JUST NU: Flera svenskar utvisas från Norge

2022 10 30

Det står nu klart att det var väldigt få norska nazister inblandade i oroligheterna i Oslo igår.

Turbulenta scener ägde rum i centrala Oslo i går lördag när nazister vägrade att lyda polisens order i samband med en olaglig marsch.

En felaktig bild

Det blev våldsamheter när polisen och nazisterna från Nordiska Motståndsrörelsen drabbade samman och scenerna kablades snabbt ut i Norges statstelevision.

Det står nu klart att hela 35 personer greps av polisen – men den bilden som var lätt för förbipasserande att få, nämligen att det rördes sig om norska nazister – visar sig nu till övervägande del vara felaktig.

Bara 4 av 35 var norrmän

– En stor majoritet av de som blev arresterade, 31 personer var svenska och danska medborgare, rapporterar NRK.

Och de allra flesta var från Sverige, enligt uppgifter i norska Filter.

Av de 35 personerna som greps var endast 4 personer norrmän.

Kommunledningen i Norge rasar nu mot de svenska nazisterna.

Breiviks massmord och terror

– Oslo har sina sår, sina minnen om vad nynazister har gjort, säger Oslos kommunalråd och borgmästare Raymond Johansen från Arbeiderpartiet, till NRK.

Han lyfter fram Anders Behring Breiviks terrordåd och massmord på 77 norrmän på Utöya i Oslo och vid Oslos regeringskvarter den 22 juli 2011.

Oslos borgmästare framhåller till NRK att nazisterna inte tar avstånd från Breiviks terrordåd.

– Det är viktigt att ta avstånd från deras målsättningar som inte är förenliga med målsättningarna i en demokrati, säger han.

Inte välkomna i Oslo

Borgmästaren betonar att nazisterna inte är välkomna i Oslo.

– På grund av att de sprider hat. De vill uppenbart piska upp rört vatten, säger borgmästaren som syftar på att det redan råder osäkra tider vilket inte får utnyttjas på ondskefulla sätt.

Han riktar hård kritik mot de svenska nazisterna.

– Denna rörelsen är inte stark nog i Norge och därför har man med sig svenskar och danskar för att kunna genomföra en sådan här demonstration.

Böter och utvisning

Borgmästaren anser att det är positivt att Nordiska Motståndsrörelsen är svag i Danmark.

– Samtidigt är det väldigt skrämmande och negativt att de samlar sig på detta sätt och att utlänningar  svenskar och danskar – kommer hit för att sprida denna propaganda, säger han till NRK.

De svenska nazisterna sitter kvar i arresten i Oslo på söndagen.

– Utlänningarna får böter för brott mot polisens order, säger polisadvokat Agne Klem.

– De får en bot på 6 000 kronor och de blir utvisade ur landet, säger han.

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen