Finlands statsminister tvingades fly

2023 08 23

Massiva ryska anfall mot Ukraina har rapporterats under hela dagen.

Både regionerna Donetsk och Cherson har varit särskilt drabbade, och i den förstnämnda bekräftades sent igår kväll minst tre personer döda i en ny attack.

Idag har även en skola attackerats med fyra civila dödsfall och anfall fortsätter mot ukrainsk spannmålsindustri.

Allt detta skedde samma dag som Finlands statsminister Petteri Orpo besökte Kyiv – ett besök som tog en mycket dramatisk vändning.

Tvingades fly

På onsdagskvällen skriver finsk media att Petteri Orpo tvingats fly ned under jord vid 17-tiden idag.

Det gällde både statsministern och hela den finska delegationen som även inkluderade tjänstemän från Finlands ambassad i Ukraina, enligt Helsingin Sanomat.

– På grund av missiler avfyrade av Ryssland, rapporterar tidningen.

Flyglarmet gick

Utvecklingen föranleddes av att flyglarmet gick i Kyiv – som under sommaren utsatts för sex drönarattacker enbart i juli månad.

– Det fick mig att förstå att det här landet är i krig, sade Petteri Orpo när den tilltänkta presskonferensen som därmed försenades kunde dra igång strax efter 18 svensk tid.

– Det gav ett starkt intryck av att vi måste fortsätta att stödja Ukraina och att budskapet är tydligt för Putin: Du kan inte vinna.

Nytt försvarspaket

Petteri Orpo ger också besked om ett artonde paket försvarsmaterielbistånd till Volodmyr Zelenskys Ukraina.

– Finland har från första början kraftfullt fördömt Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina. Finland fortsätter att ihärdigt stödja Ukraina, dess suveränitet, självständighet och territoriella integritet, säger statsministern i en kommentar.

Även Ulf Kristersson fick fly

Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) tvingades söka skydd när han besökte Ukraina i februari tidigare i år.

Den gången skedde det när statsministern passerade Lviv med tåg i västra delen av landet. Tåget stannade och samtliga passagerare fick kliva ur för att gå ned under jorden.

–  Det var andra människor som satt där också. Då kunde man se på deras appar att det var ganska omfattande varningar för robotar som gick i västlig riktning, berättade Kristersson för Expressen.

Foto: Finnish Government

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen