Finlands besked om Nato

2022 03 12

– Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap.

Det säger Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen, rapporterar Svenska Yle.

Beskedet kommer efter att Kaikkonen träffat sin amerikanske kollega Lloyd Austin i Washington.

Nato har andra bekymmer

Landets försvarsminister framhäver att Natos främsta bekymmer är att se över hur läget i Ukraina kan lugnas ner.

Samtidigt har Finlands president Sauli Niinistö under torsdagsmorgonen träffat samtliga partiledare. Efter mötet konstaterade presidenten att det är viktigt att varken förhasta eller jobba för långsamt med Natofrågan.

Utreda fördelar och nackdelar

– För mig är det centralt att partiledarna vill analytiskt och noggrant utreda fördelar och nackdelar med en Nato-ansökan, konstaterade presidenten.

På presskonferensen varnade även Niinistö för att fel åtgärder kan leda till att säkerhetssituationen i Ukraina eskalerar.

– Vi har i ena vågskålen kallt dödande och i den andra vågskålen riskerna för eskalering, säger han, enligt Svenska Yle.

Sveriges besked

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) har i likhet med Finlands president varnat för att fel säkerhetsbeslut kan försämra Europas säkerhet. Hon talade direkt om en svensk Natoansökan.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

Uttalandet fick stor uppmärksamhet internationellt och väckte stor förvåning i grannlandet Finland, erfar DN. Från finländsk håll finns det en oro att Magdalena Anderssons slutsats kan skapa oro och splittring i landet gällande Natofrågan.

Stärker försvaret

Sveriges försvarsanslag ökas till två procent av BNP. Det beskedet gav regeringen under en pressträff på torsdagsmorgonen. Om förslaget röstas igenom innebär det att Sverige når Nato-standarden – det vill säga att två procent av BNP tillägnas försvarsbudgeten.

Så ska det finansieras

Regeringen föreslår att den nya satsningen finansierar med en ny skatt.

– Vid tidigare tillfällen när svenskt försvar har byggts ut väldigt kraftigt har man infört olika typer av värnskatter för att finansiera detta, säger finansminister Mikael Damberg (S), enligt SvD och utvecklar sitt resonemang:

– Jag kallar det just nu för en ”beredskapsskatt” därför att det har varit så mycket diskussioner kring värnskatten så jag vill inte låsa någons tanke. Nu är det viktigt att man mellan partierna funderar på hur försvarsinriktningen blir robust och stabil.

Foto: Jon Norppa Republikens presidents kansli

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen