Flyktingströmmen till EU från Ukraina har inletts

2022 02 25

Ukrainska flyktingar har nu börjat nå fram till Polens gränser.

En del av flyktingarna bär på väskor och en del har med sig barn rapporterar Reuters.

Antalet till fots ökar

Myndigheterna i grannländer som Rumänien och Slovakien uppger i nuläget att inflödet av flyktingar från det krigsdrabbade Ukraina är begränsat men lokala medier rapporterar att antalet flyktingar som kommer till fots ökar. Och i gränsövergången Medyka i Polen har nu köer uppstått rapporterar Reuters.

Kan bil enorm flyktingvåg

Bedömare har klargjort att ett fullskaligt anfallskrig från Ryssland – vilket nu tycks äga rum – kan resultera i en enorm flyktingvåg på upp emot fem miljoner flyktingar till EU.

Och just nu har de första flyktingarna redan anlänt till EU.

Väldigt rädd

– Jag är väldigt rädd, säger den 34-årige Alexander Bazhanov som flytt sitt hem i Mariupol i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sitt lilla barn.

Reuters rapporterar att familjen promenerat den sista biten från Ukraina in i Polen.

Handlar om liv och död

I vanliga fall används gränsövergången Medyka mellan Polen och Ukraina av folk som vill shoppa i grannlandet eller som jobbar på andra sidan gränsen.

Men nu handlar det om liv och död.

Västra Ukraina

– Alla trodde västra Ukraina var säkert för det är så nära EU och NATO. Men det verkar inte så , konstaterar 44-åriga Maria Palys till Reuters.

Hon har rest med sin och sin brors familj för att fly in i Polen.

Fick inte med sin hund

Olga Pavlusik och hennes pojkvän Bohdan Begey skyndade till gränsen och fick inte ens med sin hund. De vet inte vart de ska ta vägen.

– Vart som helst där det är säkert funkar, säger hon till Reuters.

Polen är redo att hjälpa till 

Polen – som har erfarenhet av den sovjetiska diktaturens grymheter – är en av Ukrainas närmaste allierade. Polen kan ta emot upp till en miljon flyktingar från Ukraina om kriget med Ryssland bryter ut, har vice inrikesminister Maciej Wąsik sagt till TV Republika.

Inferno och död

- Som regering måste vi vara beredda på det värsta scenariot, och under en tid har inrikesministeriet vidtagit åtgärder för att förbereda oss på ankomsten av denna våg. Vi måste vara beredda på en tillströmning av riktiga flyktingar, människor som flyr från infernot, från döden, från krigets grymheter, sa han.

Kan leda till kris i Europa

Ukrainas regering har tidigare prognosticerat att ryska anfall kan leda till miljontals flyktingar in i EU.

- Ett stort krig i Ukraina skulle försätta hela Europa i kris. Den plötsliga uppkomsten av mellan tre och fem miljoner ukrainska flyktingar som flyr från den ryska invasionen skulle bara vara en av många stora bekymmer som det europeiska samhället står inför, sade Oleksii Reznikov, Ukrainas försvarsminister till Forbes.

Även Slovakien förbereder sig

Den slovakiska regeringen har redan utarbetat tre strategiska dokument kring den möjliga flyktingkrisen. Ett av dessa är den så kallade migrationsplanen. Även om det för närvarande inte är offentligt, säger Minister Jaroslav Nad att alla ukrainare som anländer till landet skulle få flyktingstatus.

Hjälp kan komma från Prag

Exakt hur Slovakien planerar att hantera gränsen till Ukraina är inte klart. Men hjälpen kan komma från Prag.

- Skydd av Schengenområdets yttre gräns är en gemensam prioritet för oss. Om den slovakiska sidan är intresserad, så är Tjeckien och den tjeckiska polisen säkerligen redo, sa Tjeckiens inrikesminister Vít Rakušan.

Arkivfoto: D. Preez

Text: Redaktionen

Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 23

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor. Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betalas in.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny mobilregel införs i sommar – ska gälla i hela Sverige

2025 04 24

Nya EU-regler gällande mobiltelefoner träder i kraft i sommar.

Det innebär därmed förändringar för hela Sverige.

Förändringarna är flera och den röda tråden är att mobilerna ska bli mer hållbara över tid.

En av de mest omtalade justeringarna är att alla mobiltelefoner numera måste tåla vatten, damm och ha ett hållbart skydd mot “oavsiktliga fall eller repor”.

– Krav på ekodesign kommer att gälla för smartphones och surfplattor som släpps ut på EU-marknaden från och med den 20 juni 2025, bekräftar EU-kommissionen i ett uttalande.

Dessutom införs regler om demontering och reparation, vilket innebär att tillverkaren blir skyldig att tillhandahålla reservdelar inom 5-10 arbetsdagar och i sju år efter att varan sålts.

Alla ska säljas med etikett

EU har fler krav som blir verklighet i sommar.

Till exempel ska då alla mobiltelefoner säljas med en etikett som idag vanligtvis syns på vitvaror som kylskåp och tvättmaskiner.

Det handlar om en energimärkning som måste informera om telefoners och surfplattors energieffektivitet och batterilivslängd. Även skyddet mot damm, vatten och fall ska framgå på etiketten.

– Denna energimärkning kommer att hjälpa EU-konsumenter att göra mer informerade och hållbara köpval och uppmuntra hållbar konsumtion, framhåller EU-kommissionen.

Etiketten som ska synas på telefoner och surfplattor. Foto: EU-kommissionen.

Sparar två tredjedelar av energi

Enligt EU ska batterierna hålla åtminstone 800 så kallade laddcykler utan att tappa mer än 20 procent av den ursprungliga kapaciteten.

Produkter som undantas från de nya reglerna är sådana med vikbar skärm eller som redan släppts ut på marknaden före den 20 juni. Annars gäller förändringen samtliga mobiler och surfplattor med en skärm på 7-17,4 tum.

– Mobiltelefoner och surfplattor som produceras under dessa regler kommer att spara nästan 14 terawattimmar i primärenergi varje år till 2030, förklarar EU-kommissionen.

– Detta är en tredjedel av den primära energiförbrukningen för dessa produkter idag. De nya reglerna kommer också att bidra till att optimera användningen och återvinningen av kritiska råvaror.

LÄS MER: Mobilbolag i konkurs – “Aldrig tidigare skådade utmaningar”

Foto: Kaboompics.com

Text. Redaktionen