FHM uppmanar: Använd den här medicinen mot covid-19

2024 08 21

Det läkemedel som finns tillgängligt mot covid-19 bör användas i mycket större utsträckning.

Den uppmaningen kommer nu från Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Om den skrivs ut i större omfattning skulle det kunna minska risken för att särskilda grupper blir allvarligt sjuka eller till och med dör.

– Vi har ju förhållandevis effektiva läkemedel om det kommer in tidigt till de personer som har väldigt hög risk att bli svårt sjuka, men det används inte speciellt mycket, säger Magnus Gisslén till Sveriges Radio.

Är receptbelagd

Medicinen som åsyftas kallas Paxlovid.

Det är ett receptbelagt läkemedel som blev godkänt i EU i januari 2022.

I Sverige har dock medicinen skrivits ut till blott 830 personer varav de flesta under 2023, enligt radion.

Förklaringen finns delvis i att Paxlovid kan vara farlig att kombinera med andra läkemedel och en läkarbedömning ska alltid göras innan den skrivs ut.

Men det finns också ett systemfel i svensk äldreomsorg som spelar roll, menar Magnus Gisslén, som dock är av den klara uppfattningen att läkemedlet ska användas mer än det gör idag.

– Det beror på strukturen på svenska äldreboenden där den medicinska kompetensen inte är tillräckligt hög, man har inte tillgänglighet till läkare och dålig tillgänglighet till sjuksköterskor, säger han.

Ska ges direkt vid diagnos

Enligt Läkemedelsverket ska Paxlovid ges så snart som möjligt efter att en covid-19-diagnos har ställts – och inom fem dagar efter att symtom uppstått.

– Läkemedlet visade sig vara effektivt när det gäller att minska risken för sjukhusinläggning eller dödsfall hos patienter med covid-19 och patienter med ökad risk för att sjukdomen ska bli svår, framhåller myndigheten.

Läkare måste bedöma

Men Paxlovid är som sagt receptbelagt och det krävs att en läkare anser att det är lämpligt att den aktuella patienten medicineras med läkemedlet.

Det betonar Läkemedelsverket.

– Paxlovid får inte ges tillsammans med läkemedel som är skadliga vid höga nivåer i blodet och vars nedbrytning i kroppen minskas av ritonavir. Paxlovid får inte heller tas av personer som just har slutat med dessa läkemedel, eftersom rester av läkemedlet fortfarande kan finnas kvar i kroppen.

Foto: Lena Katarina Johansson och Linnea Linderholm Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen