Flera villaägare måste betala 90 000 kronor – “helt orimligt”

2024 09 09

Husägare som avser att investera i solceller kan nu åka på en kraftig ekonomisk smäll.

Det handlar om ett nytt beslut som fastställer att den villaägare som tänker installera solceller nu måste betala stora belopp till det lokala elnätsboalget.

Detta utöver kostnaden för anläggningen och installationen, rapporterar Dagens industri.

Bakom beskedet står Energimarknadsinspektionen, Ei, som nu bekräftar att EU-regler trumfar den svenska lagstiftningen på området, vilket därmed innebär en ny praxis.

Ska betala 93 000: "Orimligt"

Bakgrunden är följande.

Kristianstad kommun och bolaget C4 Elnät AB hade på grund av kapacitetsskäl begärt avgifter på 116 000 respektive 1,1 miljoner kronor för att ansluta nya solcellsanläggningar till elnätet.

Kunderna motsatte sig detta och begärde prövning hos Ei – som alltså inte väljer att gå på kundernas linje men sänker anslutningsavgifterna till 50 000 respektive 93 000 kronor.

Branschorganisationen Svensk Solenergi häpnar över beslutet och den nya tolkningen.

Tidigare har Ei ansett att installation av produktion inom befintlig huvudsäkring inte utgör en ny anslutning och därför inte ska beläggas med anslutningsavgift. Att frångå denna praxis skapar orimliga konsekvenser för de hushåll som triggar en elnätsförstärkning, säger Oskar Öhrman som är tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, till Di.

Ei: "Kan inte återgå till tidigare praxis"

Oskar Öhrman kallar avgifterna för “vettlösa kostnader”.

Egentligen har inte elnätsbolagen rätt enligt svensk lag att ta ut anslutningsavgift för solcellskunder med abonnemang “för en säkring om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt”, skriver tidningen.

Ei beklagar kritiken som uppstått, men menar att att man gjort rätt tolkning.

– Vår roll som myndighet är att tolka lagstiftningen och vi anser inte att vi kan återgå till tidigare praxis med mindre än att regelverket ändras, säger Jerker Sidén, analytiker på Ei, till Di.

"Ska bära sina egna kostnader"

Enligt Ei är det inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning att reducera nätavgiften, det vill säga inmatningstariffen, för mindre produktionsanläggningar.

Där anges att varje nätanvändare, även producenter, ska bära sina egna kostnader, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Om en ägare av en mindre produktionsanläggning, till exempel solceller, får en reducerad avgift innebär det i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätanvändare som då får en högre elnätsavgift.

Ska vara "skälig"

Den avgift som elnätsföretagen tar ut ska enligt lagen vara “skäliga”, framhåller Energimarknadsbyrån.

Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten, framhåller konsumentbyrån i ett uttalande.

Foto: Vivint Solar

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland 

Foto: Windows

Text: Redaktionen


3dec2025

Positivt besked från Alecta – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

 - Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

–  Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.  

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.  

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.  

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst. 

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst. 

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen