Flockimmuniteten mycket nära – Tidpunkt pekas ut

2022 01 30

Ända sedan pandemins inledning när Sverige fick sitt första smittfall sista januari 2020 har det talats på längden och tvären om flockimmuniteten.

Skydd även för icke-immuna

Flockimmunitet innebär att en så pass stor andel av befolkningen har smittats av viruset och utvecklat immunitet mot sjukdomen att det uppstår ett indirekt skydd för allmänheten inklusive för de som inte har hunnit bli smittade och som därmed inte är immuna.

Hejdar smittspridningen

Flockimmuniteten bidrar till att hejda smittspridningen och när flockimmunitet inträder väntas problemen med pandemin avta rejält.

Nu går matematikprofessor Tom Britton ut med en ny gissning om när flockimmuniteten inträder i Sverige.

Kanske redan om en vecka

Hans besked är att det sker inom två till tre veckor rapporterar DI.

– Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton till TT enligt tidningen.

Dillner håller med

Även professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet bedömer att smittspridningen avtar om redan en till två veckor om nuvarande spridningstakt fortsätter.

Det har varit många turer i Sverige kring när flockimmuniteten skulle inträffa.

Fel tidigare

I början av pandemin förutspådde Britton att flockimmuniteten skulle infalla redan i maj 2020 men prognoserna visade sig kraftigt felaktiga vilket Britton även tydligt redogjorde för i TV-rutan.

– Jag trodde att väsentligt fler skulle ha smittats, förklarade han för SVT.

Mörkertalet orsak

Två orsaker till att flockimmuniteten inte inträffade lika snabbt som han hade räknat med var att mörkertalet avseende antalet smittade inte blev lika stort som han trodde och att Sverige införde restriktioner snabbare än väntat vilket bromsade smittspridningen.

Omikron

Flockimmuniteten beror även på vilken variant av virus som är i omlopp och hur smittsamt det är. Den senaste omikronvarianten som visat sig extremt smittsam har ökat sannolikheten för snabbare flockimmunitet rejält och ligger bakom de nya prognoserna.

Även i Danmark

Danmark väntas nå flockimmunitet inom kort och landet var bland de första att få en snabb och hög smittspridning av omikron rapporterar Jyllands-Posten. Före årsskiftet var den danska smittspridningen högst i världen i relation till befolkningsmängden.

En kombination

– Orsaken till att Danmark sannolikt når flockimmunitet är kombinationen av stor samhällssmitta och hög vaccintäckning, enligt danska smittskyddsmyndigheten, Statens serum instituts, chefsepidemiolog Tyra Grove Krause.

Det leder till att det finns färre i samhället som är mottagliga för viruset, konstaterar TV2 Danmark.

Foto: CDC

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen