JUST NU: Flygvapenchefen svarar på kärnvapenuppgifterna

2022 03 30

– Hade vi sett ett ökat hot hade vi informerat om detta. Det kan man känna sig helt trygg med.

Det säger Carl-Johan Edström, chef för svenska flygvapnet, till Aftonbladet efter uppgifterna om att två av de fyra ryska stridsflygplanen som kränkte svenskt luftrum i början av mars var bestyckade med kärnvapen, vilket TV4 Nyheterna var först med att rapportera om.

Vill inte kommentera uppgifterna

Carl-Johan Edström vill inte kommentera uppgifterna om huruvida stridsflygplanen bar på kärnvapen eller inte.

– Hur de var beväpnade är ingenting vi kommenterar. Vår bedömning, även efter detta, är att det inte finns något förhöjt hot just nu. Men vi kan inte utesluta ett angrepp på lång sikt, säger han till Aftonbladet.

Medveten om Rysslands kärnvapenarsenal

Han hänvisar till att det finns en del information som flygvapnet inte får eller kan berätta om. Svenska flygvapnet är väl medveten om Rysslands kärnvapenarsenal, men kommenterar inte beväpning, konstaterar Carl-Johan Edström.

Experten är kritisk

Johan Wiktorin, rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor och medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, är skeptiskt till uppgifterna om kärnvapen.

– Su-24 är förvisso designade för att bära taktiska kärnvapen, men i form av bomber. De måste alltså flyga fram till ett mål. Formationen med eskorterande SU-27 som blev beskriven i samband med kränkningen talar dessutom emot ett uppträdande som man borde ha med sådan last, skriver han på Twitter.

Vill skrämma oss

Wiktorin anser att det är troligare att uppgifterna syftar till att skrämma Sverige.

– Allt tal och uppgifter om kärnvapen är designade för att skrämma oss. Därmed inte sagt att vi ska nonchalera denna typ av vapen, men vi måste hålla huvudet kallt. Ha det i åtanke varje gång det blir tal om detta, skriver han.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen

Turkiet har fått nog – ultimatum till Ryssland

2026 11 06

Den turkiska regeringen sätter ned foten mot Ryssland.

Sänk priset.

Annars köper vi inte.

Så lyder Turkiets skarpa krav på Moskva när det gäller import av rysk gas.

Enligt Alparslan Bayraktar, den turkiska energi- och naturresursministern, kommer landet att hitta andra sätt att få in naturgas om ryssarna inte går med på att ge Turkiet rabatt.

– Anledningen till att vi köper mindre gas från Ryssland och mer gas från USA har ett mycket enkelt svar. Inte politik, utan pris. Ryssland är extremt dyrt, säger ministern enligt Turkiye Today.

Letar alternativ

Turkiet avser dock inte att stänga kranen helt. Landet kommer sannolikt fortsätta köpa rysk gas, men letar samtidigt efter mer gynnsamma erbjudanden.

Den turkiske ministern menar dock att “oöverkomliga kostnader” påskyndar övergången till andra leveranser.

– På energiefterfrågesidan, eftersom gas är extremt dyrt, tvingar man i princip människor att hitta alternativ – antingen alternativa gaskanaler, billigare gas, konkurrenskraftig gas eller alternativa bränslen, säger Alparslan Bayraktar.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Kan bli hårt slag

För drygt 20 år sedan dominerade Ryssland den turkiska marknaden. Nästan 64 procent av Turkiets totala import av naturgas kom då från Ryssland. I början av 2025 hade andelen sjunkit till ungefär 37 procent, enligt turkisk media.

Tomrummet har framför allt fyllts av flöden från Azerbajdzjan som nu står för ungefär 22 procent av den turkiska importen. Det har även skett en kraftig ökning av amerikansk naturgas.

Ytterligare en minskning av tukriska inköp skulle bli ett hårt slag mot ryska Gazprom, som förlorat majoriteten av sina europeiska kunder, skriver The Moscow Times.

Kina och Turkiet är fortsatt de största köparna av rysk naturgas. Till Kina säljs gasen kraftigt rabatterat, enligt Bloomberg.

Läs mer: Trump kan rundas – öppnar ny möjlighet för Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen