Flera myndigheter kallar till krismöte

2023 09 20

Flera myndigheter kallar in till omgående krismöten.

Personal har samlats med kort varsel för att med omedelbar verkan göra sig beredda på att ställa om verksamheten.

Det rapporterar nättidningen Altinget med hänvisning till facket.

Anledningen är de skarpa sparkrav som myndigheterna tvingas konfrontera efter att regeringen idag officiellt lagt fram sin budget.

Prioriterar effektivisering

Nya reformer måste komma på plats.

Enligt regeringen och Sverigedemokraterna står effektivisering högt på agendan.

Men exakt hur besparingarna ska ta sig i uttryck ska myndighetscheferna själva bestämma, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Jag litar på generaldirektörernas omdöme att göra det som är bäst i de olika myndigheterna. Men jag tycker det är rimligt, även om jag vet att det kommer att vara tufft för många, att vi också effektiviserar i statens förvaltning, inte bara i kommuner och regioner, säger Elisabeth Svantesson till Altinget.

Personal sägs upp

För de allra flesta myndigheter ligger neddragningen på en procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten är undantagen som inte tvingas till några besparingar alls.

Redan har personal börjat sägas upp och stressen och arbetsbördan i statsförvaltningen är påtaglig, och det kommer smitta av sig på medborgarna.

Det menar Fackförbundets ST:s ordförande Britta Lejon.

– Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal, säger hon till Altinget utan att vilja avslöja vilka myndigheter det handlar om.

"Välfärdssvek"

Oppositionen har reagerat kraftigt på regeringens budget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg kallar den för “ett välfärdssvek”.

– De flesta kommuner och regioner skulle nog vittna om att det här inte ens täcker de kostnadsökningar som blir, säger han till Dagens Nyheter.

Återkommer i uppmärksammad fråga

Även frågan om att utsläppen väntas öka under de nästkommande åren har väckt stor uppmärksamhet.

Vad det betyder för klimatmålen har regeringen bett om att få ge besked senare.

– Vi återkommer med en klimathandlingsplan, och då återkommer vi med vad vi ska göra och hur det ska se ut. Målen ligger fast, säger Elisabeth Svantesson enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen