Flockimmuniteten mycket nära – Tidpunkt pekas ut

2022 01 30

Nu pekas en tidpunkt ut för när den väldigt omtalade och även efterlängtade flockimmuniteten infaller i Sverige.

Ända sedan pandemins inledning när Sverige fick sitt första smittfall sista januari 2020 har det talats på längden och tvären om flockimmuniteten.

Skydd även för icke-immuna

Flockimmunitet innebär att en så pass stor andel av befolkningen har smittats av viruset och utvecklat immunitet mot sjukdomen att det uppstår ett indirekt skydd för allmänheten inklusive för de som inte har hunnit bli smittade och som därmed inte är immuna.

Hejdar smittspridningen

Flockimmuniteten bidrar till att hejda smittspridningen och när flockimmunitet inträder väntas problemen med pandemin avta rejält.

Nu går matematikprofessor Tom Britton ut med en ny gissning om när flockimmuniteten inträder i Sverige.

Kanske redan om en vecka

Hans besked är att det sker inom två till tre veckor rapporterar DI.

– Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton till TT enligt tidningen.

Dillner håller med

Även professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet bedömer att smittspridningen avtar om redan en till två veckor om nuvarande spridningstakt fortsätter.

Det har varit många turer i Sverige kring när flockimmuniteten skulle inträffa.

Fel tidigare

I början av pandemin förutspådde Britton att flockimmuniteten skulle infalla redan i maj 2020 men prognoserna visade sig kraftigt felaktiga vilket Britton även tydligt redogjorde för i TV-rutan.

– Jag trodde att väsentligt fler skulle ha smittats, förklarade han för SVT.

Mörkertalet orsak

Två orsaker till att flockimmuniteten inte inträffade lika snabbt som han hade räknat med var att mörkertalet avseende antalet smittade inte blev lika stort som han trodde och att Sverige införde restriktioner snabbare än väntat vilket bromsade smittspridningen.

Omikron

Flockimmuniteten beror även på vilken variant av virus som är i omlopp och hur smittsamt det är. Den senaste omikronvarianten som visat sig extremt smittsam har ökat sannolikheten för snabbare flockimmunitet rejält och ligger bakom de nya prognoserna.

Även i Danmark

Danmark väntas nå flockimmunitet inom kort och landet var bland de första att få en snabb och hög smittspridning av omikron rapporterar Jyllands-Posten. Före årsskiftet var den danska smittspridningen högst i världen i relation till befolkningsmängden.

En kombination

– Orsaken till att Danmark sannolikt når flockimmunitet är kombinationen av stor samhällssmitta och hög vaccintäckning, enligt danska smittskyddsmyndigheten, Statens serum instituts, chefsepidemiolog Tyra Grove Krause.

Det leder till att det finns färre i samhället som är mottagliga för viruset, konstaterar TV2 Danmark.

Foto: CDC

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen