18 aug 26

Flera villaägare måste betala 90 000 kronor – “helt orimligt”

2024 09 09

Husägare som avser att investera i solceller kan nu åka på en kraftig ekonomisk smäll.

Det handlar om ett nytt beslut som fastställer att den villaägare som tänker installera solceller nu måste betala stora belopp till det lokala elnätsboalget.

Detta utöver kostnaden för anläggningen och installationen, rapporterar Dagens industri.

Bakom beskedet står Energimarknadsinspektionen, Ei, som nu bekräftar att EU-regler trumfar den svenska lagstiftningen på området, vilket därmed innebär en ny praxis.

Ska betala 93 000: "Orimligt"

Bakgrunden är följande.

Kristianstad kommun och bolaget C4 Elnät AB hade på grund av kapacitetsskäl begärt avgifter på 116 000 respektive 1,1 miljoner kronor för att ansluta nya solcellsanläggningar till elnätet.

Kunderna motsatte sig detta och begärde prövning hos Ei – som alltså inte väljer att gå på kundernas linje men sänker anslutningsavgifterna till 50 000 respektive 93 000 kronor.

Branschorganisationen Svensk Solenergi häpnar över beslutet och den nya tolkningen.

Tidigare har Ei ansett att installation av produktion inom befintlig huvudsäkring inte utgör en ny anslutning och därför inte ska beläggas med anslutningsavgift. Att frångå denna praxis skapar orimliga konsekvenser för de hushåll som triggar en elnätsförstärkning, säger Oskar Öhrman som är tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, till Di.

Ei: "Kan inte återgå till tidigare praxis"

Oskar Öhrman kallar avgifterna för “vettlösa kostnader”.

Egentligen har inte elnätsbolagen rätt enligt svensk lag att ta ut anslutningsavgift för solcellskunder med abonnemang “för en säkring om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt”, skriver tidningen.

Ei beklagar kritiken som uppstått, men menar att att man gjort rätt tolkning.

– Vår roll som myndighet är att tolka lagstiftningen och vi anser inte att vi kan återgå till tidigare praxis med mindre än att regelverket ändras, säger Jerker Sidén, analytiker på Ei, till Di.

"Ska bära sina egna kostnader"

Enligt Ei är det inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning att reducera nätavgiften, det vill säga inmatningstariffen, för mindre produktionsanläggningar.

Där anges att varje nätanvändare, även producenter, ska bära sina egna kostnader, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Om en ägare av en mindre produktionsanläggning, till exempel solceller, får en reducerad avgift innebär det i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätanvändare som då får en högre elnätsavgift.

Ska vara "skälig"

Den avgift som elnätsföretagen tar ut ska enligt lagen vara “skäliga”, framhåller Energimarknadsbyrån.

Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten, framhåller konsumentbyrån i ett uttalande.

Foto: Vivint Solar

Text: Redaktionen


7 september 2026

Gör er redo – värmebesked till svenska folket

2026 09 07

Sommaren har periodvis varit riktigt varm.

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


6 september 2026

Största någonsin i Sverige – första spadtaget tas imorgon

2026 09 06

Måndagen den 7 september sätts spaden i marken.

Då inleds bygget av Arlas nya jättesatsning i Götene.

Det nya ostmejeriet väntas stå klart först 2030. Från och med då kommer Arlas hushållsost produceras i Sverige med svensk mjölk.

– Investeringen på cirka 3,2 miljarder kronor är både Arlas största någonsin och den enskilt mest omfattande satsningen i svensk livsmedelshistoria, framhåller mejerijätten i ett uttalande.

Ministern på plats

På plats för att sparka igång satsningen är bland annat en representant från regeringen.

– Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Arlas vd Cecilia Kocken tar det första spadtaget för Arlas nya ostmejeri i Götene, uppger regeringen.

Samtidigt finns företrädare från samtliga riksdagspartier på plats, tillsammans med representanter från bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Det nya ostmejeriet ska möta en växande efterfrågan på svensk ost, stärka livsmedelsberedskapen och bidra till regional tillväxt, framhåller Arla.

– Investeringen befäster samtidigt Skaraborgs ställning som en av Sveriges viktigaste regioner för lantbruk och livsmedelsproduktion.

LÄS OCKSÅ: Biljätte sparkar 100 000 anställda

Fortsätter växa

Arlas jättesatsning annonserades redan i början av året.

Den blivande fabriken väntas skapa många nya arbetstillfällen i regionen.

– Den globala efterfrågan på tillförlitliga och näringsrika proteinkällor fortsätter att växa. Mejeriprodukter spelar en viktig roll i en hälsosam kost och ett robust livsmedelssystem, sade Arlas koncernchef Peder Tuborgh när satsningen annonserades.  

– Vi investerar i stor skala för att bygga modern, effektiv kapacitet som gynnar konsumenterna på våra viktigaste marknader, stärker livsmedelsberedskapen och driver innovation. Götene kommer att vara en hörnsten i detta nätverk.

Politiskt engagemang

I Sverige finns en stark önskan om att öka självförsörjandegraden i landet.

Den politiska enigheten i frågan är viktigt för Arla.

– Det breda politiska engagemanget för att öka svensk matproduktion och självförsörjning har varit en viktig bidragande orsak till att investeringen görs just i Sverige, menar Peder Tuborgh.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

Foto: Danist Soh

Text: Redaktionen