18 aug 26

Flera villaägare måste betala 90 000 kronor – “helt orimligt”

2024 09 09

Husägare som avser att investera i solceller kan nu åka på en kraftig ekonomisk smäll.

Det handlar om ett nytt beslut som fastställer att den villaägare som tänker installera solceller nu måste betala stora belopp till det lokala elnätsboalget.

Detta utöver kostnaden för anläggningen och installationen, rapporterar Dagens industri.

Bakom beskedet står Energimarknadsinspektionen, Ei, som nu bekräftar att EU-regler trumfar den svenska lagstiftningen på området, vilket därmed innebär en ny praxis.

Ska betala 93 000: "Orimligt"

Bakgrunden är följande.

Kristianstad kommun och bolaget C4 Elnät AB hade på grund av kapacitetsskäl begärt avgifter på 116 000 respektive 1,1 miljoner kronor för att ansluta nya solcellsanläggningar till elnätet.

Kunderna motsatte sig detta och begärde prövning hos Ei – som alltså inte väljer att gå på kundernas linje men sänker anslutningsavgifterna till 50 000 respektive 93 000 kronor.

Branschorganisationen Svensk Solenergi häpnar över beslutet och den nya tolkningen.

– Tidigare har Ei ansett att installation av produktion inom befintlig huvudsäkring inte utgör en ny anslutning och därför inte ska beläggas med anslutningsavgift. Att frångå denna praxis skapar orimliga konsekvenser för de hushåll som triggar en elnätsförstärkning, säger Oskar Öhrman som är tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, till Di.

Ei: "Kan inte återgå till tidigare praxis"

Oskar Öhrman kallar avgifterna för “vettlösa kostnader”.

Egentligen har inte elnätsbolagen rätt enligt svensk lag att ta ut anslutningsavgift för solcellskunder med abonnemang “för en säkring om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt”, skriver tidningen.

Ei beklagar kritiken som uppstått, men menar att att man gjort rätt tolkning.

– Vår roll som myndighet är att tolka lagstiftningen och vi anser inte att vi kan återgå till tidigare praxis med mindre än att regelverket ändras, säger Jerker Sidén, analytiker på Ei, till Di.

"Ska bära sina egna kostnader"

Enligt Ei är det inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning att reducera nätavgiften, det vill säga inmatningstariffen, för mindre produktionsanläggningar.

– Där anges att varje nätanvändare, även producenter, ska bära sina egna kostnader, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Om en ägare av en mindre produktionsanläggning, till exempel solceller, får en reducerad avgift innebär det i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätanvändare som då får en högre elnätsavgift.

Ska vara "skälig"

Den avgift som elnätsföretagen tar ut ska enligt lagen vara “skäliga”, framhåller Energimarknadsbyrån.

– Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten, framhåller konsumentbyrån i ett uttalande.

Foto: Vivint Solar

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen