Smittspridningen ökar flera hundra procent i två regioner

2021 08 10

I Västerbotten och Gotland ökar smittspridningen med flera hundra procent.

Från Region Västerbotten kommer nu uppgifter om en mycket kraftig ökning av smittspridningen. Antalet nya smittfall har ökat från 52 veckan innan till 288 den senast registrerade veckan till och med i går söndag. Det är en ökning med 454 %.

Riktigt oroväckande

– Vi har inte sett så här höga nivåer i smittspridningen sedan i slutet av maj. Det är riktigt oroväckande med tanke på att fler börjar återgå till skola och arbete, säger biträdande smittskydds- läkare Therese Thunberg till SVT som rapporterar att över 90 % av fallen avser den mycket smittsamma deltavarianten.

Smittan rusar

Även på Gotland rusar smittan. De senaste veckosiffrorna som presenterats för Region Gotland avser vecka 30 och då skedde en ökning från 25 smittade veckan innan till 95 smittade. Det är en ökning med 280 %.

Är allvarligt

– Det är klart att det är allvarligt. Framför allt i åldersgrupperna 18-29 år är det stora ökningar. Efter att restriktionerna lättades när det gäller antal besökare i butik den 15 juli ser man också ett annat beteende. Det är allvarligt, för alla har ett eget ansvar. Man ska hålla avstånd, följa de rekommendationer som finns, säger Region Gotlands regionråd Eva Nypelius (C) till Aftonbladet.

För samma period ökar smittan även med över 150 % i följande regioner enligt Folkhälsomyndighetens statistik uppger Aftonbladet:

Jämtland-Härjedalen

Sörmland

Västmanland

Dalarna

ANALYS

Det är farligt att vifta bort smittökningar med argumentet att det sker från låga nivåer. Ökningarna är så kraftiga att allt pekar på ett negativt trendbrott. Och det är alldeles uppenbart att många nu tror att pandemin är över och att man inte längre behöver hålla distansen i butiker med mera.

Om allmänheten inte klarar av att hantera pandemin på ett ansvarsfullt sätt så kan myndigheterna väntas gripa in. Och det är min prognos om vad som kommer att ske framöver. Stramare tongångar och möjligen även nya restriktioner kan vänta.

Det alla kan göra förutom att hålla distansen och stanna hemma när man är sjuk med mera är att se till att få dos 2 av vaccinet så snart möjlighet ges.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="464"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen