JUST NU: Flyktingarnas stora förändring – återvänder till kriget

2022 04 11

Antalet människor som flyr från Ukraina in till grannlandet Polen minskar, samtidigt som fler tycks återvända till kriget.

Polen har varit en naturlig destination för många av de ukrainare som flytt sina hem efter att de ryska bomberna fallit över deras land och förstört deras städer.

Gränspasseringar minskar

Men nu tycks rörelsemönstret stanna av, uppger BBC.

Antalet människor som tar sig över gränsen till Polen har sjunkit med betydande siffror de senaste veckorna.

Långt under rekordet

Under gårdagen passerade 28 500 flyktingar den polska gränsen. Det var en minskning med två procent jämfört med lördagen.

Det var dessutom betydligt färre än än det rekord som sattes den 6 mars då 142 300 ukrainare flydde till grannlandet.

Ännu större skillnad idag

Ännu större var skillnaden idag under måndagsmorgonen.

– Idag, fram till 07.00 på morgonen, 5 900 [personer] – en minskning med 14 procent, meddelar den polska gränskontrollen på Twitter.

Fler återvänder till Ukraina

Samtidigt kommer även rapporter om att antalet som istället tar den omvända vägen, från Polen in till Ukraina, ökar.

På söndagen passerade 19 400 människor den polska gränsen och reste in i Ukraina enligt BBC. Det är oklart vad det beror på att så många uppges återvända.

1,5 miljoner återstår

Över två och en halv miljon människor har flytt från Ukraina till Polen sedan Ryssland invaderade landet 24 februari. I Polen återstår nu strax under 1,5 miljoner ukrainska flyktingar.

Snittet för hur många som rest från Ukraina till Polen sedan kriget bröt ut ligger på 16 800 om dagen.

Humanitära korridorer öppnas

Det kommer också rapporter om hur hur fler humanitära korridorer öppnas för att möjliggöra evakuering av fler människor. Nio stycken väntas sättas i bruk idag, uppger Sky News.

– De planerade korridorerna kommer att hjälpa till att evakuera människor från Ukrainas östra regioner, säger biträdande premiärminister Iryna Vereshchuk.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen