Folkhälsomyndigheten stoppar covid-vaccin

2022 11 02

Ett av covid-vaccinen stoppas i Sverige från och med i dag.

Från och med den 1 april 2022 klassas inte längre covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Men det är fortfarande en dödlig smitta och antalet dödsfall i Sverige ligger under oktober månad fortfarande på 9 till 19 personer per dag under första halvan av månaden enligt registrerade data.

Framgångsrika vaccin

Tack vare att den samlade forskarvärlden lyckades få fram mycket framgångsrika vaccin i rekordfart så lyckades världen till stora delar hejda pandemins framfart och återgå till ett mer eller mindre normalare tillstånd i land efter land.

Men vaccinen har olika effekt och Folkhälsomyndigheten följer noga forskningen om de olika vaccinens specifika egenskaper.

Nytt besked

Och nu går Folkhälsomyndigheten med generaldirektör Karin Tegmark Wisell ut med ett nytt besked om ett av vaccinen.

Man har beslutat att omgående pausa ett av vaccinen för yngre åldersgrupper.

– Folkhälsomyndigheten rekommenderar att det proteinbaserade covid-19-vaccinet Nuvaxovid inte ges till personer som är 30 år och yngre, framhäver Folkhälsomyndigheten i ett meddelande.

Från och med i dag 2 november

Beslutet är temporärt och gäller från och med i dag onsdag den 2 november.

– Bakgrunden till beslutet är signaler om ökad risk för hjärtmuskelinflammation, myokardit, och hjärtsäcksinflammation, perikardit, förklarar Folkhälsomyndigheten.

– Data från Australien pekar mot en ökad förekomst framför allt hos yngre i samband med vaccination med Nuvaxovid. Rekommendationen görs av försiktighetsskäl och gäller tills det finns mer information från de studier som pågår.

31 år och äldre

Vaccinet kan fortsättningsvis ges som primärvaccination eller påfyllnadsdos till individer 31 år och äldre, betonar myndigheten.

Folkhälsomyndigheten vill ta reda på mer om vaccinets effekter innan man tar nya beslut.

– Vi följer läget noga och inväntar mer data. Men den som är yngre och nyligen vaccinerad med Nuvaxovid behöver inte vara orolig, säger Sören Andersson, chef för enheten för vaccinationsprogram.

– Risken är väldigt liten och man kan fortsätta med nästa dos med ett annat vaccin, säger Sören Andersson.

Har blivit 7 000 doser

För svensk del har Nuvaxovid inte haft någon avgörande roll.

Totalt rör det sig om cirka 7 000 doser. Det vaccin som är aktuellt för vaccination av personer under 31 år är vaccinet Comirnaty från Pfizer/BioNTech.

De två åkommor som Nuvaxovid kan resultera i och som Folkhälsomyndigheten lyfter fram kan leda till mycket olika scenarier för den som drabbats.

– Både myokardit och perikardit går ofta över av sig självt, utan att ge några bestående besvär, konstaterar myndigheten.

Bedömas av läkare

– Men misstänkta symtom bör bedömas av läkare på exempelvis en vårdcentral eller jourmottagning. Medicinsk behandling och övervakning på sjukhus kan behövas vid konstaterade fall.

Foto: D.  Schludi

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen