Finlands besked om Nato

2022 03 12

Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap.

Det säger Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen, rapporterar Svenska Yle.

Beskedet kommer efter att Kaikkonen träffat sin amerikanske kollega Lloyd Austin i Washington.

Nato har andra bekymmer

Landets försvarsminister framhäver att Natos främsta bekymmer är att se över hur läget i Ukraina kan lugnas ner.

Samtidigt har Finlands president Sauli Niinistö under torsdagsmorgonen träffat samtliga partiledare. Efter mötet konstaterade presidenten att det är viktigt att varken förhasta eller jobba för långsamt med Natofrågan.

Utreda fördelar och nackdelar

– För mig är det centralt att partiledarna vill analytiskt och noggrant utreda fördelar och nackdelar med en Nato-ansökan, konstaterade presidenten.

På presskonferensen varnade även Niinistö för att fel åtgärder kan leda till att säkerhetssituationen i Ukraina eskalerar.

–  Vi har i ena vågskålen kallt dödande och i den andra vågskålen riskerna för eskalering, säger han, enligt Svenska Yle.

Sveriges besked

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) har i likhet med Finlands president varnat för att fel säkerhetsbeslut kan försämra Europas säkerhet. Hon talade direkt om en svensk Natoansökan.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

Uttalandet fick stor uppmärksamhet internationellt och väckte stor förvåning i grannlandet Finland, erfar DN. Från finländsk håll finns det en oro att Magdalena Anderssons slutsats kan skapa oro och splittring i landet gällande Natofrågan.

Stärker försvaret

Sveriges försvarsanslag ökas till två procent av BNP. Det beskedet gav regeringen under en pressträff på torsdagsmorgonen. Om förslaget röstas igenom innebär det att Sverige når Nato-standarden – det vill säga att två procent av BNP tillägnas försvarsbudgeten.

Så ska det finansieras

Regeringen föreslår att den nya satsningen finansierar med en ny skatt.

– Vid tidigare tillfällen när svenskt försvar har byggts ut väldigt kraftigt har man infört olika typer av värnskatter för att finansiera detta, säger finansminister Mikael Damberg (S), enligt SvD och utvecklar sitt resonemang:

– Jag kallar det just nu för en ”beredskapsskatt” därför att det har varit så mycket diskussioner kring värnskatten så jag vill inte låsa någons tanke. Nu är det viktigt att man mellan partierna funderar på hur försvarsinriktningen blir robust och stabil.

Foto: Jon Norppa  Republikens presidents kansli

Text: Redaktionen


12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen