Fem soldater dödade i Ukraina

2022 01 27

Fem ukrainska soldater har dödats vid i en skottlossning i sydöstra Ukraina.

Av en okänd anledning dödade en 22-årig ukrainsk nationalgardssoldat fem säkerhetsvakter i en militärfabrik i centrala Ukraina, rapporterar Reuters.

Skedde vid utfärdandet av vapen

Händelsen skedde tidigt under torsdagsmorgonen vid Pivdenmash missilfabrik. Dödandet ska ha inträffat vid utfärdande av vapen till soldaterna.

Fem vårdas för skador

Fem soldater har dödats och fem vårdas just nu för skador. Det finns dock inga besked om hur allvarliga skadorna är i nuläget.

Gärningsmannen flydde

Den 22-åriga ukrainska nationalgardssoldaten flydde från området och är nu efterlyst i landet. Polisen och militären söker aktivt efter gärningsmannen. Han skall ha fått med sig ett eldvapen av märket AK 47 samt upp emot 200 patroner.

Stor oro

Oron är stor för en rysk attack mot Ukraina och det har cirkulerat många uppgifter om att ett anfallskrig kan inledas med olika typer av skenmanövrar eller fejkade punktattacker.

Stor risk för krig

Nato och USA har klargjort för Ryssland att de ryska kraven att rätta sig efter en rysk säkerhetsordning i Europa är uteslutna. Ryssland har samtidigt rustat upp med omkring 127 000 soldater längs Ukrainas gräns och risken för ett krig är på påtaglig.

40 miljoner invånare

Ukraina har 40 miljoner invånare och en betydande krigsmakt. Landet är underlägset den ryska armén men ett krig skulle kunna resultera i enorma förluster av liv.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de ryskstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

3 400 döda och 8 000 skadade civila

4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas har förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetskt.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen