Finlands besked om Nato

2022 03 12

Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap.

Det säger Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen, rapporterar Svenska Yle.

Beskedet kommer efter att Kaikkonen träffat sin amerikanske kollega Lloyd Austin i Washington.

Nato har andra bekymmer

Landets försvarsminister framhäver att Natos främsta bekymmer är att se över hur läget i Ukraina kan lugnas ner.

Samtidigt har Finlands president Sauli Niinistö under torsdagsmorgonen träffat samtliga partiledare. Efter mötet konstaterade presidenten att det är viktigt att varken förhasta eller jobba för långsamt med Natofrågan.

Utreda fördelar och nackdelar

– För mig är det centralt att partiledarna vill analytiskt och noggrant utreda fördelar och nackdelar med en Nato-ansökan, konstaterade presidenten.

På presskonferensen varnade även Niinistö för att fel åtgärder kan leda till att säkerhetssituationen i Ukraina eskalerar.

–  Vi har i ena vågskålen kallt dödande och i den andra vågskålen riskerna för eskalering, säger han, enligt Svenska Yle.

Sveriges besked

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) har i likhet med Finlands president varnat för att fel säkerhetsbeslut kan försämra Europas säkerhet. Hon talade direkt om en svensk Natoansökan.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

Uttalandet fick stor uppmärksamhet internationellt och väckte stor förvåning i grannlandet Finland, erfar DN. Från finländsk håll finns det en oro att Magdalena Anderssons slutsats kan skapa oro och splittring i landet gällande Natofrågan.

Stärker försvaret

Sveriges försvarsanslag ökas till två procent av BNP. Det beskedet gav regeringen under en pressträff på torsdagsmorgonen. Om förslaget röstas igenom innebär det att Sverige når Nato-standarden – det vill säga att två procent av BNP tillägnas försvarsbudgeten.

Så ska det finansieras

Regeringen föreslår att den nya satsningen finansierar med en ny skatt.

– Vid tidigare tillfällen när svenskt försvar har byggts ut väldigt kraftigt har man infört olika typer av värnskatter för att finansiera detta, säger finansminister Mikael Damberg (S), enligt SvD och utvecklar sitt resonemang:

– Jag kallar det just nu för en ”beredskapsskatt” därför att det har varit så mycket diskussioner kring värnskatten så jag vill inte låsa någons tanke. Nu är det viktigt att man mellan partierna funderar på hur försvarsinriktningen blir robust och stabil.

Foto: Jon Norppa  Republikens presidents kansli

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack mot ryska Svartahavsflottan

2025 11 25

Ukraina har genomfört en omfattande luftattack mot ryska Svartahavsflottans huvudbas i Novorossijsk i södra Ryssland.

Oljeterminalen Sheskharis ska också ha träffats i anfallet, som genomfördes under natten till tisdagen, rapporterar Kyiv Post.

Oljeanläggningen uppges ha skadats. Dessutom rapporteras ukrainska drönare ha slagit ut luftvärnsrobotsystem av modellerna S-300 och S-400.

Även ett stort ryskt landstigningsfartyg, som låg dockat vid marinbasen, ska ha skadats i attacken.

Storskalig attack

Det rör sig om en storskalig militär operation. Fem enheter inom den ukrainska militären samordnade attacken.

Följande förband deltog, uppger Kyiv Post:

- Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR)

- Ukrainska specialstyrkor

- Styrkorna för obemannade farkoster

- Statliga gränsbevakningstjänsten

- Ukrainska flottans kustrobot- och artillerienheter

Ryssland: Bostadshus har träffats

Lokala myndigheter i Novorossijsk uppger att flera bostadshus har skadats i attacken. Enligt de ryska myndigheterna ska nedskjutna drönardelar ha träffat tre lägenheter.

– En mindre brand släcktes snabbt och inga skador rapporterades. Räddningspersonal finns kvar på plats, skriver Kyiv Post med hänvisning till ryska uppgifter.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Mycket viktig oljeanläggning

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter för export. I dag hanterar anläggningen en betydande del av Rysslands sjöburna export av råolja från Uralbergen.

Komplexet rymmer totalt 30 oljetankar och ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

Hur omfattande skadorna är efter attacken är oklart. Ukrainska drönarangrepp har tidigare lett till att samtliga oljeleveranser till och från Sheskharis tillfälligt stoppats.

LÄS OCKSÅ: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen