JUST NU: Flera svenskar utvisas från Norge

2022 10 30

Turbulenta scener ägde rum i centrala Oslo i går lördag när nazister vägrade att lyda polisens order i samband med en olaglig marsch.

En felaktig bild

Det blev våldsamheter när polisen och nazisterna från Nordiska Motståndsrörelsen drabbade samman och scenerna kablades snabbt ut i Norges statstelevision.

Det står nu klart att hela 35 personer greps av polisen – men den bilden som var lätt för förbipasserande att få, nämligen att det rördes sig om norska nazister – visar sig nu till övervägande del vara felaktig.

Bara 4 av 35 var norrmän

– En stor majoritet av de som blev arresterade, 31 personer var svenska och danska medborgare, rapporterar NRK.

Och de allra flesta var från Sverige, enligt uppgifter i norska Filter.

Av de 35 personerna som greps var endast 4 personer norrmän.

Kommunledningen i Norge rasar nu mot de svenska nazisterna.

Breiviks massmord och terror

– Oslo har sina sår, sina minnen om vad nynazister har gjort, säger Oslos kommunalråd och borgmästare Raymond Johansen från Arbeiderpartiet, till NRK.

Han lyfter fram Anders Behring Breiviks terrordåd och massmord på 77 norrmän på Utöya i Oslo och vid Oslos regeringskvarter den 22 juli 2011.

Oslos borgmästare framhåller till NRK att nazisterna inte tar avstånd från Breiviks terrordåd.

– Det är viktigt att ta avstånd från deras målsättningar som inte är förenliga med målsättningarna i en demokrati, säger han.

Inte välkomna i Oslo

Borgmästaren betonar att nazisterna inte är välkomna i Oslo.

– På grund av att de sprider hat. De vill uppenbart piska upp rört vatten, säger borgmästaren som syftar på att det redan råder osäkra tider vilket inte får utnyttjas på ondskefulla sätt.

Han riktar hård kritik mot de svenska nazisterna.

– Denna rörelsen är inte stark nog i Norge och därför har man med sig svenskar och danskar för att kunna genomföra en sådan här demonstration.

Böter och utvisning

Borgmästaren anser att det är positivt att Nordiska Motståndsrörelsen är svag i Danmark.

– Samtidigt är det väldigt skrämmande och negativt att de samlar sig på detta sätt och att utlänningar  svenskar och danskar – kommer hit för att sprida denna propaganda, säger han till NRK.

De svenska nazisterna sitter kvar i arresten i Oslo på söndagen.

– Utlänningarna får böter för brott mot polisens order, säger polisadvokat Agne Klem.

– De får en bot på 6 000 kronor och de blir utvisade ur landet, säger han.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen