Flera myndigheter kallar till krismöte

2023 09 20

Flera myndigheter kallar in till omgående krismöten.

Personal har samlats med kort varsel för att med omedelbar verkan göra sig beredda på att ställa om verksamheten.

Det rapporterar nättidningen Altinget med hänvisning till facket.

Anledningen är de skarpa sparkrav som myndigheterna tvingas konfrontera efter att regeringen idag officiellt lagt fram sin budget.

Prioriterar effektivisering

Nya reformer måste komma på plats.

Enligt regeringen och Sverigedemokraterna står effektivisering högt på agendan.

Men exakt hur besparingarna ska ta sig i uttryck ska myndighetscheferna själva bestämma, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Jag litar på generaldirektörernas omdöme att göra det som är bäst i de olika myndigheterna. Men jag tycker det är rimligt, även om jag vet att det kommer att vara tufft för många, att vi också effektiviserar i statens förvaltning, inte bara i kommuner och regioner, säger Elisabeth Svantesson till Altinget.

Personal sägs upp

För de allra flesta myndigheter ligger neddragningen på en procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten är undantagen som inte tvingas till några besparingar alls.

Redan har personal börjat sägas upp och stressen och arbetsbördan i statsförvaltningen är påtaglig, och det kommer smitta av sig på medborgarna.

Det menar Fackförbundets ST:s ordförande Britta Lejon.

– Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal, säger hon till Altinget utan att vilja avslöja vilka myndigheter det handlar om.

"Välfärdssvek"

Oppositionen har reagerat kraftigt på regeringens budget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg kallar den för “ett välfärdssvek”.

– De flesta kommuner och regioner skulle nog vittna om att det här inte ens täcker de kostnadsökningar som blir, säger han till Dagens Nyheter.

Återkommer i uppmärksammad fråga

Även frågan om att utsläppen väntas öka under de nästkommande åren har väckt stor uppmärksamhet.

Vad det betyder för klimatmålen har regeringen bett om att få ge besked senare.

– Vi återkommer med en klimathandlingsplan, och då återkommer vi med vad vi ska göra och hur det ska se ut. Målen ligger fast, säger Elisabeth Svantesson enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen