Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

– Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

Biljätte kollapsar – halva försäljningen borta

2026 11 01

Teknikjätten Huawei har byggt upp en omfattande bilsatsning i Kina.

Men nu kommer ett tungt bakslag.

Leveranserna har rasat med över 50 procent på ett år.

Försäljningen störtdyker

Det är på den kinesiska marknaden som Huaweis bilsatsning nu möter stora problem. Under oktober levererade alliansen Harmony Intelligent Mobility Alliance, HIMA, 33 537 bilar.

Det kan jämföras med 68 216 bilar under samma månad i fjol. Minskningen landar därmed på 50,8 procent, vilket innebär att nästan 35 000 färre bilar levererades jämfört med oktober förra året.

Oktober är dessutom den femte månaden i rad då leveranserna minskar jämfört med motsvarande period året före.

Samtidigt har biljättens nya lyxbil Maextro hamnat i blåsväder efter att bromspedalen gått av under en testkörning. Företaget lovar nu att förbättra konstruktionen.

– Användarnas säkerhet är alltid vår högsta prioritet, uppger Maextro enligt kinesiska PCauto.

Läs också: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt

Stor aktör i Asien

Bakom satsningen står teknikjätten Huawei, som samarbetar med flera kinesiska biltillverkare. Det handlar bland annat om märkena Aito, Luxeed, Stelato, Maextro och Shangjie.

Huawei står för bland annat teknik, mjukvara och förarassistanssystem, medan fordonen utvecklas och tillverkas tillsammans med kinesiska bilföretag.

Ett av de mest framgångsrika märkena är Aito.

– Aito lanserades i december 2021 och är ett av Kinas största elbilsmärken. Under 2025 sålde märket 420 000 bilar och målet är att nå en årlig försäljning på en miljon fordon senast 2030, uppger branschsajten CarNewsChina.

Aito, har nyligen meddelat att man planerar att gå in på den europeiska marknaden under hösten 2027. Vilka länder som blir aktuella först är ännu inte fastställt.

Går åt motsatt håll

Samtidigt går utvecklingen betydligt bättre för en annan kinesisk biltillverkare.

Zeekr, som ingår i Geelykoncernen tillsammans med Volvo Cars, levererade 32 483 bilar under oktober.

Det är en ökning med 51,6 procent jämfört med samma månad i fjol, då leveranserna låg på 21 423 bilar.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Obi

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen