Fem soldater dödade i Ukraina

2022 01 27

Fem ukrainska soldater har dödats vid i en skottlossning i sydöstra Ukraina.

Av en okänd anledning dödade en 22-årig ukrainsk nationalgardssoldat fem säkerhetsvakter i en militärfabrik i centrala Ukraina, rapporterar Reuters.

Skedde vid utfärdandet av vapen

Händelsen skedde tidigt under torsdagsmorgonen vid Pivdenmash missilfabrik. Dödandet ska ha inträffat vid utfärdande av vapen till soldaterna.

Fem vårdas för skador

Fem soldater har dödats och fem vårdas just nu för skador. Det finns dock inga besked om hur allvarliga skadorna är i nuläget.

Gärningsmannen flydde

Den 22-åriga ukrainska nationalgardssoldaten flydde från området och är nu efterlyst i landet. Polisen och militären söker aktivt efter gärningsmannen. Han skall ha fått med sig ett eldvapen av märket AK 47 samt upp emot 200 patroner.

Stor oro

Oron är stor för en rysk attack mot Ukraina och det har cirkulerat många uppgifter om att ett anfallskrig kan inledas med olika typer av skenmanövrar eller fejkade punktattacker.

Stor risk för krig

Nato och USA har klargjort för Ryssland att de ryska kraven att rätta sig efter en rysk säkerhetsordning i Europa är uteslutna. Ryssland har samtidigt rustat upp med omkring 127 000 soldater längs Ukrainas gräns och risken för ett krig är på påtaglig.

40 miljoner invånare

Ukraina har 40 miljoner invånare och en betydande krigsmakt. Landet är underlägset den ryska armén men ett krig skulle kunna resultera i enorma förluster av liv.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de ryskstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

3 400 döda och 8 000 skadade civila

4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas har förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetskt.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen