Flyktingströmmen till EU från Ukraina har inletts

2022 02 25

Ukrainska flyktingar har nu börjat nå fram till Polens gränser.

En del av flyktingarna bär på väskor och en del har med sig barn rapporterar Reuters.

Antalet till fots ökar

Myndigheterna i grannländer som Rumänien och Slovakien uppger i nuläget att inflödet av flyktingar från det krigsdrabbade Ukraina är begränsat men lokala medier rapporterar att antalet flyktingar som kommer till fots ökar. Och i gränsövergången Medyka i Polen har nu köer uppstått rapporterar Reuters.

Kan bil enorm flyktingvåg

Bedömare har klargjort att ett fullskaligt anfallskrig från Ryssland – vilket nu tycks äga rum – kan resultera i en enorm flyktingvåg på upp emot fem miljoner flyktingar till EU.

Och just nu har de första flyktingarna redan anlänt till EU.

Väldigt rädd

– Jag är väldigt rädd, säger den 34-årige Alexander Bazhanov som flytt sitt hem i Mariupol i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sitt lilla barn.

Reuters rapporterar att familjen promenerat den sista biten från Ukraina in i Polen.

Handlar om liv och död

I vanliga fall används gränsövergången Medyka mellan Polen och Ukraina av folk som vill shoppa i grannlandet eller som jobbar på andra sidan gränsen.

Men nu handlar det om liv och död.

Västra Ukraina

– Alla trodde västra Ukraina var säkert för det är så nära EU och NATO. Men det verkar inte så , konstaterar 44-åriga Maria Palys till Reuters.

Hon har rest med sin och sin brors familj för att fly in i Polen.

Fick inte med sin hund

Olga Pavlusik och hennes pojkvän Bohdan Begey skyndade till gränsen och fick inte ens med sin hund. De vet inte vart de ska ta vägen.

– Vart som helst där det är säkert funkar, säger hon till Reuters.

Polen är redo att hjälpa till 

Polen – som har erfarenhet av den sovjetiska diktaturens grymheter – är en av Ukrainas närmaste allierade. Polen kan ta emot upp till en miljon flyktingar från Ukraina om kriget med Ryssland bryter ut, har vice inrikesminister Maciej Wąsik sagt till TV Republika.

Inferno och död

- Som regering måste vi vara beredda på det värsta scenariot, och under en tid har inrikesministeriet vidtagit åtgärder för att förbereda oss på ankomsten av denna våg. Vi måste vara beredda på en tillströmning av riktiga flyktingar, människor som flyr från infernot, från döden, från krigets grymheter, sa han.

Kan leda till kris i Europa

Ukrainas regering har tidigare prognosticerat att ryska anfall kan leda till miljontals flyktingar in i EU.

- Ett stort krig i Ukraina skulle försätta hela Europa i kris. Den plötsliga uppkomsten av mellan tre och fem miljoner ukrainska flyktingar som flyr från den ryska invasionen skulle bara vara en av många stora bekymmer som det europeiska samhället står inför, sade Oleksii Reznikov, Ukrainas försvarsminister till Forbes.

Även Slovakien förbereder sig

Den slovakiska regeringen har redan utarbetat tre strategiska dokument kring den möjliga flyktingkrisen. Ett av dessa är den så kallade migrationsplanen. Även om det för närvarande inte är offentligt, säger Minister Jaroslav Nad att alla ukrainare som anländer till landet skulle få flyktingstatus.

Hjälp kan komma från Prag

Exakt hur Slovakien planerar att hantera gränsen till Ukraina är inte klart. Men hjälpen kan komma från Prag.

- Skydd av Schengenområdets yttre gräns är en gemensam prioritet för oss. Om den slovakiska sidan är intresserad, så är Tjeckien och den tjeckiska polisen säkerligen redo, sa Tjeckiens inrikesminister Vít Rakušan.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


12 okt 26

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen