaras av att den ryska ledningen är beredd att offra tusentals människoliv för att kunna visa upp territoriella framsteg inför viktiga toppmöten.

– Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, fastslår BBC.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

”Köttkvarnen”

De enorma förlustsiffrorna kan förklaras av den ryska militärens brutala taktik. Janek Kesselmann, befälhavare vid den estniska underrättelsetjänsten, kallar taktiken för ”köttkvarnen”.

Underrättelsechefen berättar att ryssarna skickar in våg efter våg av soldater, utan att bry sig om antalet förluster.

– Ryssland slösar cyniskt bort sin personal, har Kesselman sagt till Estlands public servicebolag ERR.

LÄS OCKSÅ: Sveriges mest ägda aktie når drömnivå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen