JUST NU: Flygvapenchefen svarar på kärnvapenuppgifterna

2022 03 30

– Hade vi sett ett ökat hot hade vi informerat om detta. Det kan man känna sig helt trygg med.

Det säger Carl-Johan Edström, chef för svenska flygvapnet, till Aftonbladet efter uppgifterna om att två av de fyra ryska stridsflygplanen som kränkte svenskt luftrum i början av mars var bestyckade med kärnvapen, vilket TV4 Nyheterna var först med att rapportera om.

Vill inte kommentera uppgifterna

Carl-Johan Edström vill inte kommentera uppgifterna om huruvida stridsflygplanen bar på kärnvapen eller inte.

– Hur de var beväpnade är ingenting vi kommenterar. Vår bedömning, även efter detta, är att det inte finns något förhöjt hot just nu. Men vi kan inte utesluta ett angrepp på lång sikt, säger han till Aftonbladet.

Medveten om Rysslands kärnvapenarsenal

Han hänvisar till att det finns en del information som flygvapnet inte får eller kan berätta om. Svenska flygvapnet är väl medveten om Rysslands kärnvapenarsenal, men kommenterar inte beväpning, konstaterar Carl-Johan Edström.

Experten är kritisk

Johan Wiktorin, rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor och medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, är skeptiskt till uppgifterna om kärnvapen.

– Su-24 är förvisso designade för att bära taktiska kärnvapen, men i form av bomber. De måste alltså flyga fram till ett mål. Formationen med eskorterande SU-27 som blev beskriven i samband med kränkningen talar dessutom emot ett uppträdande som man borde ha med sådan last, skriver han på Twitter.

Vill skrämma oss

Wiktorin anser att det är troligare att uppgifterna syftar till att skrämma Sverige.

– Allt tal och uppgifter om kärnvapen är designade för att skrämma oss. Därmed inte sagt att vi ska nonchalera denna typ av vapen, men vi måste hålla huvudet kallt. Ha det i åtanke varje gång det blir tal om detta, skriver han.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen