Flyktingströmmen till EU från Ukraina har inletts

2022 02 25

Ukrainska flyktingar har nu börjat nå fram till Polens gränser.

En del av flyktingarna bär på väskor och en del har med sig barn rapporterar Reuters.

Antalet till fots ökar

Myndigheterna i grannländer som Rumänien och Slovakien uppger i nuläget att inflödet av flyktingar från det krigsdrabbade Ukraina är begränsat men lokala medier rapporterar att antalet flyktingar som kommer till fots ökar. Och i gränsövergången Medyka i Polen har nu köer uppstått rapporterar Reuters.

Kan bil enorm flyktingvåg

Bedömare har klargjort att ett fullskaligt anfallskrig från Ryssland – vilket nu tycks äga rum – kan resultera i en enorm flyktingvåg på upp emot fem miljoner flyktingar till EU.

Och just nu har de första flyktingarna redan anlänt till EU.

Väldigt rädd

– Jag är väldigt rädd, säger den 34-årige Alexander Bazhanov som flytt sitt hem i Mariupol i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sitt lilla barn.

Reuters rapporterar att familjen promenerat den sista biten från Ukraina in i Polen.

Handlar om liv och död

I vanliga fall används gränsövergången Medyka mellan Polen och Ukraina av folk som vill shoppa i grannlandet eller som jobbar på andra sidan gränsen.

Men nu handlar det om liv och död.

Västra Ukraina

– Alla trodde västra Ukraina var säkert för det är så nära EU och NATO. Men det verkar inte så , konstaterar 44-åriga Maria Palys till Reuters.

Hon har rest med sin och sin brors familj för att fly in i Polen.

Fick inte med sin hund

Olga Pavlusik och hennes pojkvän Bohdan Begey skyndade till gränsen och fick inte ens med sin hund. De vet inte vart de ska ta vägen.

– Vart som helst där det är säkert funkar, säger hon till Reuters.

Polen är redo att hjälpa till 

Polen – som har erfarenhet av den sovjetiska diktaturens grymheter – är en av Ukrainas närmaste allierade. Polen kan ta emot upp till en miljon flyktingar från Ukraina om kriget med Ryssland bryter ut, har vice inrikesminister Maciej Wąsik sagt till TV Republika.

Inferno och död

- Som regering måste vi vara beredda på det värsta scenariot, och under en tid har inrikesministeriet vidtagit åtgärder för att förbereda oss på ankomsten av denna våg. Vi måste vara beredda på en tillströmning av riktiga flyktingar, människor som flyr från infernot, från döden, från krigets grymheter, sa han.

Kan leda till kris i Europa

Ukrainas regering har tidigare prognosticerat att ryska anfall kan leda till miljontals flyktingar in i EU.

- Ett stort krig i Ukraina skulle försätta hela Europa i kris. Den plötsliga uppkomsten av mellan tre och fem miljoner ukrainska flyktingar som flyr från den ryska invasionen skulle bara vara en av många stora bekymmer som det europeiska samhället står inför, sade Oleksii Reznikov, Ukrainas försvarsminister till Forbes.

Även Slovakien förbereder sig

Den slovakiska regeringen har redan utarbetat tre strategiska dokument kring den möjliga flyktingkrisen. Ett av dessa är den så kallade migrationsplanen. Även om det för närvarande inte är offentligt, säger Minister Jaroslav Nad att alla ukrainare som anländer till landet skulle få flyktingstatus.

Hjälp kan komma från Prag

Exakt hur Slovakien planerar att hantera gränsen till Ukraina är inte klart. Men hjälpen kan komma från Prag.

- Skydd av Schengenområdets yttre gräns är en gemensam prioritet för oss. Om den slovakiska sidan är intresserad, så är Tjeckien och den tjeckiska polisen säkerligen redo, sa Tjeckiens inrikesminister Vít Rakušan.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen