Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

– Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar.

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

– Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen

Kreml: Då tar vi över Grönland – “kan rösta om några dagar”

2026 01 13

Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, påstår att Grönland kan ansluta sig till Ryssland.

Det mystiska utspelet kommer sent på tisdagskvällen svensk tid.

Kremlhöken varnar USA:s president Donald Trump att om han inte agerar snabbt för att säkra världens största ö kan republikanen snuvas på territoriet.

– Trump måste skynda sig. Enligt obekräftade uppgifter kan det bli en plötslig folkomröstning om några dagar, där hela Grönlands befolkning på 55 000 kan rösta för att bli en del av Ryssland, säger Dmitirj Medvedev till ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Och sedan är det över. Inga nya små stjärnor på den amerikanska flaggan.

Inga sådana planer

Var den ryska toppolitikern har fått sin information från är högst oklart. Det finns inga planer på att en folkomröstning skulle äga rum på Grönland inom det närmaste. Inte heller att öns befolkning skulle vilja ansluta sig till Ryssland.

Dmitrij Medvedev är känd, eller ökänd, för att sprida hatisk retorik mot västvärlden, inte sällan med en sarkastisk ton. Det är ofta just Medvedev som skickas fram för att utfärda grova hot mot Europa, Nato och USA.

Nyligen stod han för ett utspel om att den ryska militären borde kidnappa Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.

– Kidnappningen av nynazisten Merz skulle kunna vara en storartad vändning i denna karneval, sade han till ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass förra veckan.

LÄS MER: Kinas ekonomi toksågas – jämförs med Mao Zedong

Trump: Tar över om inte vi gör det

Donald Trump har under de senaste veckorna upprepat sin ambition om att ta över Grönland. Om inte USA gör det står Kina eller Ryssland redo att ta över territoriet, enligt presidenten.

Grönland har vid flera tillfällen förklarat att det är upp till ön och dess invånare att avgöra sin egen framtid.

På onsdagen kommer Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att träffa USA:s motsvarighet Marco Rubio om saken, enligt TV2.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt väntas också delta.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Foto: K. Mathiasen resp President of Russia Office

Text: Redaktionen