Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

– Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen

“Dummaste jag någonsin hört” – bakslag för Trump

2026 01 17

Donald Trump ser inte ut att ha något större stöd i Grönlandsfrågan.

Den amerikanske presidenten fortsätter att hota Grönland.

Donald Trump vill se att den danska ön blir amerikansk mark inom en snar framtid – med hänvisning till att den behövs för nationell säkerhet.

Men världsledare, grönlänningar och danskar protesterar – och det gör även kongressledamöter från Trumps eget parti.

En går till och med så långt som att beskriva att det är det “dummaste han någonsin hört”.

Skulle gå samman

Senator Thom Tillis förutspår att ledamöter från båda sidor skulle gå samman och kräva kongressens godkännande om det blev tydligt att Trump förberedde en omedelbar militär insats, rapporterar Politico.

– Om det förekom någon form av handling som såg ut att ha som mål att faktiskt landstiga på Grönland och genomföra ett olagligt övertagande … så skulle det finnas tillräckligt många här för att rösta igenom en “war powers resolution” och stå emot ett veto, säger han.

“Dummaste jag någonsin hört”

Representanthusetledamoten Don Bacon går ännu längre och förutspår att det skulle leda till riksrätt, samtidigt som han kallar Trumps besatthet av Grönland för “det dummaste jag någonsin hört”.

Senatorn Lisa Murkowski är på samma sida.

– Grönland måste ses som vår allierade, inte som en tillgång, och jag tror att det är det budskapet du hör från den här delegationen, säger hon.

Läs mer: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

75 procent säger nej

Tre fjärdedelar av amerikanerna säger att de motsätter sig att USA försöker ta kontroll över Grönland, enligt en ny opinionsundersökning från CNN utförd av SSRS.

Undersökningen visar att endast 25 procent av amerikanerna gynnar ett amerikanskt försök att ta kontroll över det danska territoriet.

Fler republikaner

50 procent av republikanerna och republikanskt lutande oberoende väljare säger att de stöder det, medan 50 procent är emot.

Demokrater och demokratiskt lutande oberoende väljare är djupt emot förslaget, med 94 procent motståndare totalt, varav 80 procent svarar att de är starkt emot det.

Läs mer: UPPGIFTER: EU gör sig redo – ska tvinga bort Trump från Grönland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen