Finland har slagit till mot flera svenskar

2023 10 04

Totalt har 30 personer gripits.

Flera av dem är bosatta i Sverige.

Sex personer har gripits i Sverige, rapporterar Yle.

Enligt Helsingforspolisen har svenska yrkeskriminella i samarbete med lokala finska gäng fört in över 350 kilogram narkotika i Finland.

– De har i samarbete smugglat över 350 kilogram narkotika till Finland. Det handlar bland annat om amfetamin, kokain, cannabis, ecstasy och olika narkotikaklassade läkemedel, rapporterar Yle.

Agerat i Sverige 

Den finska polisen lyckades beslagta över 100 kilo narkotika, 230 000 tabletter och över 200 000 euro i kontanter.

Stora beslag av narkotika och skjutvapen har gjorts i Sverige.

– I början av år 2023 beslagtog Helsingforspolisens fältpatruller i samband med olika polisuppdrag narkotika, kontanter och flera skjutvapen av personer som har kopplingar till gatugäng.

– I samband med ett trafikuppdrag beslagtogs 1,5 kilo amfetamin och skjutvapendelar. Detta var inledningen till utredningen av denna härva.

Det säger kriminalinspektör Kimmo Sainio vid Polisinrättningen i Helsingfors i ett pressmeddelande.

”Svenska brottsligheten är bekymmersam”

I början av 2023 noterade Helsingforspolisen hur svenska yrkeskriminella rörde sig tillsammans med personer som har kopplingar till gatugäng i den finska huvudstaden.

Vid förundersökningen började polisen utreda om narkotikabrottshärvan hade kopplingar till Sverige.

– Vi undersökte bland annat kommunikationen inom gruppen och fick på det sättet reda på en personkrets bestående av olika pseudonymer. Under utredningen lyckades vi börja koppla ihop pseudonymer med personer och tvivelaktiga händelser, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Mikko Nikkanen vid Polisinrättningen i Helsingfors.

Enligt kriminalinspektör Kimmo Sainio är det ett nytt fenomen att svensk organiserad brottslighet är så pass starkt involverad i finsk narkotikahandel.

–  Den direkta kopplingen till den svenska organiserade brottsligheten är bekymmersamt för Finland. I narkotikabrottslighet ingår som en viktig del våld och skjutvapen.

– För tillfället är tröskeln att använda sådana mycket låg i Sverige. En lyckad förundersökning har en viktig roll då vi försöker hindra att internationell organiserad brottslighet sprider sig till Finland, säger kriminalinspektören.

17 är häktade

Under förundersökningen greps 30 personer, 17 av dem är fortfarande häktade.

De misstänkta är födda huvudsakligen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De är medborgare i Sverige, Storbritannien, Somalia, Serbien, Norge, Irak, Ukraina, Kosovo, Turkiet och Finland.

Foto: Noor Yoosuf

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen