JUST NU: Flygvapenchefen svarar på kärnvapenuppgifterna

2022 03 30

Det säger Carl-Johan Edström, chef för svenska flygvapnet, till Aftonbladet efter uppgifterna om att två av de fyra ryska stridsflygplanen som kränkte svenskt luftrum i början av mars var bestyckade med kärnvapen, vilket TV4 Nyheterna var först med att rapportera om.

Vill inte kommentera uppgifterna

Carl-Johan Edström vill inte kommentera uppgifterna om huruvida stridsflygplanen bar på kärnvapen eller inte.

– Hur de var beväpnade är ingenting vi kommenterar. Vår bedömning, även efter detta, är att det inte finns något förhöjt hot just nu. Men vi kan inte utesluta ett angrepp på lång sikt, säger han till Aftonbladet.

Medveten om Rysslands kärnvapenarsenal

Han hänvisar till att det finns en del information som flygvapnet inte får eller kan berätta om. Svenska flygvapnet är väl medveten om Rysslands kärnvapenarsenal, men kommenterar inte beväpning, konstaterar Carl-Johan Edström.

Experten är kritisk

Johan Wiktorin, rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor och medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, är skeptiskt till uppgifterna om kärnvapen.

– Su-24 är förvisso designade för att bära taktiska kärnvapen, men i form av bomber. De måste alltså flyga fram till ett mål. Formationen med eskorterande SU-27 som blev beskriven i samband med kränkningen talar dessutom emot ett uppträdande som man borde ha med sådan last, skriver han på Twitter.

Vill skrämma oss

Wiktorin anser att det är troligare att uppgifterna syftar till att skrämma Sverige.

– Allt tal och uppgifter om kärnvapen är designade för att skrämma oss. Därmed inte sagt att vi ska nonchalera denna typ av vapen, men vi måste hålla huvudet kallt. Ha det i åtanke varje gång det blir tal om detta, skriver han.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen