Finland har slagit till mot flera svenskar

2023 10 04

Helsingforspolisen och Centralkriminalpolisen i Finland har avslöjat en omfattande narkotikahärva.

Totalt har 30 personer gripits.

Flera av dem är bosatta i Sverige.

Sex personer har gripits i Sverige, rapporterar Yle.

Enligt Helsingforspolisen har svenska yrkeskriminella i samarbete med lokala finska gäng fört in över 350 kilogram narkotika i Finland.

– De har i samarbete smugglat över 350 kilogram narkotika till Finland. Det handlar bland annat om amfetamin, kokain, cannabis, ecstasy och olika narkotikaklassade läkemedel, rapporterar Yle.

Agerat i Sverige 

Den finska polisen lyckades beslagta över 100 kilo narkotika, 230 000 tabletter och över 200 000 euro i kontanter.

Stora beslag av narkotika och skjutvapen har gjorts i Sverige.

– I början av år 2023 beslagtog Helsingforspolisens fältpatruller i samband med olika polisuppdrag narkotika, kontanter och flera skjutvapen av personer som har kopplingar till gatugäng.

– I samband med ett trafikuppdrag beslagtogs 1,5 kilo amfetamin och skjutvapendelar. Detta var inledningen till utredningen av denna härva.

Det säger kriminalinspektör Kimmo Sainio vid Polisinrättningen i Helsingfors i ett pressmeddelande.

”Svenska brottsligheten är bekymmersam”

I början av 2023 noterade Helsingforspolisen hur svenska yrkeskriminella rörde sig tillsammans med personer som har kopplingar till gatugäng i den finska huvudstaden.

Vid förundersökningen började polisen utreda om narkotikabrottshärvan hade kopplingar till Sverige.

– Vi undersökte bland annat kommunikationen inom gruppen och fick på det sättet reda på en personkrets bestående av olika pseudonymer. Under utredningen lyckades vi börja koppla ihop pseudonymer med personer och tvivelaktiga händelser, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Mikko Nikkanen vid Polisinrättningen i Helsingfors.

Enligt kriminalinspektör Kimmo Sainio är det ett nytt fenomen att svensk organiserad brottslighet är så pass starkt involverad i finsk narkotikahandel.

–  Den direkta kopplingen till den svenska organiserade brottsligheten är bekymmersamt för Finland. I narkotikabrottslighet ingår som en viktig del våld och skjutvapen.

– För tillfället är tröskeln att använda sådana mycket låg i Sverige. En lyckad förundersökning har en viktig roll då vi försöker hindra att internationell organiserad brottslighet sprider sig till Finland, säger kriminalinspektören.

17 är häktade

Under förundersökningen greps 30 personer, 17 av dem är fortfarande häktade.

De misstänkta är födda huvudsakligen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De är medborgare i Sverige, Storbritannien, Somalia, Serbien, Norge, Irak, Ukraina, Kosovo, Turkiet och Finland.

Foto: Noor Yoosuf

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen