Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

– Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert,

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen

Putin uppmanas evakuera Moskva

2026 08 18

Alexander Dugin beskrivs ofta som “Putins hjärna”.

Den ryske ultranationalisten har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Nu vill Dugin återigen påverka den ryske diktatorn.

Han uppmanar Putin att evakuera samtliga miljonstäder i Ryssland, inklusive huvudstaden Moskva.

– Städer, särskilt storstäder, måste omedelbart tömmas på invånare, säger Dugin enligt oberoende Moscow Times.

Dugin anser att massevakueringar är nödvändiga eftersom ett kärnvapenkrig med väst är ”oundvikligt”. Ett sådant krig kommer att leda till utplåning av städer runt om i Ryssland, menar den ryske nationalisten.

– Det kommer inte längre att finnas några storstäder: inget Moskva, inget Sankt Petersburg, inget Jekaterinburg, säger han.

Oklar maktspelare

Alexander Dugin har av flera bedömare beskrivits som en maktspelare inom Putins närmaste krets. Det är dock oklart hur stort direkt inflytande han har på Vladimir Putin.

Redan 2008 förespråkade Dugin att Ryssland skulle annektera Krymhalvön. Sex år senare ockuperade ryska styrkor den ukrainska halvön.

Alexander Dugin har även under många förespråkat en konfrontation mellan Ryssland och Ukraina.

LÄS MER: Ghana rasar mot Ryssland

Hemliga drönarbaser

Flera europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland förbereder ett krig mot Nato.

Nyligen avslöjade den brittiska tidningen The Telegraph att Ryssland har byggt upp ett nätverk av drönarbaser i de västra delarna av landet. Från anläggningarna kan Ryssland avfyra långdistansdrönare med kapacitet att nå mål djupt in på Natos territorium.

Flera europeiska huvudstäder är inom räckhåll för drönarna. Enligt kartläggningen rymmer varje bas omkring 1 000 drönare. Sammanlagt har 59 avfyrningsramper placerats ut.

– Nya ryska baser för uppskjutning av drönare kan användas för framtida attackvågor mot Nato, om Kreml skulle besluta sig för det. Baserna skulle möjliggöra avfyrning av större salvor, rapporterar tankesmedjan The Institute of the Study of War, ISW.

LÄS OCKSÅ: Natoland kraftigt manipulerat av annat land

Foto: Cattu resp President of Russia Office

Text: Redaktionen