18 aug 26

Flera villaägare måste betala 90 000 kronor – “helt orimligt”

2024 09 09

Husägare som avser att investera i solceller kan nu åka på en kraftig ekonomisk smäll.

Det handlar om ett nytt beslut som fastställer att den villaägare som tänker installera solceller nu måste betala stora belopp till det lokala elnätsboalget.

Detta utöver kostnaden för anläggningen och installationen, rapporterar Dagens industri.

Bakom beskedet står Energimarknadsinspektionen, Ei, som nu bekräftar att EU-regler trumfar den svenska lagstiftningen på området, vilket därmed innebär en ny praxis.

Ska betala 93 000: "Orimligt"

Bakgrunden är följande.

Kristianstad kommun och bolaget C4 Elnät AB hade på grund av kapacitetsskäl begärt avgifter på 116 000 respektive 1,1 miljoner kronor för att ansluta nya solcellsanläggningar till elnätet.

Kunderna motsatte sig detta och begärde prövning hos Ei – som alltså inte väljer att gå på kundernas linje men sänker anslutningsavgifterna till 50 000 respektive 93 000 kronor.

Branschorganisationen Svensk Solenergi häpnar över beslutet och den nya tolkningen.

– Tidigare har Ei ansett att installation av produktion inom befintlig huvudsäkring inte utgör en ny anslutning och därför inte ska beläggas med anslutningsavgift. Att frångå denna praxis skapar orimliga konsekvenser för de hushåll som triggar en elnätsförstärkning, säger Oskar Öhrman som är tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, till Di.

Ei: "Kan inte återgå till tidigare praxis"

Oskar Öhrman kallar avgifterna för “vettlösa kostnader”.

Egentligen har inte elnätsbolagen rätt enligt svensk lag att ta ut anslutningsavgift för solcellskunder med abonnemang “för en säkring om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt”, skriver tidningen.

Ei beklagar kritiken som uppstått, men menar att att man gjort rätt tolkning.

– Vår roll som myndighet är att tolka lagstiftningen och vi anser inte att vi kan återgå till tidigare praxis med mindre än att regelverket ändras, säger Jerker Sidén, analytiker på Ei, till Di.

"Ska bära sina egna kostnader"

Enligt Ei är det inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning att reducera nätavgiften, det vill säga inmatningstariffen, för mindre produktionsanläggningar.

– Där anges att varje nätanvändare, även producenter, ska bära sina egna kostnader, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Om en ägare av en mindre produktionsanläggning, till exempel solceller, får en reducerad avgift innebär det i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätanvändare som då får en högre elnätsavgift.

Ska vara "skälig"

Den avgift som elnätsföretagen tar ut ska enligt lagen vara “skäliga”, framhåller Energimarknadsbyrån.

– Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten, framhåller konsumentbyrån i ett uttalande.

Foto: Vivint Solar

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen