13 april 26

Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner 

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

–  Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom.  För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


Nya regler för plastpåsar

2026 08 12

Nu skärps reglerna för plastanvändning i hela EU, inklusive Sverige.

Under onsdagen träder EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) i kraft.

I korthet innefattar lagändringen skärpta krav på att minska förpackningsavfall samt öka återvinning och återanvändning.

I Sverige kommer bland annat plastpåsar för frukt och grönt att förbjudas i matbutiker. Förbud kommer även att införas för engångsplast för frukt och grönt som säljs i samlade förpackningar under 1,5 kilo.

Organisationen Håll Sverige Rent beskriver lagändringarna som betydande och konstaterar att svenska konsumenter kommer att märka stor skillnad.

– Färre engångsförpackningar kommer att finnas tillgängliga, och fler produkter kan komma att säljas i återanvändbara förpackningar. Mataffärer, restauranger och hotell kan behöva anpassa sig genom att erbjuda flergångsalternativ, uppger organisationen.

Hela listan: Förbuden i matbutiker

De skärpta kraven kommer att införas successivt. Men redan nu väntas matbutiker runt om i landet börja anpassa sig till de nya reglerna.

När det gäller förbud mot plastförpackningar i matbutiker gäller följande:

- Plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Motiveringen är bland annat risken för att plastpåsarna blir skräp och hamnar i havet. 

- Omslagsplast som används för att bunta varor förbjuds senast 2030. Exempelvis kommer majs- och ölburkar inte längre att buntas ihop med omslagsplast.

- Nät och plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Förbudet omfattar förpackningar med en vikt under 1,5 kilo.

LÄS MER: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

Övergripande syftet 

Det övergripande syftet med lagändringar är att uppnå en minskning av plastanvändningen inom EU. Målet är att varje medlemsstat ska minska sitt förpackningsavfall med 5 procent till 2030 jämfört med 2018.

– Vi välkomnar att EU nu ställer tydligare krav på producenterna och samtidigt gör det lättare för konsumenter att välja återanvändbara och mer hållbara förpackningar till sin mat och dryck. Det är nödvändigt om vi ska minska berget av engångsplast, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent. 

LÄS OCKSÅ: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: Hans resp cocoparisienne

Text: Redaktionen