Finland har slagit till mot flera svenskar

2023 10 04

Helsingforspolisen och Centralkriminalpolisen i Finland har avslöjat en omfattande narkotikahärva.

Totalt har 30 personer gripits.

Flera av dem är bosatta i Sverige.

Sex personer har gripits i Sverige, rapporterar Yle.

Enligt Helsingforspolisen har svenska yrkeskriminella i samarbete med lokala finska gäng fört in över 350 kilogram narkotika i Finland.

– De har i samarbete smugglat över 350 kilogram narkotika till Finland. Det handlar bland annat om amfetamin, kokain, cannabis, ecstasy och olika narkotikaklassade läkemedel, rapporterar Yle.

Agerat i Sverige 

Den finska polisen lyckades beslagta över 100 kilo narkotika, 230 000 tabletter och över 200 000 euro i kontanter.

Stora beslag av narkotika och skjutvapen har gjorts i Sverige.

– I början av år 2023 beslagtog Helsingforspolisens fältpatruller i samband med olika polisuppdrag narkotika, kontanter och flera skjutvapen av personer som har kopplingar till gatugäng.

– I samband med ett trafikuppdrag beslagtogs 1,5 kilo amfetamin och skjutvapendelar. Detta var inledningen till utredningen av denna härva.

Det säger kriminalinspektör Kimmo Sainio vid Polisinrättningen i Helsingfors i ett pressmeddelande.

”Svenska brottsligheten är bekymmersam”

I början av 2023 noterade Helsingforspolisen hur svenska yrkeskriminella rörde sig tillsammans med personer som har kopplingar till gatugäng i den finska huvudstaden.

Vid förundersökningen började polisen utreda om narkotikabrottshärvan hade kopplingar till Sverige.

– Vi undersökte bland annat kommunikationen inom gruppen och fick på det sättet reda på en personkrets bestående av olika pseudonymer. Under utredningen lyckades vi börja koppla ihop pseudonymer med personer och tvivelaktiga händelser, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Mikko Nikkanen vid Polisinrättningen i Helsingfors.

Enligt kriminalinspektör Kimmo Sainio är det ett nytt fenomen att svensk organiserad brottslighet är så pass starkt involverad i finsk narkotikahandel.

–  Den direkta kopplingen till den svenska organiserade brottsligheten är bekymmersamt för Finland. I narkotikabrottslighet ingår som en viktig del våld och skjutvapen.

– För tillfället är tröskeln att använda sådana mycket låg i Sverige. En lyckad förundersökning har en viktig roll då vi försöker hindra att internationell organiserad brottslighet sprider sig till Finland, säger kriminalinspektören.

17 är häktade

Under förundersökningen greps 30 personer, 17 av dem är fortfarande häktade.

De misstänkta är födda huvudsakligen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De är medborgare i Sverige, Storbritannien, Somalia, Serbien, Norge, Irak, Ukraina, Kosovo, Turkiet och Finland.

Foto: Noor Yoosuf

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen