JUST NU: Finland redo att slåss mot Ryssland

2022 06 22

Finlands militärchef Timo Kivinen säger att hans land har förberett sig på att det kan komma en attack från Ryssland, rapporterar The Guardian.

Han säger också att Finland kommer att bjuda på stort motstånd om ett sådant scenario skulle ske.

Redo militärt och mentalt

Enligt den finska militärchefen har landet byggt upp ett betydande vapenlager att försvara sig med. Samtidigt gäller det att stå redo mentalt, säger han.

– Den viktigaste försvarslinjen ligger mellan ens öron, vilket kriget i Ukraina bevisar för tillfället, säger Timo Kivinen enligt tidningen.

“Systematiskt utvecklat militären”

Ända sedan andra världskriget har Finland rustat upp sin militär och haft en hög beredskap mot ryssen i öst. 

Gränsen länderna emellan är hela 130 mil lång.

– Vi har systematiskt utvecklat vårt militära försvar just för den här typen av krigföring förs där [i Ukraina], med massiv användning av eldkraft, pansarstyrkor och även flygvapen, säger Timo Kivinen till The Guardian.

Jämför Finland med Ukraina

Han tillägger:

– Ukraina har varit en svår bit att tugga [för Ryssland] och det skulle även Finland vara.

Mörkt Natobesked

Utöver egen militär upptrappning arbetar även Finland, liksom Sverige, hårt med att få sin ansökan till Nato i mål.

Men någon ljusning i frågan inför militäralliansens toppmöte i Madrid 28 juni lär det inte bli.

Turkiet backar inte

Anledningen är att Turkiet inte backat från sin ståndpunkt och säger fortsatt nej till svenskt-finskt medlemskap, hävdar Finlands president Sauli Niinistö enligt finska Yle.

Enligt presidenten sker dock samtal länderna emellan, vilket han tolkar som en positiv signal, skriver tidningen.

Samtal fortsätter

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har bekräftat att han inte förväntar sig att en lösning sker innan toppmötet i Madrid den 28-30 juni.

Samtalen mellan de nordiska länderna och Turkiet kommer att fortsätta.

– Jag ser fram emot att hitta en väg framåt så fort som möjlig, sa Jens Stoltenberg, enligt AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen