18 aug 26

Flera villaägare måste betala 90 000 kronor – “helt orimligt”

2024 09 09

Husägare som avser att investera i solceller kan nu åka på en kraftig ekonomisk smäll.

Det handlar om ett nytt beslut som fastställer att den villaägare som tänker installera solceller nu måste betala stora belopp till det lokala elnätsboalget.

Detta utöver kostnaden för anläggningen och installationen, rapporterar Dagens industri.

Bakom beskedet står Energimarknadsinspektionen, Ei, som nu bekräftar att EU-regler trumfar den svenska lagstiftningen på området, vilket därmed innebär en ny praxis.

Ska betala 93 000: "Orimligt"

Bakgrunden är följande.

Kristianstad kommun och bolaget C4 Elnät AB hade på grund av kapacitetsskäl begärt avgifter på 116 000 respektive 1,1 miljoner kronor för att ansluta nya solcellsanläggningar till elnätet.

Kunderna motsatte sig detta och begärde prövning hos Ei – som alltså inte väljer att gå på kundernas linje men sänker anslutningsavgifterna till 50 000 respektive 93 000 kronor.

Branschorganisationen Svensk Solenergi häpnar över beslutet och den nya tolkningen.

Tidigare har Ei ansett att installation av produktion inom befintlig huvudsäkring inte utgör en ny anslutning och därför inte ska beläggas med anslutningsavgift. Att frångå denna praxis skapar orimliga konsekvenser för de hushåll som triggar en elnätsförstärkning, säger Oskar Öhrman som är tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, till Di.

Ei: "Kan inte återgå till tidigare praxis"

Oskar Öhrman kallar avgifterna för “vettlösa kostnader”.

Egentligen har inte elnätsbolagen rätt enligt svensk lag att ta ut anslutningsavgift för solcellskunder med abonnemang “för en säkring om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt”, skriver tidningen.

Ei beklagar kritiken som uppstått, men menar att att man gjort rätt tolkning.

– Vår roll som myndighet är att tolka lagstiftningen och vi anser inte att vi kan återgå till tidigare praxis med mindre än att regelverket ändras, säger Jerker Sidén, analytiker på Ei, till Di.

"Ska bära sina egna kostnader"

Enligt Ei är det inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning att reducera nätavgiften, det vill säga inmatningstariffen, för mindre produktionsanläggningar.

Där anges att varje nätanvändare, även producenter, ska bära sina egna kostnader, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Om en ägare av en mindre produktionsanläggning, till exempel solceller, får en reducerad avgift innebär det i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätanvändare som då får en högre elnätsavgift.

Ska vara "skälig"

Den avgift som elnätsföretagen tar ut ska enligt lagen vara “skäliga”, framhåller Energimarknadsbyrån.

Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten, framhåller konsumentbyrån i ett uttalande.

Foto: Vivint Solar

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det  om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad

Tjänstepension per månad

Andel av total pension

31 700 kr

6 700 kr

25,6 %

38 500 kr

8 200 kr

26,4 %

60 000 kr

24 000 kr

43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


17 sep 2026

UPPGIFTER: Jimmie Åkesson hänger löst

2026 09 17

Sverigedemokraterna backar 3 procentenheter i riksdagsvalet, enligt nuvarande valresultat.

Det blir första gången som SD tappar sedan partiet kom in i riksdagen för 16 år sedan.

Nu ifrågasätts partiledaren Jimmie Åkesson och om han är rätt person att leda Sverigedemokraterna vidare, uppger Aftonbladet.

En källa inom SD säger att “kejsaren är naken”.

– För första gången pratar folk om att Jimmie Åkessons tid är över. Han är trött och det är på tiden att någon vågar påpeka det, säger uppgiftslämnaren till tidningen.

Uppgifter: tar "paus" vid förlust

På torsdagen uppger dessutom TV4 Nyheterna att SD-ledaren väntas ta en "paus" om Tidöpartierna förlorar valet när alla röster är räknade. 

– Det troliga är att han tar lite tid för sig själv. Det har han gjort förut vid olika tillfällen, säger en källa inom SD till kanalen.

En annan av Aftonbladets uppgiftslämnare menar att “alla snackar” om Åkessons framtid som partiledare efter valet, men att ingen vågar lyfta frågan offentligt.

Det tycks dock vara splittrade meningar om partiledarens vara eller icke vara. Andra källor i partiet menar att Jimmie Åkesson sitter säkert åtminstone en mandatperiod till.

Det finns ett par fönster att byta partiledare på, vi har landsdagar nästa år, till exempel. Men jag har svårt att tänka mig det, säger en av Aftonbladets SD-källor till tidningen.

Åkesson: "Ta med nypa salt"

Jimmie Åkesson själv har inte velat kommentera valresultatet förrän rösträkningen är helt färdig. Häromdagen kallade SD till ett möte för att diskutera hur partiet ska förhålla sig till olika scenarier som kan uppstå vid en valförlust för Tidöpartierna.

Många vill ha kommentarer om både det ena och det andra. Jag ser ingen anledning att slänga ur mig en massa citat innan vi har förutsättningarna helt klara för oss. När vi har något att säga, så säger vi det. Alla artiklar med "centralt placerad SD-källa" ska förstås tas med en ordentlig nypa salt. Vi har för närvarande inga nya besked om någonting, skriver Jimmie Åkesson på Facebook.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Kan helvända

Efter valet har flera medier rapporterat om splittrade åsikter inom SD i om partiet bör överge kravet på att ingå i en regering för att möjliggöra att Ulf Kristersson (M) sitter kvar som statsminister. Genom att avstå en regeringsplats skulle eventuellt Centerpartiet kunna lockas över, lyder argumentet.

Det är långt mycket bättre än att vi får en rödgrön regering som backar tillbaka mycket av det vi åstadkommit. Det skulle vara mer intressant från mitt perspektiv än att gå i ren opposition, säger en SD-källa till SvD.

Flera andra sverigedemokrater har dock förnekat att en sådan vändning skulle vara aktuellt.

Läs mer: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen