JUST NU: Flera svenskar utvisas från Norge

2022 10 30

Det står nu klart att det var väldigt få norska nazister inblandade i oroligheterna i Oslo igår.

Turbulenta scener ägde rum i centrala Oslo i går lördag när nazister vägrade att lyda polisens order i samband med en olaglig marsch.

En felaktig bild

Det blev våldsamheter när polisen och nazisterna från Nordiska Motståndsrörelsen drabbade samman och scenerna kablades snabbt ut i Norges statstelevision.

Det står nu klart att hela 35 personer greps av polisen – men den bilden som var lätt för förbipasserande att få, nämligen att det rördes sig om norska nazister – visar sig nu till övervägande del vara felaktig.

Bara 4 av 35 var norrmän

– En stor majoritet av de som blev arresterade, 31 personer var svenska och danska medborgare, rapporterar NRK.

Och de allra flesta var från Sverige, enligt uppgifter i norska Filter.

Av de 35 personerna som greps var endast 4 personer norrmän.

Kommunledningen i Norge rasar nu mot de svenska nazisterna.

Breiviks massmord och terror

– Oslo har sina sår, sina minnen om vad nynazister har gjort, säger Oslos kommunalråd och borgmästare Raymond Johansen från Arbeiderpartiet, till NRK.

Han lyfter fram Anders Behring Breiviks terrordåd och massmord på 77 norrmän på Utöya i Oslo och vid Oslos regeringskvarter den 22 juli 2011.

Oslos borgmästare framhåller till NRK att nazisterna inte tar avstånd från Breiviks terrordåd.

– Det är viktigt att ta avstånd från deras målsättningar som inte är förenliga med målsättningarna i en demokrati, säger han.

Inte välkomna i Oslo

Borgmästaren betonar att nazisterna inte är välkomna i Oslo.

– På grund av att de sprider hat. De vill uppenbart piska upp rört vatten, säger borgmästaren som syftar på att det redan råder osäkra tider vilket inte får utnyttjas på ondskefulla sätt.

Han riktar hård kritik mot de svenska nazisterna.

– Denna rörelsen är inte stark nog i Norge och därför har man med sig svenskar och danskar för att kunna genomföra en sådan här demonstration.

Böter och utvisning

Borgmästaren anser att det är positivt att Nordiska Motståndsrörelsen är svag i Danmark.

– Samtidigt är det väldigt skrämmande och negativt att de samlar sig på detta sätt och att utlänningar  svenskar och danskar – kommer hit för att sprida denna propaganda, säger han till NRK.

De svenska nazisterna sitter kvar i arresten i Oslo på söndagen.

– Utlänningarna får böter för brott mot polisens order, säger polisadvokat Agne Klem.

– De får en bot på 6 000 kronor och de blir utvisade ur landet, säger han.

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen