Flera myndigheter kallar till krismöte

2023 09 20

Myndigheter på flera håll i landet blixtagerar.

Flera myndigheter kallar in till omgående krismöten.

Personal har samlats med kort varsel för att med omedelbar verkan göra sig beredda på att ställa om verksamheten.

Det rapporterar nättidningen Altinget med hänvisning till facket.

Anledningen är de skarpa sparkrav som myndigheterna tvingas konfrontera efter att regeringen idag officiellt lagt fram sin budget.

Prioriterar effektivisering

Nya reformer måste komma på plats.

Enligt regeringen och Sverigedemokraterna står effektivisering högt på agendan.

Men exakt hur besparingarna ska ta sig i uttryck ska myndighetscheferna själva bestämma, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Jag litar på generaldirektörernas omdöme att göra det som är bäst i de olika myndigheterna. Men jag tycker det är rimligt, även om jag vet att det kommer att vara tufft för många, att vi också effektiviserar i statens förvaltning, inte bara i kommuner och regioner, säger Elisabeth Svantesson till Altinget.

Personal sägs upp

För de allra flesta myndigheter ligger neddragningen på en procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten är undantagen som inte tvingas till några besparingar alls.

Redan har personal börjat sägas upp och stressen och arbetsbördan i statsförvaltningen är påtaglig, och det kommer smitta av sig på medborgarna.

Det menar Fackförbundets ST:s ordförande Britta Lejon.

– Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal, säger hon till Altinget utan att vilja avslöja vilka myndigheter det handlar om.

"Välfärdssvek"

Oppositionen har reagerat kraftigt på regeringens budget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg kallar den för “ett välfärdssvek”.

– De flesta kommuner och regioner skulle nog vittna om att det här inte ens täcker de kostnadsökningar som blir, säger han till Dagens Nyheter.

Återkommer i uppmärksammad fråga

Även frågan om att utsläppen väntas öka under de nästkommande åren har väckt stor uppmärksamhet.

Vad det betyder för klimatmålen har regeringen bett om att få ge besked senare.

– Vi återkommer med en klimathandlingsplan, och då återkommer vi med vad vi ska göra och hur det ska se ut. Målen ligger fast, säger Elisabeth Svantesson enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02feb26

”Aldrig sett något liknande” – folk paniksäljer på börsen

2026 02 02

Ädelmetallmarknaden fortsätter att rasa på börsen.

Efter fredagens historiska ras fortsätter guld- och silverpriserna nedåt.

Guldpriset sjönk med ytterligare fyra procent under måndagen till 4 770 dollar per uns efter att ha öppnat på 5 600 dollar per uns på fredagsmorgonen. 

Samtidigt sjönk silverpriset med 9 procent efter fredagens ras på som mest 37 procent.

Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer överraskas av de kraftiga svängningarna, rapporterar Di.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det flög upp till månen förra veckan, och nu åker det ned till jorden igen, säger han till tidningen.

– Det var exceptionella rörelser uppåt, och nu är det rakt ned i källan. Det är allt från tvångsförsäljningar till totala panikförsäljningar till följd av fredagens utveckling, fortsätter Kopfer.

”Var inte oväntat”

Maria Landerborn, sparekonom och seniorstrateg på Danske Bank Sverige, anser att nedgången är ganska väntad.

– Att det förr eller senare skulle komma ett bakslag för guldet var inte oväntat efter den kraftiga uppgången, skriver hon i sitt veckobrev.

LÄS MER: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa 

Experten: Se det som ett komplement

Samtidigt betonar Maria Landerborn att de långsiktiga drivkrafterna för ädelmetallmarknaden är intakta.

– Centralbanker, inte minst den kinesiska, väntas fortsätta öka sina guldreserver som en följd av den ökade geopolitiska risken, och det finns en solid efterfrågan från den globala smyckesindustrin.

Vidare skriver experten att investerare som adderar guld till portföljen bör se det som ett långsiktigt komplement till sin portfölj.  

– Guld har en låg korrelation med både aktier och obligationer, och kan därför bidra till att öka den riskjusterade avkastningen. På kort sikt kan dock kursrörelserna åt båda håll bli stora när något stigit kraftigt på kort tid, oavsett om det handlar om en aktie eller en råvara.

LÄS OCKSÅ: “Oacceptabelt” – Lavrov fördömer USA

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen