4 februari 2026

Fem soldater dödade i Ukraina

2022 01 27

Fem ukrainska soldater har dödats vid i en skottlossning i sydöstra Ukraina.

Av en okänd anledning dödade en 22-årig ukrainsk nationalgardssoldat fem säkerhetsvakter i en militärfabrik i centrala Ukraina, rapporterar Reuters.

Skedde vid utfärdandet av vapen

Händelsen skedde tidigt under torsdagsmorgonen vid Pivdenmash missilfabrik. Dödandet ska ha inträffat vid utfärdande av vapen till soldaterna.

Fem vårdas för skador

Fem soldater har dödats och fem vårdas just nu för skador. Det finns dock inga besked om hur allvarliga skadorna är i nuläget.

Gärningsmannen flydde

Den 22-åriga ukrainska nationalgardssoldaten flydde från området och är nu efterlyst i landet. Polisen och militären söker aktivt efter gärningsmannen. Han skall ha fått med sig ett eldvapen av märket AK 47 samt upp emot 200 patroner.

Stor oro

Oron är stor för en rysk attack mot Ukraina och det har cirkulerat många uppgifter om att ett anfallskrig kan inledas med olika typer av skenmanövrar eller fejkade punktattacker.

Stor risk för krig

Nato och USA har klargjort för Ryssland att de ryska kraven att rätta sig efter en rysk säkerhetsordning i Europa är uteslutna. Ryssland har samtidigt rustat upp med omkring 127 000 soldater längs Ukrainas gräns och risken för ett krig är på påtaglig.

40 miljoner invånare

Ukraina har 40 miljoner invånare och en betydande krigsmakt. Landet är underlägset den ryska armén men ett krig skulle kunna resultera i enorma förluster av liv.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de ryskstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas har förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetskt.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen