JUST NU: Flera svenskar utvisas från Norge

2022 10 30

Turbulenta scener ägde rum i centrala Oslo i går lördag när nazister vägrade att lyda polisens order i samband med en olaglig marsch.

En felaktig bild

Det blev våldsamheter när polisen och nazisterna från Nordiska Motståndsrörelsen drabbade samman och scenerna kablades snabbt ut i Norges statstelevision.

Det står nu klart att hela 35 personer greps av polisen – men den bilden som var lätt för förbipasserande att få, nämligen att det rördes sig om norska nazister – visar sig nu till övervägande del vara felaktig.

Bara 4 av 35 var norrmän

– En stor majoritet av de som blev arresterade, 31 personer var svenska och danska medborgare, rapporterar NRK.

Och de allra flesta var från Sverige, enligt uppgifter i norska Filter.

Av de 35 personerna som greps var endast 4 personer norrmän.

Kommunledningen i Norge rasar nu mot de svenska nazisterna.

Breiviks massmord och terror

– Oslo har sina sår, sina minnen om vad nynazister har gjort, säger Oslos kommunalråd och borgmästare Raymond Johansen från Arbeiderpartiet, till NRK.

Han lyfter fram Anders Behring Breiviks terrordåd och massmord på 77 norrmän på Utöya i Oslo och vid Oslos regeringskvarter den 22 juli 2011.

Oslos borgmästare framhåller till NRK att nazisterna inte tar avstånd från Breiviks terrordåd.

– Det är viktigt att ta avstånd från deras målsättningar som inte är förenliga med målsättningarna i en demokrati, säger han.

Inte välkomna i Oslo

Borgmästaren betonar att nazisterna inte är välkomna i Oslo.

– På grund av att de sprider hat. De vill uppenbart piska upp rört vatten, säger borgmästaren som syftar på att det redan råder osäkra tider vilket inte får utnyttjas på ondskefulla sätt.

Han riktar hård kritik mot de svenska nazisterna.

– Denna rörelsen är inte stark nog i Norge och därför har man med sig svenskar och danskar för att kunna genomföra en sådan här demonstration.

Böter och utvisning

Borgmästaren anser att det är positivt att Nordiska Motståndsrörelsen är svag i Danmark.

– Samtidigt är det väldigt skrämmande och negativt att de samlar sig på detta sätt och att utlänningar  svenskar och danskar – kommer hit för att sprida denna propaganda, säger han till NRK.

De svenska nazisterna sitter kvar i arresten i Oslo på söndagen.

– Utlänningarna får böter för brott mot polisens order, säger polisadvokat Agne Klem.

– De får en bot på 6 000 kronor och de blir utvisade ur landet, säger han.

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen