Flera myndigheter kallar till krismöte

2023 09 20

Myndigheter på flera håll i landet blixtagerar.

Flera myndigheter kallar in till omgående krismöten.

Personal har samlats med kort varsel för att med omedelbar verkan göra sig beredda på att ställa om verksamheten.

Det rapporterar nättidningen Altinget med hänvisning till facket.

Anledningen är de skarpa sparkrav som myndigheterna tvingas konfrontera efter att regeringen idag officiellt lagt fram sin budget.

Prioriterar effektivisering

Nya reformer måste komma på plats.

Enligt regeringen och Sverigedemokraterna står effektivisering högt på agendan.

Men exakt hur besparingarna ska ta sig i uttryck ska myndighetscheferna själva bestämma, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Jag litar på generaldirektörernas omdöme att göra det som är bäst i de olika myndigheterna. Men jag tycker det är rimligt, även om jag vet att det kommer att vara tufft för många, att vi också effektiviserar i statens förvaltning, inte bara i kommuner och regioner, säger Elisabeth Svantesson till Altinget.

Personal sägs upp

För de allra flesta myndigheter ligger neddragningen på en procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten är undantagen som inte tvingas till några besparingar alls.

Redan har personal börjat sägas upp och stressen och arbetsbördan i statsförvaltningen är påtaglig, och det kommer smitta av sig på medborgarna.

Det menar Fackförbundets ST:s ordförande Britta Lejon.

– Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal, säger hon till Altinget utan att vilja avslöja vilka myndigheter det handlar om.

"Välfärdssvek"

Oppositionen har reagerat kraftigt på regeringens budget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg kallar den för “ett välfärdssvek”.

– De flesta kommuner och regioner skulle nog vittna om att det här inte ens täcker de kostnadsökningar som blir, säger han till Dagens Nyheter.

Återkommer i uppmärksammad fråga

Även frågan om att utsläppen väntas öka under de nästkommande åren har väckt stor uppmärksamhet.

Vad det betyder för klimatmålen har regeringen bett om att få ge besked senare.

– Vi återkommer med en klimathandlingsplan, och då återkommer vi med vad vi ska göra och hur det ska se ut. Målen ligger fast, säger Elisabeth Svantesson enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


13 februari 2026

S vill införa totalförbud – berör hundratusentals svenskar

2026 02 13

Socialdemokraterna går ut med ett besked inför valet i höst.

Om partiet får mandatet att leda landet vill man införa ett totalförbud.

Förbudet gäller vinster i skolan och planen är att det kommer införas stegvis vid en vinst för oppositionen.

– Jag ser framför mig att vi då får en lagstiftning som förbjuder vinster i svensk skola, säger Anders Ygeman (S), rapporterar SVT.

Stegvis

Under mandatperiodens första period vill Socialdemokraterna införa ett totalförbud mot värdeöverföringar från skolan.

Vinstdrivande friskolor ska stoppas från att föra skolpengen från bolaget och bli återbetalningsskyldiga om de bryter mot det.

Partiet vill också tillsätta en utredning, som ska redovisas halvvägs in i mandatperioden, för att ta fram ytterligare lagförslag i frågan.

– Det kommer innebära att pengarna stannar i klassrummen, säger Anders Ygeman.

Hundratusentals i friskolan

Idag finns det fristående grundskolor i 186 kommuner av Sveriges totalt 290 kommuner.

När det kommer till fristående gymnasieskolor är siffran 97 kommuner.

– Mer än 417 000 barn och elever går i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det är 19,9 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor, uppger Friskolornas riksförbund.

Riksförbundet anser att vinster i skolverksamheten är något som behövs.

– Om du som friskola kan attrahera elever, klarar av myndigheternas krav på kvalitet och ändå lyckas driva din skola mer effektivt än kommunen så får friskolan ett överskott, en vinst, uppger riksförbundet.

– Överskott är en självklar del av en seriös verksamhet.

LÄS MER: ”En av landets största” – tung konkurs i bilbranschen

Undersökning visar folkligt stöd

För ett par veckor sedan presenterades en undersökning som visar att de flesta svenska väljarna tycker att det är ett bra förslag att förbjuda vinster i skolan, uppger SR.

Det gäller väljare som stöder något av oppositionspartierna, men också bland de som sympatiserar med något av Tidöpartierna.

– Det har ett brett folkligt stöd, säger Indikators opinionschef Per Oleskog Tryggvason, till SR.

LÄS OCKSÅ: Hamburgerkedja expanderar – fem nya restauranger i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen