JUST NU: Flygvapenchefen svarar på kärnvapenuppgifterna

2022 03 30

– Hade vi sett ett ökat hot hade vi informerat om detta. Det kan man känna sig helt trygg med.

Det säger Carl-Johan Edström, chef för svenska flygvapnet, till Aftonbladet efter uppgifterna om att två av de fyra ryska stridsflygplanen som kränkte svenskt luftrum i början av mars var bestyckade med kärnvapen, vilket TV4 Nyheterna var först med att rapportera om.

Vill inte kommentera uppgifterna

Carl-Johan Edström vill inte kommentera uppgifterna om huruvida stridsflygplanen bar på kärnvapen eller inte.

– Hur de var beväpnade är ingenting vi kommenterar. Vår bedömning, även efter detta, är att det inte finns något förhöjt hot just nu. Men vi kan inte utesluta ett angrepp på lång sikt, säger han till Aftonbladet.

Medveten om Rysslands kärnvapenarsenal

Han hänvisar till att det finns en del information som flygvapnet inte får eller kan berätta om. Svenska flygvapnet är väl medveten om Rysslands kärnvapenarsenal, men kommenterar inte beväpning, konstaterar Carl-Johan Edström.

Experten är kritisk

Johan Wiktorin, rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor och medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, är skeptiskt till uppgifterna om kärnvapen.

– Su-24 är förvisso designade för att bära taktiska kärnvapen, men i form av bomber. De måste alltså flyga fram till ett mål. Formationen med eskorterande SU-27 som blev beskriven i samband med kränkningen talar dessutom emot ett uppträdande som man borde ha med sådan last, skriver han på Twitter.

Vill skrämma oss

Wiktorin anser att det är troligare att uppgifterna syftar till att skrämma Sverige.

– Allt tal och uppgifter om kärnvapen är designade för att skrämma oss. Därmed inte sagt att vi ska nonchalera denna typ av vapen, men vi måste hålla huvudet kallt. Ha det i åtanke varje gång det blir tal om detta, skriver han.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk dundersuccé i USA – amerikanerna flockas

2025 12 04

Amerikanernas intresse för svenskt lösgodis skjuter i höjden.

Saltlakrits, sura skallar och annat svenskt godis har fått stort genomslag på sociala medier. På TikTok finns nu över 120 miljoner klipp taggade med “Swedish candy reviews”, alltså recensioner av svenskt godis.

Nu hakar det svenska godisföretaget CandyKing på trenden. Företaget, som tidigare hette Karamellkungen, öppnar en permanent godisbutik i hjärtat av New York City.

Butiken slår upp portarna på populära Bleecker Street i West Village och kommer erbjuda ett brett sortiment av svenskt lösgodis.

– Det känns fantastiskt kul för oss på CandyKing att fortsätta sprida den smakglädje, kvalitet och valfrihet som varumärket står för. Dessutom kommer kunderna att få möjligheten att påverka sortimentet över tid, vilket görs möjligt då butiken är i New York för att stanna, säger Laura Rytkölä, globalt ansvarig för CandyKing. 

Växande efterfråga

CandyKing ägs av Cloetta, som även står bakom populära varumärken som Kexchoklad, Ahlgrens Bilar och Polly.

Niklas Truedsson, områdeschef för tillväxt och lösviktskonfekt på Cloetta, konstaterar att svenskt godis är i USA för att stanna.

– CandyKing finns i cirka 4 000 dagligvarubutiker i Europa, och vi är glada att nu även kunna erbjuda vår shoppingupplevelse till konsumenter i USA – världens största konfektyrmarknad. Den nya butiken är ännu ett steg i vårt kontinuerliga arbete för att möta den växande efterfrågan på lösgodis i Nordamerika, säger han.

– Våra pilotprojekt i USA har gett oss de konsumentinsikter vi behöver för att framgångsrikt och långsiktigt lansera CandyKing på den amerikanska marknaden.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

FAKTA: CandyKing

- CandyKing grundades 1984 i Stockholm. I dag har företaget en stark marknadsposition i Europa och är det ledande varumärket för lösgodis i Norden.  

- I över fyra decennier har CandyKing levererat konfektyr till livsmedelsbutiker, biografer och nöjesparker över hela Europa.

- CandyKing möter nu en växande efterfrågan från konsumenter i USA som letar efter högkvalitativt svenskt lösgodis nu globalt känt som Swedish Candy.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Lenzatic

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd. 

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad” 

Har mer än fördubblats 

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020. 

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt. 

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen. 

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack 

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen