Flygplan har störtat – Wagnerledaren på passagerarlistan

2023 08 24

Ett privatplan har kraschat utanför Moskva.

Det rapporterar ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Tio personer ska ha dött, enligt samma uppgifter.

På passagerarlistan ska Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin finnas, bekräftar ryska luftfartsverket enligt Reuters.

Även Tass har gått ut med samma uppgifter.

Uppdatering: Är död

Både BBC och AFP uppger att Prigozjin är död.

– Enligt preliminära uppgifter är alla ombord döda, skriver ryska nyhetsbyråer enligt AFP.

Wagnergruppen har själva gått ut med att Prigozjin avlidit. Även ryska myndigheter kunde senare på kvällen bekräfta dödsfallet.

Även organisationens grundare, Dmitrij Utkin, var ombord och omkom i kraschen.

På väg till Sankt Petersburg

– Det kraschade affärsjetplanet var på väg från Moskva till Sankt Petersburg, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Planet skall ha kraschat i den sjörika Tverregionen .

– Federala Flygtransportbyrån (FATA) har inlett en utredning av kraschen.

Det rapporterar Tass.

"En olycka"

Enligt den ryska nyhetsbyrån är kraschen "en olycka".

Några detaljer om vad som har föranlett händelsen finns inte, men besked om att utreda kraschen ska redan ha tagits.

Enligt Tass var planet i luften dryga halvtimmen innan det störtade och började sedan brinna efter att det störtat ned i marken.

Wagnerkanal: Planet nedskjutet

Den Wagnerkopplade Telegramkanalen Grey Zone har dock helt andra uppgifter än att det rör sig om en olycka.

Istället hävdar man att planet sköts ned av luftvärnet.

Enligt kanalen hörde lokala invånare i Tverregionen två smällar innan kraschen.

Vände sig mot Putinregimen

Spekulationerna kring Wagnerledaren har varit många sedan hans brutala armé med legosoldater plötsligt vände sig mot Putin och inledde ett kuppförsök mot Moskva i slutet av juni.

Motståndet var oväntat svagt och armén avancerade snabbt mot ryska huvudstaden i ett anfall som försvagade Putins ställning betydligt.

Jevgenij Prigozjin meddelade emellertid att anfallet avbröts.

Märkliga olyckor

Sedan dess har det spekulerats flitigt kring att Wagnerledaren kan leva farligt.

En mängd personer som inte bedöms vara uppskattade av Putin har genom åren förlorat livet medelst märkliga olyckor, försvinnande eller mord.

Samtidigt har bedömare slagit fast att det kan vara riskabelt för Putinregimen att göra sig av med Prigozjin.

Dels med tanke på hans troliga popularitet hos vissa ryssar, dels med tanke på Wagnerarméns till kopplat till Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina.

Född i Leningrad

Under 2022 och 2023 ledde Prigozjin de ökända Wagnertruppernas härjningar i Ukraina.

Under hans ledning gjorde sig trupperna skyldiga till omfattande massmördande, tortyr och brutalitet mot Ukrainas befolkning.

Wagnerledaren föddes i dåvarande Leningrad i Sovjetunionen.

Han fyllde 62 år i juni i år.

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen