Flera myndigheter kallar till krismöte

2023 09 20

Myndigheter på flera håll i landet blixtagerar.

Flera myndigheter kallar in till omgående krismöten.

Personal har samlats med kort varsel för att med omedelbar verkan göra sig beredda på att ställa om verksamheten.

Det rapporterar nättidningen Altinget med hänvisning till facket.

Anledningen är de skarpa sparkrav som myndigheterna tvingas konfrontera efter att regeringen idag officiellt lagt fram sin budget.

Prioriterar effektivisering

Nya reformer måste komma på plats.

Enligt regeringen och Sverigedemokraterna står effektivisering högt på agendan.

Men exakt hur besparingarna ska ta sig i uttryck ska myndighetscheferna själva bestämma, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Jag litar på generaldirektörernas omdöme att göra det som är bäst i de olika myndigheterna. Men jag tycker det är rimligt, även om jag vet att det kommer att vara tufft för många, att vi också effektiviserar i statens förvaltning, inte bara i kommuner och regioner, säger Elisabeth Svantesson till Altinget.

Personal sägs upp

För de allra flesta myndigheter ligger neddragningen på en procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten är undantagen som inte tvingas till några besparingar alls.

Redan har personal börjat sägas upp och stressen och arbetsbördan i statsförvaltningen är påtaglig, och det kommer smitta av sig på medborgarna.

Det menar Fackförbundets ST:s ordförande Britta Lejon.

– Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal, säger hon till Altinget utan att vilja avslöja vilka myndigheter det handlar om.

"Välfärdssvek"

Oppositionen har reagerat kraftigt på regeringens budget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg kallar den för “ett välfärdssvek”.

– De flesta kommuner och regioner skulle nog vittna om att det här inte ens täcker de kostnadsökningar som blir, säger han till Dagens Nyheter.

Återkommer i uppmärksammad fråga

Även frågan om att utsläppen väntas öka under de nästkommande åren har väckt stor uppmärksamhet.

Vad det betyder för klimatmålen har regeringen bett om att få ge besked senare.

– Vi återkommer med en klimathandlingsplan, och då återkommer vi med vad vi ska göra och hur det ska se ut. Målen ligger fast, säger Elisabeth Svantesson enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen