18 aug 26

Flera villaägare måste betala 90 000 kronor – “helt orimligt”

2024 09 09

Husägare som avser att investera i solceller kan nu åka på en kraftig ekonomisk smäll.

Det handlar om ett nytt beslut som fastställer att den villaägare som tänker installera solceller nu måste betala stora belopp till det lokala elnätsboalget.

Detta utöver kostnaden för anläggningen och installationen, rapporterar Dagens industri.

Bakom beskedet står Energimarknadsinspektionen, Ei, som nu bekräftar att EU-regler trumfar den svenska lagstiftningen på området, vilket därmed innebär en ny praxis.

Ska betala 93 000: "Orimligt"

Bakgrunden är följande.

Kristianstad kommun och bolaget C4 Elnät AB hade på grund av kapacitetsskäl begärt avgifter på 116 000 respektive 1,1 miljoner kronor för att ansluta nya solcellsanläggningar till elnätet.

Kunderna motsatte sig detta och begärde prövning hos Ei – som alltså inte väljer att gå på kundernas linje men sänker anslutningsavgifterna till 50 000 respektive 93 000 kronor.

Branschorganisationen Svensk Solenergi häpnar över beslutet och den nya tolkningen.

– Tidigare har Ei ansett att installation av produktion inom befintlig huvudsäkring inte utgör en ny anslutning och därför inte ska beläggas med anslutningsavgift. Att frångå denna praxis skapar orimliga konsekvenser för de hushåll som triggar en elnätsförstärkning, säger Oskar Öhrman som är tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, till Di.

Ei: "Kan inte återgå till tidigare praxis"

Oskar Öhrman kallar avgifterna för “vettlösa kostnader”.

Egentligen har inte elnätsbolagen rätt enligt svensk lag att ta ut anslutningsavgift för solcellskunder med abonnemang “för en säkring om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt”, skriver tidningen.

Ei beklagar kritiken som uppstått, men menar att att man gjort rätt tolkning.

– Vår roll som myndighet är att tolka lagstiftningen och vi anser inte att vi kan återgå till tidigare praxis med mindre än att regelverket ändras, säger Jerker Sidén, analytiker på Ei, till Di.

"Ska bära sina egna kostnader"

Enligt Ei är det inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning att reducera nätavgiften, det vill säga inmatningstariffen, för mindre produktionsanläggningar.

– Där anges att varje nätanvändare, även producenter, ska bära sina egna kostnader, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Om en ägare av en mindre produktionsanläggning, till exempel solceller, får en reducerad avgift innebär det i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätanvändare som då får en högre elnätsavgift.

Ska vara "skälig"

Den avgift som elnätsföretagen tar ut ska enligt lagen vara “skäliga”, framhåller Energimarknadsbyrån.

– Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten, framhåller konsumentbyrån i ett uttalande.

Foto: Vivint Solar

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen