Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

– Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

Forskare varnar för undergången – domedagsklockan ställs om idag

2026 01 27

Den omtalade “domedagsklockan” kommer att ställas om på tisdagen.

“Domedagsklockan” är en symbolisk klocka vars syfte är att visa hur nära jorden är en mänskligt orsakad undergång. Den skapades ursprungligen för att bedöma risken för ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland under kalla kriget.

Ju närmare visaren är midnatt – desto närmare är katastrofen, enligt forskarna.

Sedan förra året står klockan på 89 sekunder i midnatt.

Närmare tolvslaget än någonsin.

Och enligt forskare är det "oundvikligt" att klockan inte flyttas fram när den ska uppdateras i eftermiddag, rapporterar Daily Mail.

– Enligt min mening borde klockan kunna flyttas fram med minst en sekund. Vår största oro är det existentiella hot som de mer än 12 000 kärnvapnen i världen idag utgör, säger Alicia Sanders-Zakre, nobelpristagare och policychef på Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, till tidningen.

"Mer orolig än någonsin"

Det är inte bara kärnvapenrisken som utgör underlag när forskarna ska fatta beslut om klockan. Även snabba framsteg inom AI och ett överhängande hot från klimatförändringar kan påverka om visaren ska framåt, bakåt eller stå still.

– Personligen är jag inte längre så orolig för att kärnvapen ska användas i ett proxykrig som Ukraina, men jag är mer orolig än jag någonsin har varit för en direkt kärnvapenkonflikt mellan världens supermakter, säger SJ Beard, forskare vid Centre Centre for the Study of Existential Risk vid University of Cambridge, till Daily Mail.

– Den multilaterala världsordningen har nu helt kollapsat, och vi befinner oss redan i en multipolär verklighet, där alla länder måste välja sida mellan auktoritära starka män.

LÄS MER: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

"För första gången saknas avtal"

Hamza Chaudury, chef för AI och nationell säkerhet vid Future of Life Institute, menar att klockan borde flyttas fram fem till tio sekunder på grund av att det så kallade START-fördraget, som begränsar nationers strategiska vapenarsenaler, löper ut om några veckor.

– För första gången sedan kalla krigets början kommer det inte att finnas något bilateralt vapenkontrollavtal som begränsar de strategiska arsenalerna mellan USA och Ryssland, säger han.

Beskedet om “domedagsklockan” kommer på tisdagseftermiddagen. Förra året ställde forskarna fram klockan en sekund.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Miranda

Text: Redaktionen