Finland har slagit till mot flera svenskar

2023 10 04

Helsingforspolisen och Centralkriminalpolisen i Finland har avslöjat en omfattande narkotikahärva.

Totalt har 30 personer gripits.

Flera av dem är bosatta i Sverige.

Sex personer har gripits i Sverige, rapporterar Yle.

Enligt Helsingforspolisen har svenska yrkeskriminella i samarbete med lokala finska gäng fört in över 350 kilogram narkotika i Finland.

– De har i samarbete smugglat över 350 kilogram narkotika till Finland. Det handlar bland annat om amfetamin, kokain, cannabis, ecstasy och olika narkotikaklassade läkemedel, rapporterar Yle.

Agerat i Sverige 

Den finska polisen lyckades beslagta över 100 kilo narkotika, 230 000 tabletter och över 200 000 euro i kontanter.

Stora beslag av narkotika och skjutvapen har gjorts i Sverige.

– I början av år 2023 beslagtog Helsingforspolisens fältpatruller i samband med olika polisuppdrag narkotika, kontanter och flera skjutvapen av personer som har kopplingar till gatugäng.

– I samband med ett trafikuppdrag beslagtogs 1,5 kilo amfetamin och skjutvapendelar. Detta var inledningen till utredningen av denna härva.

Det säger kriminalinspektör Kimmo Sainio vid Polisinrättningen i Helsingfors i ett pressmeddelande.

”Svenska brottsligheten är bekymmersam”

I början av 2023 noterade Helsingforspolisen hur svenska yrkeskriminella rörde sig tillsammans med personer som har kopplingar till gatugäng i den finska huvudstaden.

Vid förundersökningen började polisen utreda om narkotikabrottshärvan hade kopplingar till Sverige.

– Vi undersökte bland annat kommunikationen inom gruppen och fick på det sättet reda på en personkrets bestående av olika pseudonymer. Under utredningen lyckades vi börja koppla ihop pseudonymer med personer och tvivelaktiga händelser, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Mikko Nikkanen vid Polisinrättningen i Helsingfors.

Enligt kriminalinspektör Kimmo Sainio är det ett nytt fenomen att svensk organiserad brottslighet är så pass starkt involverad i finsk narkotikahandel.

–  Den direkta kopplingen till den svenska organiserade brottsligheten är bekymmersamt för Finland. I narkotikabrottslighet ingår som en viktig del våld och skjutvapen.

– För tillfället är tröskeln att använda sådana mycket låg i Sverige. En lyckad förundersökning har en viktig roll då vi försöker hindra att internationell organiserad brottslighet sprider sig till Finland, säger kriminalinspektören.

17 är häktade

Under förundersökningen greps 30 personer, 17 av dem är fortfarande häktade.

De misstänkta är födda huvudsakligen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De är medborgare i Sverige, Storbritannien, Somalia, Serbien, Norge, Irak, Ukraina, Kosovo, Turkiet och Finland.

Foto: Noor Yoosuf

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen