Flockimmuniteten mycket nära – Tidpunkt pekas ut

2022 01 30

Nu pekas en tidpunkt ut för när den väldigt omtalade och även efterlängtade flockimmuniteten infaller i Sverige.

Ända sedan pandemins inledning när Sverige fick sitt första smittfall sista januari 2020 har det talats på längden och tvären om flockimmuniteten.

Skydd även för icke-immuna

Flockimmunitet innebär att en så pass stor andel av befolkningen har smittats av viruset och utvecklat immunitet mot sjukdomen att det uppstår ett indirekt skydd för allmänheten inklusive för de som inte har hunnit bli smittade och som därmed inte är immuna.

Hejdar smittspridningen

Flockimmuniteten bidrar till att hejda smittspridningen och när flockimmunitet inträder väntas problemen med pandemin avta rejält.

Nu går matematikprofessor Tom Britton ut med en ny gissning om när flockimmuniteten inträder i Sverige.

Kanske redan om en vecka

Hans besked är att det sker inom två till tre veckor rapporterar DI.

– Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton till TT enligt tidningen.

Dillner håller med

Även professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet bedömer att smittspridningen avtar om redan en till två veckor om nuvarande spridningstakt fortsätter.

Det har varit många turer i Sverige kring när flockimmuniteten skulle inträffa.

Fel tidigare

I början av pandemin förutspådde Britton att flockimmuniteten skulle infalla redan i maj 2020 men prognoserna visade sig kraftigt felaktiga vilket Britton även tydligt redogjorde för i TV-rutan.

– Jag trodde att väsentligt fler skulle ha smittats, förklarade han för SVT.

Mörkertalet orsak

Två orsaker till att flockimmuniteten inte inträffade lika snabbt som han hade räknat med var att mörkertalet avseende antalet smittade inte blev lika stort som han trodde och att Sverige införde restriktioner snabbare än väntat vilket bromsade smittspridningen.

Omikron

Flockimmuniteten beror även på vilken variant av virus som är i omlopp och hur smittsamt det är. Den senaste omikronvarianten som visat sig extremt smittsam har ökat sannolikheten för snabbare flockimmunitet rejält och ligger bakom de nya prognoserna.

Även i Danmark

Danmark väntas nå flockimmunitet inom kort och landet var bland de första att få en snabb och hög smittspridning av omikron rapporterar Jyllands-Posten. Före årsskiftet var den danska smittspridningen högst i världen i relation till befolkningsmängden.

En kombination

– Orsaken till att Danmark sannolikt når flockimmunitet är kombinationen av stor samhällssmitta och hög vaccintäckning, enligt danska smittskyddsmyndigheten, Statens serum instituts, chefsepidemiolog Tyra Grove Krause.

Det leder till att det finns färre i samhället som är mottagliga för viruset, konstaterar TV2 Danmark.

Foto: CDC

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen