Flaggskeppsbutiken slår igen – Dystert för populär butikskedja

2021 10 18

– Vi har varit tvungna att se på helheten och tagit ett tufft beslut.

Det säger H&M-varumärkets regionchef Filip Ekvall till Dagens Industri i samband med beskedet att den populära klädkedjan H&M nu beslutat att stänga sin stora flaggskeppsbutik på Hamngatan i Stockholm.

Efter mer än 40 år

Butiken har lockat mängder av kunder till H&M i över 40 års tid då den öppnade redan på 1970-talet. Men nu går det inte längre. Allt flera kunder shoppar loss på nätet istället och klädföretagen vill fokusera på att minska kostnaderna och öka vinsterna. Men det är dystert bland personalen.

Berör både kunder och medarbetare

– Det är en butik som spelat väldigt stor roll i H&M:s utveckling under lång tid, och det här berör både kunder och medarbetare, säger Filip Ekvall till DI.

Det var inte länge sedan det framkom att H&M slår igen en rad andra butiker i Kiruna, Umeå, Helsingborg, Kristinehamn, Malmö, Göteborg, Lidingö och Stockholm.

Och nu är det alltså dags för flaggbutiken på Hamngatan i Stockholm City.

Tufft för personalen

DI uppger att personalen nyss fått det tuffa beskedet och H&M framhåller att det handlar om ändrat kundbeteende som blev ännu tydligare under pandemin då fler handlade digital.

Samtidigt betonar H&M att man är redo att öppna nya butiker framöver.

– Butiker är fortfarande otroligt viktiga för oss och vi kommer att fortsätta att öppna dem på rätt platser, sa Dominic Roter vid H&M till Aftonbladet tidigare i år.

ANALYS

Det är svårt att ge så mycket för H&M:s information om att man är beredd att öppna nya butiker – tvärtom går sannolikt stora delar av butiksvärlden allt mer över till shopping online. Många kan även tänkas vara tveksamma till att trängas i butiker vid julruschen då oron för coronaviruset alltjämt finns kvar.

Kanske kommer något trevligare

Fysiska butiker kan mycket väl bli allt ovanligare i framtiden. Förhoppningsvis kommer då något annat som kanske är ännu trevligare att ersätta närmiljön i stadskärnorna i framtiden, till exempel mötesplatser i form av restauranger, kaféer, biografer och platser för såväl pensionärer som barn att umgås och ha trevligt.

Foto: F. De Canne

[yop_poll id="763"]

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen