Fem länder uttalar stöd till Putins agerande mot Ukraina

2022 02 23

Länder världen över riktar mycket skarp kritik mot den ryska diktaturens agerande – men det finns fem undantag.

Av världens 195 länder är det ytterst få som uttalar någon form av stöd till Rysslands diktators agerande mot Ukraina men det finns några få länder som uttalat sig i positiv riktning.

Självständigförklarar delar av Ukraina

Ett av de mest effektiva sätten att bedöma om ett land, och då i första hand dess regering och statsledning, ger tummen upp till Rysslands fientliga agerande mot Ukraina kopplas till Putins besked att Ryssland erkänner delar av Ukraina som två självständiga stater.

Rebellregimer

Frågan är om något land i världen – förutom diktaturen Ryssland – meddelat att man följer det ryska exemplet och också erkänner rebellregimerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Och ja, det finns två länder som gjort det, rapporterar BBC News.

Syrien

Syrien – Diktatorn Bashar al-Assads regering har redan meddelat att man erkänner Luhansk och Donetsk och de vill inleda samarbete med de två utbrytarrepublikerna. Syrien har tidigare även erkänt de två utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien som med stöd av Ryssland bröt sig ur Georgien när Ryssland anföll landet 2008.

Nicaragua

Nicaragua – Diktatorn Daniel Ortega som kastade en rad av sina motkandidater i fängelse inför valet 2021 har meddelat att Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk skapar förutsättningar för ömsesidig förståelse i regionen. Beskedet har tolkats som att Nicaragua kommer att erkänna republikerna.

Det är dock ännu inte klart när de två diktaturerna rent formellt ska erkänna delar av Ukraina som egna länder.

Kuba

Inga andra länder har indikerat att man tänker stödja Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk men tre andra länder har gjort uttalanden där de framhållit sitt stöd på ett eller annat sätt till Putins agerande mot Ukraina.

Kubas kommunistregim har riktat kritik mot Väst och anklagat omvärlden för att utsätta Ryssland för ett propagandakrig.

Nordkorea

Nordkoreas sekteristiska regim har också framhållit att omvärlden behandlar Ryssland dåligt. Diktatorn Kim Jong-uns styre har krävt att USA upphör med sina ”fientliga policies av isolering och försvagning av Ryssland”.

Iran

Slutligen kan man även finna sympati för Ryssland agerande mot Ukraina i statskontrollerad media i diktaturen Iran konstaterar BBC News.

Bara diktaturer

Sammantaget finns det därmed fem länder som uttalat olika former av stöd till Putinregimens agerande mot Ukraina – och alla fem är diktaturer.

Europas har 45 länder inklusive Kosovo och endast två av Europas länder är diktaturer, Ryssland och dess lydstat Belarus.

Lydstaten Belarus

Belarus hyser omkring 30 000 ryska trupper och bidrar på så vis till Rysslands aggressivitet mot Ukraina. BBC News listar dock inte Belarus bland de länder som stödjer Rysslands agerande mot Belarus södra granne. Diktatorn Alexander Lukashenko sade i veckoslutet att det aldrig varit tal om att attackera Ukraina.

Fullt av ryska soldater

Även om Belarus kan antas pressas av Ryssland att i ett senare skede erkänna Luhansk och Donetsk som fria stater så är landet under kontroll av Putin och kan antas frukta för att drabbas av samma sak som Ukraina. I praktiken har det delvis redan skett då landet för närvarande är fullt av ryska soldater.

Foto: G. Rosenke

Text: Redaktionen


3 nov 2026

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 04

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen