Flyktingströmmen till EU från Ukraina har inletts

2022 02 25

Ukrainska flyktingar har nu börjat nå fram till Polens gränser.

En del av flyktingarna bär på väskor och en del har med sig barn rapporterar Reuters.

Antalet till fots ökar

Myndigheterna i grannländer som Rumänien och Slovakien uppger i nuläget att inflödet av flyktingar från det krigsdrabbade Ukraina är begränsat men lokala medier rapporterar att antalet flyktingar som kommer till fots ökar. Och i gränsövergången Medyka i Polen har nu köer uppstått rapporterar Reuters.

Kan bil enorm flyktingvåg

Bedömare har klargjort att ett fullskaligt anfallskrig från Ryssland – vilket nu tycks äga rum – kan resultera i en enorm flyktingvåg på upp emot fem miljoner flyktingar till EU.

Och just nu har de första flyktingarna redan anlänt till EU.

Väldigt rädd

– Jag är väldigt rädd, säger den 34-årige Alexander Bazhanov som flytt sitt hem i Mariupol i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sitt lilla barn.

Reuters rapporterar att familjen promenerat den sista biten från Ukraina in i Polen.

Handlar om liv och död

I vanliga fall används gränsövergången Medyka mellan Polen och Ukraina av folk som vill shoppa i grannlandet eller som jobbar på andra sidan gränsen.

Men nu handlar det om liv och död.

Västra Ukraina

– Alla trodde västra Ukraina var säkert för det är så nära EU och NATO. Men det verkar inte så , konstaterar 44-åriga Maria Palys till Reuters.

Hon har rest med sin och sin brors familj för att fly in i Polen.

Fick inte med sin hund

Olga Pavlusik och hennes pojkvän Bohdan Begey skyndade till gränsen och fick inte ens med sin hund. De vet inte vart de ska ta vägen.

– Vart som helst där det är säkert funkar, säger hon till Reuters.

Polen är redo att hjälpa till

Polen – som har erfarenhet av den sovjetiska diktaturens grymheter – är en av Ukrainas närmaste allierade. Polen kan ta emot upp till en miljon flyktingar från Ukraina om kriget med Ryssland bryter ut, har vice inrikesminister Maciej Wąsik sagt till TV Republika.

Inferno och död

- Som regering måste vi vara beredda på det värsta scenariot, och under en tid har inrikesministeriet vidtagit åtgärder för att förbereda oss på ankomsten av denna våg. Vi måste vara beredda på en tillströmning av riktiga flyktingar, människor som flyr från infernot, från döden, från krigets grymheter, sa han.

Kan leda till kris i Europa

Ukrainas regering har tidigare prognosticerat att ryska anfall kan leda till miljontals flyktingar in i EU.

- Ett stort krig i Ukraina skulle försätta hela Europa i kris. Den plötsliga uppkomsten av mellan tre och fem miljoner ukrainska flyktingar som flyr från den ryska invasionen skulle bara vara en av många stora bekymmer som det europeiska samhället står inför, sade Oleksii Reznikov, Ukrainas försvarsminister till Forbes.

Även Slovakien förbereder sig

Den slovakiska regeringen har redan utarbetat tre strategiska dokument kring den möjliga flyktingkrisen. Ett av dessa är den så kallade migrationsplanen. Även om det för närvarande inte är offentligt, säger Minister Jaroslav Nad att alla ukrainare som anländer till landet skulle få flyktingstatus.

Hjälp kan komma från Prag

Exakt hur Slovakien planerar att hantera gränsen till Ukraina är inte klart. Men hjälpen kan komma från Prag.

- Skydd av Schengenområdets yttre gräns är en gemensam prioritet för oss. Om den slovakiska sidan är intresserad, så är Tjeckien och den tjeckiska polisen säkerligen redo, sa Tjeckiens inrikesminister Vít Rakušan.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen