Smittspridningen ökar flera hundra procent i två regioner

2021 08 10

I Västerbotten och Gotland ökar smittspridningen med flera hundra procent.

Från Region Västerbotten kommer nu uppgifter om en mycket kraftig ökning av smittspridningen. Antalet nya smittfall har ökat från 52 veckan innan till 288 den senast registrerade veckan till och med i går söndag. Det är en ökning med 454 %.

Riktigt oroväckande

– Vi har inte sett så här höga nivåer i smittspridningen sedan i slutet av maj. Det är riktigt oroväckande med tanke på att fler börjar återgå till skola och arbete, säger biträdande smittskydds- läkare Therese Thunberg till SVT som rapporterar att över 90 % av fallen avser den mycket smittsamma deltavarianten.

Smittan rusar

Även på Gotland rusar smittan. De senaste veckosiffrorna som presenterats för Region Gotland avser vecka 30 och då skedde en ökning från 25 smittade veckan innan till 95 smittade. Det är en ökning med 280 %.

Är allvarligt

– Det är klart att det är allvarligt. Framför allt i åldersgrupperna 18-29 år är det stora ökningar. Efter att restriktionerna lättades när det gäller antal besökare i butik den 15 juli ser man också ett annat beteende. Det är allvarligt, för alla har ett eget ansvar. Man ska hålla avstånd, följa de rekommendationer som finns, säger Region Gotlands regionråd Eva Nypelius (C) till Aftonbladet.

För samma period ökar smittan även med över 150 % i följande regioner enligt Folkhälsomyndighetens statistik uppger Aftonbladet:

⛔ Jämtland-Härjedalen

⛔ Sörmland

⛔ Västmanland

⛔ Dalarna

 

ANALYS

Det är farligt att vifta bort smittökningar med argumentet att det sker från låga nivåer. Ökningarna är så kraftiga att allt pekar på ett negativt trendbrott. Och det är alldeles uppenbart att många nu tror att pandemin är över och att man inte längre behöver hålla distansen i butiker med mera.

Om allmänheten inte klarar av att hantera pandemin på ett ansvarsfullt sätt så kan myndigheterna väntas gripa in. Och det är min prognos om vad som kommer att ske framöver. Stramare tongångar och möjligen även nya restriktioner kan vänta.

Det alla kan göra förutom att hålla distansen och stanna hemma när man är sjuk med mera är att se till att få dos 2 av vaccinet så snart möjlighet ges.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="464"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen