Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

– Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

Bank ID-varning utfärdas – konton töms på pengar

2026 05 25

Polisen går ut med en skarp varning för Bank ID-bedrägerier.

Polisen i Stockholm uppmärksammar nu flera fall där äldre personer blivit kontaktade via sms av vad som såg ut att vara Klarna, med uppmaning att ringa ett telefonnummer.

Via telefon fick de information om att de hade utsatts för identitetskapning, och att en person från försäkringsbolaget skulle komma hem till dem och säkra deras värdesaker.

Personen som dök upp i hemmen var en bedragare – och nu går polisen ut med en varning för att förhindra att svenskarnas bankkonton töms på pengar.

Konton töms

Mannen som genomförde bedrägeriet döms nu för försök till grovt bedrägeri och penningtvättsbrott till fängelse i sex månader.

Men det finns många bedragare som dagligen riktar in sig på tilltänkta offer.

Detta för att tömma deras konto på pengar efter att ha lurat till sig känsliga uppgifter som Bank-ID.

Polisen varnar

Telefonbedrägeri drabbar många, understryker polisen.

De går ut med en Bank ID-varning för att försöka förhindra ytterligare bedrägerier.

– Du kan förlora pengar genom att luras logga in på din bank eller lämna ut koder/ kortuppgifter, framhåller polisen.

– Du kan även bli av med pengar, guld och andra värdesaker i hemmet. Om någon ringer upp dig och du blir osäker ska du avsluta samtalet. Identifiera dig aldrig med Bank-id. Seriösa företag, organisationer och myndigheter tar aldrig kontakt och ber dig logga in eller lämna personliga uppgifter på det sättet.

Läs mer: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Så skyddar du dig

Bedragarna riktar ofta in sig på äldre.

I en kampanj som bland andra Agneta Sjödin och Sverker Olofsson ställt upp på uppmanar polisen till att “våga vara otrevlig”.

Det handlar om att lägga på luren vid oväntade och suspekta samtal, att inte logga in på Bank-ID på andras uppmaning och att inte släppa in okända personer i hemmet.

Prata om det

Det kan även vara en bra idé att prata om bedrägerier med anhöriga.

– Att vara mentalt förberedd redan innan man får ett samtal eller ett sms är en viktig framgångsfaktor för att inte bli lurad, meddelar polisen.

– Det är också viktigt att prata om brotten för att minska skam och skuld som utsatta kan känna om de blir lurade.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Foto: Bank-ID

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen