Fick samtal från Trump – ändrade sig i sista ögonblicket

2025 01 04

Samtal från Donald Trump uppges ha fått republikanska politiker att ändra sig i sista ögonblicket.

Det har pågått ett dramatiskt spel bakom kulisserna när representanthuset skulle välja talman, rapporterar CNN.

Republikanen Mike Johnson valdes till slut, men riskerade att förlora omröstningen.

Ett samtal från Donald Trump uppges ha fått avgörande betydelse.

Dramatiskt spel bakom kulisserna

De republikanska ledamöterna Ralph Norman och Keith Self hade inte tänkt att rösta på Mike Johnson i talmansvalet, enligt kanalen.

Men då uppges en annan republikan, Nancy Mace, ha ringt till Donald Trump och inlett ett dramatiskt spel bakom kulisserna.

Trump ska sedan i sin tur ha kontaktat Norman och Self medan omröstningen fortfarande var öppen – och fått dem att ändra sin röst i sista ögonblicket, enligt kanalen.

Mike Johnson uppger att han inte har gett några löften till de två partikollegorna, men någonting har alltså fått dem att ändra uppfattning efter ett samtal från Trump.

“Livliga diskussioner”

Keith Self, en av de två som alltså inledningsvis var emot att välja Mike Johnson till talman, uppger att han har talat med Trump flera gånger under dagen och att de har haft ”livliga diskussioner” om talmansvalet.

Han menar också, tvärtemot vad Mike Johnson säger, att han har fått löften av Johnson.

Self går dock inte in på några detaljer, men talar om löften som bland annat rör ett lagförslag.

Mike Johnson skulle ha förlorat omröstningen om inte Self och Norman hade ändrat sig i sista stund och röstat för Johnson.

”Har väntat i fyra år”

Donald Trump har redan tidigare uttalat sitt stöd för Mike Johnson, och gläds nu åt att republikanen till slut blev vald till talman.

– Grattis till talmannen Mike Johnson för att ha mottagit en aldrig tidigare skådad förtroendeomröstning i kongressen. Mike kommer att vara en stor talman, och vårt land kommer att vara förmånstagaren, skriver Trump på plattformen Truth Social.

– Folk i Amerika har väntat fyra år på sunt förnuft, styrka och ledarskap. De kommer att få det nu, och Amerika kommer att vara större än någonsin tidigare, tillägger Trump.

Trots dramatiken bakom kulisserna så valdes Mike Johnson till talman redan vid den första omröstningen. Han fick 218 röster, vilket var precis vad han behövde för att vinna omröstningen.

Valet av Johnson betraktas som en viktig prestigeseger inte bara för Johnson själv, utan också för Donald Trump.

Foto: Trump White House Archived flickr

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen