Flyktingströmmen till EU från Ukraina har inletts

2022 02 25

Ukrainska flyktingar har nu börjat nå fram till Polens gränser.

En del av flyktingarna bär på väskor och en del har med sig barn rapporterar Reuters.

Antalet till fots ökar

Myndigheterna i grannländer som Rumänien och Slovakien uppger i nuläget att inflödet av flyktingar från det krigsdrabbade Ukraina är begränsat men lokala medier rapporterar att antalet flyktingar som kommer till fots ökar. Och i gränsövergången Medyka i Polen har nu köer uppstått rapporterar Reuters.

Kan bil enorm flyktingvåg

Bedömare har klargjort att ett fullskaligt anfallskrig från Ryssland – vilket nu tycks äga rum – kan resultera i en enorm flyktingvåg på upp emot fem miljoner flyktingar till EU.

Och just nu har de första flyktingarna redan anlänt till EU.

Väldigt rädd

– Jag är väldigt rädd, säger den 34-årige Alexander Bazhanov som flytt sitt hem i Mariupol i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sitt lilla barn.

Reuters rapporterar att familjen promenerat den sista biten från Ukraina in i Polen.

Handlar om liv och död

I vanliga fall används gränsövergången Medyka mellan Polen och Ukraina av folk som vill shoppa i grannlandet eller som jobbar på andra sidan gränsen.

Men nu handlar det om liv och död.

Västra Ukraina

– Alla trodde västra Ukraina var säkert för det är så nära EU och NATO. Men det verkar inte så , konstaterar 44-åriga Maria Palys till Reuters.

Hon har rest med sin och sin brors familj för att fly in i Polen.

Fick inte med sin hund

Olga Pavlusik och hennes pojkvän Bohdan Begey skyndade till gränsen och fick inte ens med sin hund. De vet inte vart de ska ta vägen.

– Vart som helst där det är säkert funkar, säger hon till Reuters.

Polen är redo att hjälpa till 

Polen – som har erfarenhet av den sovjetiska diktaturens grymheter – är en av Ukrainas närmaste allierade. Polen kan ta emot upp till en miljon flyktingar från Ukraina om kriget med Ryssland bryter ut, har vice inrikesminister Maciej Wąsik sagt till TV Republika.

Inferno och död

- Som regering måste vi vara beredda på det värsta scenariot, och under en tid har inrikesministeriet vidtagit åtgärder för att förbereda oss på ankomsten av denna våg. Vi måste vara beredda på en tillströmning av riktiga flyktingar, människor som flyr från infernot, från döden, från krigets grymheter, sa han.

Kan leda till kris i Europa

Ukrainas regering har tidigare prognosticerat att ryska anfall kan leda till miljontals flyktingar in i EU.

- Ett stort krig i Ukraina skulle försätta hela Europa i kris. Den plötsliga uppkomsten av mellan tre och fem miljoner ukrainska flyktingar som flyr från den ryska invasionen skulle bara vara en av många stora bekymmer som det europeiska samhället står inför, sade Oleksii Reznikov, Ukrainas försvarsminister till Forbes.

Även Slovakien förbereder sig

Den slovakiska regeringen har redan utarbetat tre strategiska dokument kring den möjliga flyktingkrisen. Ett av dessa är den så kallade migrationsplanen. Även om det för närvarande inte är offentligt, säger Minister Jaroslav Nad att alla ukrainare som anländer till landet skulle få flyktingstatus.

Hjälp kan komma från Prag

Exakt hur Slovakien planerar att hantera gränsen till Ukraina är inte klart. Men hjälpen kan komma från Prag.

- Skydd av Schengenområdets yttre gräns är en gemensam prioritet för oss. Om den slovakiska sidan är intresserad, så är Tjeckien och den tjeckiska polisen säkerligen redo, sa Tjeckiens inrikesminister Vít Rakušan.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen