Flera danska barnfamiljer gräsligt utsatta under EM-matchen

2021 07 09

Otäcka ord, blev spottade på, fick flaskor kastade på sig och blev slagna – det är vad engelska fans utsatte danskar för i publiken under EM-matchen mellan Danmark och England.

Det uppger drabbade barnfamiljer för dansk media.

– Jag har varit på många fotbollsmatcher och jag är van vid att de sjunger slagsånger och ibland med inte så fina texter. Men jag har aldrig varit med om att de ger sig på mig som individ som de gjorde igår, säger danskan Alessandra Helstrup Nørreriis som bott i Manchester i sex år till danska DR Nyheter.

Försökte starta slagsmål

Hon såg bland annat hur engelska fans med fotbollströjor och engelska flaggor fanns i danska publiksektionen och försökte starta slagsmål.

Danska Fotbollsunionen uppger att UEFA och Wembley ansvarar för att engelska fans släpptes in i danska sektionen.

– Mina döttrar på 14 och 11 år vågade inte ta av sig sina övertröjor och visa sina danska fotbollströjor. Vi blev spottade på när vi gick in på stadion och folk skrek skällsord, säger Sigrun Matthiesen Campbell.

– Jag hoppas detta blir anmält, säger hon. Flera danskar drabbades.

Låsa dörren

– Jag ska aldrig på en engelsk fotbollsmatch igen. Jag hade inte tagit med min dotter om jag hade vetat hur de skulle bete sig. Vi var lättade när vi kom hem och kunde låsa dörren, säger Birgitte Lydum. Hon såg bland annat en dansk familj med två små barn som sprang mot polisen utanför stadion efter matchen.

Hon berättar att det handlade inte om några få personer som bär sig åt utan mycket värre än så.

Europeiska Fotbollsförbundet UEFA har startat tre utredningar mot engelska fans som använde laserpenna, buade mot danska nationalsången och använde fyrverkerier.

ANALYS

Detta agerande är fullkomligt gräsligt och bör leda till kraftiga reaktioner. Rejäla åtgärder krävs för att motverka detta. Om man skulle säga nej till alla publik från det land som misskött sig så kunde det ge ökad kritik internt inom det aktuella landet mot landets egna huliganer.

Sänd nota

Men det drabbar tyvärr även de som sköter sig men att barnfamiljer och barn ska drabbas så som de gjorde under EM-matchen mellan Danmark och England är absolut förfärligt och något hela samhället behöver agera kraftigare mot. Varje drabbad person är en för mycket. Ett alternativ kan vara betydligt större bevakning av poliser och vakter och notan kan sändas till det lands fotbollsförbund vars fans missköter sig.

Foto: Herrelandsholdet FB

[yop_poll id="343"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen